Vilka hinder, fördelar samt vilka skillnader finns det mellan

5.1 Frågeställningar

5.1.2 Vilka hinder, fördelar samt vilka skillnader finns det mellan

friluftslivsundervisningen i de aktuella gymnasieskolorna i södra Sverige,

norra Sverige och Stockholm?

Vi hade en hypotes om att man har mer friluftslivsundervisning i norra delen av Sverige än vad man har i södra Sverige och Stockholm, bland annat eftersom en annan studie fann att man har mer omfattande friluftslivsundervisning i landsortsskolor än vad man har i

storstadsskolor.57 Resultaten i vår studie uppvisar dock inte några sådana skillnader.

Man behöver transport för att ta sig dit. Detta betyder att tiden blir en begränsande faktor och även en kostnadsfråga. Vidare mynnar detta ut i ytterligare ett problem, nämligen att skolan inte kan kräva obligatorisk närvaro av Undersökningen visar att naturområden kan ligga så pass långt borta från skolans område att eleverna eftersom skolans undervisning skall vara kostnadsfri. Informant C (i Norrland) jämförde sin skola med skolor i Stockholms innerstad och han menar att även om skolan inte är belägen i en storstad så är avståndet till naturen långt.

Al-Abdi och Bergström-Eriksson fann i sina studier att friluftslivsverksamheten hindras av olika ramfaktorer så som ekonomiska resurser, tidsramar, transportmedel och brist på kunniga ledare och instruktörer, vilket stöder våra data.58, 59

Ett annat resultat är att på skolan i norra Sverige har man lagt över ansvaret för friluftsdagar på klassföreståndarna. Har klassföreståndarna i norr den utbildning som krävs för att kunna ta ut eleverna och utbilda dem i friluftsliv? Våra resultat tyder på att de inte har det.

Undersökningen visar att det inte finns så stora skillnader i friluftslivsundervisningen mellan södra Sverige och Stockholm. Hur kommer det sig? Informant A utför i stor utsträckning den friluftslivsundervisning som hon förespråkar genom sitt förslag att göra friluftsdagarna mer effektiva. Hon menar att det inte behövs så många idrottstimmar till friluftslivsverksamhet. A

Mikael Eklund & Anna Halvarsson, Friluftsliv i skolan – Finns geografiska skillnader i undervisningen?, examensarbete 10p vid idrottslärarutbildningen 2001-2004 på Idrottshögskolan i Stockholm, 2004:42 (Stockholm: Idrottshögskolan ,2004)

Abdul-Muttalib Al-Abdi, Friluftsverksamheten i landsortsskolor En undersökning av hur

friluftsverksamhetens mål förverkligas i gymnasieskolor i mindre orter i Sverige, (Stockholm, Svenska

Kommunförbundet Tryckeri Stockholm, 1990) 59

Joakim Bergström & Markus Eriksson, Varför friluftsliv? – En kartläggning av Stockholmsläns högstadie

skolors friluftsliv, specialarbete vid idrottslärarutbildning 1990-1993 på Idrottshögskolan i Stockholm, 1993:20

har en positiv inställning till friluftsliv i skolan liksom informant B. Skillnaden mellan

skolorna är att B verkar ha större möjligheter att bedriva friluftsliv genom de valbara kurserna som han ansvarar för.

Resultaten pekar på att de schematekniska svårigheterna upplevs som problematiska för friluftsundervisningen. Andra lärare är inte villiga att avstå från sina lektioner för friluftslivets favör. Lärarna är inte heller alltid positiva att ställa upp som resurser, som behövs om man ska bedriva friluftslivsaktiviteter. Frågan är då om dessa lärare saknar intresse eller om det finns andra förklaringar? Enligt undersökningen kan det bero på att vissa lärare saknar

kompetensen och känner att det blir ett för stort ansvar att genomföra friluftsdagar.

5.1.3 Hur påverkar lärarnas egna erfarenheter av friluftsliv deras

friluftslivsundervisning i de aktuella gymnasieskolorna?

Det krävs att man som lärare har ett intresse för det man vill förmedla till eleverna. Man kan inte endast undervisa i ämnen som man själv är intresserad av. Man måste ge eleverna möjligheten att utveckla sina egna intressen.

Genom undersökningen har vi förstått av samtliga informanter hur viktigt det är med egna erfarenheter för att kunna bedriva en bra friluftslivsundervisning på gymnasiet. Henrik Odin menar att synen på friluftsliv har betydelse för innehållet i och utformningen av

friluftslivsundervisningen. 60

Samtliga informanter har en idrottslärarbakgrund som utgångspunkt. Vidare har alla tre informanter vidareutbildat sig inom friluftsliv både inom privata sektorn och skolväsendet. Undersökningen visar att informant B var den person som hade det största intresset inom friluftsliv. Han för vidare sina egna tankar och idéer till sina elever genom att starta valbara friluftskurser. Därmed ger han eleverna chansen att uppleva friluftsliv på ett annat sätt än vad den vanliga idrottsundervisningen kan erbjuda. Genom de valbara kurserna vill han ge

eleverna möjlighet att uppleva lugnet, olika sinnesintryck och även få möjligheten att stressa

Odin Henrik, Synen på friluftsliv – En utveckling av en kvalitativ metod, med tillämpning på idrottslärare, examensarbete 10p vid grundskollärarutbildningen 1995-2000 på Idrottshögskolan i Stockholm, 1999:6 (Stockholm: Idrottshögskolan, 1999)

av. Även informant A känner att hennes egna erfarenheter har stor påverkan på hennes friluftslivsundervisning. Informant C har däremot inte lika mycket friluftslivsundervisning som de övriga informanterna.

Det är viktigt att idrottslärarna är behöriga samt att de får möjlighet att fortbilda sig.

5.1.4 På vilket sätt kan eleverna i de aktuella gymnasieskolorna påverka

friluftslivsundervisningen?

De flesta eleverna anser sig inte kunna påverka sin friluftslivsundervisning (se figur 2). Däremot finns det stora skillnader mellan skolorna.

I norra delen av Sverige anser samtliga elever att de inte kan påverka sin

friluftslivsundervisning (se figur 2). Vad kan detta bero på? Är det möjligtvis så att lärarna vill följa sin planering om vilka aktiviteter som ska genomföras på friluftsdagarna och därför kan inte eleverna påverka eller ställer eleverna för stora krav på vad friluftsdagarna ska innehålla? Samtidigt vill 55 % av eleverna ha mer friluftslivsundervisning i skolan (se figur 4), där majoritet av eleverna angav aktiviteter som hajk och paddling som mest lockande. Det tycks inte vara elevernas intresse för friluftsliv som är den begränsande faktorn utan snarare de klassföreståndare som bedriver de nuvarande friluftsdagarna.

Enligt informant C saknar de flesta eleverna den utrustning som krävs för friluftsliv. Vidare menar han att elevernas synpunkter tas emot men att han inte tar till sig så mycket av vad eleverna säger. Men i läroplanen står följande om elevpåverkan:

” deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen”61

Vidare säger läroplanen att:

”Skolan skall sträva mot att varje elev stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor.”

eva.ulvesson@skolverket.se Läroplan: Styrdokument, 2005-04-19

Till skillnad från de norrländska eleverna anser sig mer än 50 % (se figur 2) av eleverna från Stockholm kunna påverka sin friluftslivsundervisning och vilka aktiviteter de vill utföra på sina friluftsdagar. Förslag till aktiviteter var skidåkning, paddling, långfärdsskridskor och orientering, vilket är intressant eftersom majoriteten av eleverna nämnde orientering som den mest förekommande friluftslivsaktiviteten i skolan.

Enligt informant B är det viktigt med elevledda lektioner i friluftsliv, vilket inte stämmer överens med elevernas svar angående deras påverkan på friluftslivsundervisningen. 75 % (se figur 2) av de utfrågade i södra Sverige anser att de inte kan påverka sin

friluftslivsundervisning. Kan det vara så att lärarna har en för hög ambitionsnivå?

Enkätundersökningen visar att eleverna vill ha mer friluftslivsundervisning i skolan, aktiviteter som bl. a orientering och paddling var populära. I den studie Eklund och

Halvarssons genomförde framkom det att både elever och lärare hade en positiv inställning till friluftslivsundervisningen.62

Ett sätt att åstadkomma fler lektioner med inslag av friluftsliv är att följa informant B:s förslag på valbara kurser i friluftsliv. På det här sättet får de elever som är intresserade av friluftsliv möjligheten att bedriva friluftslivet i den utsträckning som går att genomföra på skolan.

5.1.5 Hur kan friluftslivsundervisningen förbättras?

Informant D ger många bra förslag på hur man kan förbättra friluftslivsundervisning. Det stora problemområdet för våra informanter i denna undersökning var den ekonomiska

situationen. Det mest konkreta förslaget som framkom i undersökningen från informant D var hur man kan finansiera friluftslivsundervisningen. Detta kan ske genom sponsring eller att man samarbetar med olika företag och anläggningar. Vi anser dock att det inte är i lärarens intresse att skaffa sponsorer eftersom detta kräver ett stort arbete. Detta är ett arbete som sträcker sig utöver den vanliga arbetstiden. Sponsring i skolan är också en omdebatterad fråga.

D anser att det är viktigt att marknadsföra en skola med bra friluftslivsundervisning för att andra skolor ska få idéer hur de kan bygga upp sin egen friluftslivsutbildning, dvs att det ska ske utbyte av kompetenser mellan olika skolor. Vidare menar han att man inte ska se hinder utan möjligheter. För att införskaffa sig tillräckligt med kunskap inom området är det viktigt att gå fortbildningskurser eller utbildningar genom organisationer. Detta för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för en bra utbildning. Även här anser vi att läraren har ansvar att söka fortbildningskurser för att öka sin egen kunskapsnivå inom olika områden.

I läroplanen står det att:

”Läraren skall planera undervisningen tillsammans med eleverna, låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer och

tillsammans med eleverna utvärdera undervisningen.” 63

Om skolorna i undersökningen följde läroplanen skulle fler elever få möjligheten att påverka sin friluftslivsundervisning.

5.2 Vidare forskning

En rad intressanta frågeställningar har uppkommit under arbetets gång. Nedan följer några punkter som är av intresse att undersöka vidare:

o Vilka är tankarna bakom Lpf-94:s förhållningssätt till friluftsliv?

o Vilka exempel finns på friluftsundervisning med samarbete, gruppdynamik och social kompetens som teman?

eva.ulvesson@skolverket.se Läroplan: Styrdokument, 2005-04-19

Käll- och litteraturförteckning

Otryckta källor

I författarnas ägo

Bandupptagning:

Intervju 8/3 2005 med informant A Intervju 21/3 2005 med informant C Intervju 22/3 2005 med informant D Anteckningar från:

Intervju 14/3 2005 med informant B

Tryckta källor

Al-Abdi Abdul-Muttalib, Frilufsveksamheten i innerstadens gymnasieskolor – En

undersökning av hur friluftslivsverksamhetens mål förverkligas i gymnasieskolan i stockholms innerstad, (Stockholm: Svenska kommunförbundet, 1984)

Al-Abdi Abdul-Muttalib, Friluftsverksamheten i landsortsskolor- En undersökning hur

friluftsverksamhetens mål förverkligas i gymnasieskolor i mindre orter i Sverige, (Stockholm:

Svenska kommunförbundet, 1990)

Arbinger Kristofer, Gustafsson Johan & Sigurdh Joakim, Friluftsliv i skolan – en

kartläggnings studie av två kommuner i Mälardalsregionen, examensarbete 5p vid

grundskollärare utbildningen 1996-2000 på Idrottshögskolan i Stockholm, 2000:01 (Stockholm: Idrottshögskolan, 2000)

Backman Erik, Är det inne att vara ute? En studie av friluftsaktiviteter bland ungdomar, Examensarbete 10 p på Lärarhögskolan i Stockholm, (Stockholm: Lärarhögskolan, 2003)

Bergström Joakim, Eriksson Markus, Varför friluftsliv? – En kartläggning av stockholmsläns

högstadieskolors friluftsliv, specialarbete vid idrottslärarutbildningen 1990-1993 på

Idrottshögskolan i Stockholm, 1993:20 (Stockholm: Idrottshögskolan, 1993)

Eklund Mikael & Halvarsson Anna, Friluftsliv i skolan – Finns geografiska skillnader i

undervisningen?, examensarbete 10p vid idrottslärarutbildningen 2001-2004 på

Engström Lars- Magnus, Idrott som social markör (Stockholm: HLS förlag, 1999)

Engström Lars-Magnus, Ekblom Björn, Forsberg Artur, v Koch Maria, Seger Jan, Livsstil-

Prestation - Hälsa, ( Liv 90: Rapport 1. Folksam, Högskolan för Lärarutbildning, Karolinska

Institutet, Idrottshögskolan, Korpen, Riksidrottsförbundet, 1990)

En samlad naturvårdspolitik, Regeringen skrivelse 2001/02:173, (Stockholm:

Regeringskansliet, 2002)

Fetma -problem och åtgärder en systematisk litteraturöversikt ( Göteborg: SBU Statens

beredning för medicinsk utvärdering, Rapport 2002)

Friluftsfrämjandet, Friluftsliv i skolan, (Stockholm: Friluftsfrämjandet, 1981)

Gymnasieskolans läroplan: Lgy 70, (Stockholm: Utbildningsdepartementet, 1970)

Grundskolans läroplan: Lgr 80, (Stockholm: Utbildningsdepartimentet, 1980)

Johansson Bengt, Natur och friluftsliv (Stockholm: Liber AB, 1999)

Norstedts Svenska Ordbok, (Göteborg: Nordstedts, 1999)

Odin Henrik, Synen på friluftsliv – En utveckling av en kvalitativ metod, med tillämpning på

idrottslärare, examensarbete 10p vid grundskollärarutbildningen 1995-2000 på

Idrottshögskolan i Stockholm, 1999:6 (Stockholm: Idrottshögskolan, 1999)

Rapport Ds 1999:78. Statens stöd till friluftsliv och främjandeorganistationer (Stockholm: Kulturdepartementet Ds, 1999:78)

Sandell Klas, Sörlin Sverker, Friluftslivshistoria från härdande friluftslif till ekoturism och

miljöpedagogik: teman i det svenska friluftslivets historia, (Stockholm: Carlsson, 2000)

Varför fysisk aktivitet och idrott för barn och ungdomar är viktigt för individen och samhället

(Stockholm: Riksidrottsförbundet, Rapport 1998)

Yttergren Leif, Idrotteket- friluftsliv i förändring, (Stockholm: Idrottshögskolan, Nr: 2 1996)

Wallén Göran, Vetenskapsteori och forskningsmetodik, (Lund: Studentlitteratur, 1993)

Widerberg Karin, Kvantitativ forskning i praktiken, (Lund: Studentlitteratur, 2002)

Tidsskrifter

Johan Öhman, ”Friluftsliv som livskvalitet”, Tidskrift i gymnastik & idrott 1999 (1999:9) s.16.

Erik Backman, ”utövar ungdomar friluftsliv?”, Svensk Idrottsforskning, 4 (2004-: 4) s.51.

Klas Sandell, ”Friluftsmotiv förr och nu”, Tidskrift i gymnastik & idrott 1999 (1999:9) s.33.

Elektroniska källor

eva.ulvesson@skolverket.seSkolverket, Styrdokument, Gymnasialutbildning, Idrott och hälsa, , 2005-04-11

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0405&infotyp=8&skolform=21&id =IDH&extraId= (2005-04-11)

Bilaga 1

Intervjufrågor till informanter

1. Vilken utbildnings bakgrund har du?

2. Hur många år har du jobbat som idrottslärare?

3. Lpf-94 anser att eleven skall ha kunskap om samt ha genomfört och upplevt olika former av friluftsliv.

– Kan du relatera till Lpf-94?

– Hur påverkar Lpf-94 din friluftslivsundervisning? 4. Har du några egna erfarenheter av friluftsliv på fritiden?

- Har dessa erfarenheter någon påverkan på din friluftslivsundervisning? 5. Vilka hinder finns det med friluftslivsundervisningen?

– När man tänker på aspekter som samarbete, icke tävlings inriktat, gemenskap, ledarskap varför är inte friluftsliv så högt prioriterat i undervisningen?

6. Vilka fördelar finns det med friluftsliv?

7. Hur kan eleverna påverka sin friluftslivsundervisning? 8. Vad anser eleverna om friluftsliv?

– vilken respons får du?

9 Orientering, Vandring, Paddling, Långfärdskridsko åkning, Längdskidåkning (gå på tur), Hajk (tälta, göra upp eld, övernattning), Fiske är några friluftsaktiviteter. Hur kan du relatera dessa till din undervisning?

10. ”Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och

naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling”

Det här är den officiella svenska definitionen på friluftsliv. Hur reagerar du på den definitionen? Hur ofta har ni friluftsliv på din skola om du använder denna definition som utgångspunkt?

Bilaga 2

Enkät undersökningen

Den officiella definitionen på friluftsliv är: ”Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus

för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling”

1. Ålder ______

2. Jag är Tjej Kille

3. Vad är Friluftsliv för dig?____________________________________________________

_____________________________________________

4. Har du någon gång provat på följande aktiviteter under din fritid? Orientering

Vandring Paddling

Långfärdskridsko åkning Längdskidåkning (gå på tur)

Hajk (tälta, göra upp eld, övernattning) Fiske

Annat____________________________________________________________________ 5. Har du prövat på någon av följande aktiviteter under din gymnasietid?

Orientering

Hajk (tälta, göra upp eld, övernattning) Dagsutflykt till skidanläggning

Paddling Cykeltur

Skridskoåkning (ej ishall eller rink) Längdskidåkning

Annat____________________________________________________________________

Bilaga 2

6. Hur ofta har ni ägnat er åt friluftsliv på era idrottstimmar under din gymnasietid? Aldrig Sällan Ibland Ofta 7. Kan du på något sätt påverka din friluftslivsundervisning?

Ja, hur?___________________________________________________________________

_____________________________________________

Nej, varför inte?____________________________________________________________

_____________________________________________

8. Skulle du vilja ha mer friluftslivs aktiviteter (se fråga 4 & 5) i skolan?

Ja, vilken_____________________________ Nej

9. Vilken nytta kan du ha av friluftsliv senare i livet?_________________________________ ___________________________________________________________________________

_____________________________________________

Tack för din medverkan Malin och Pia

Bilaga 3

Intervjufrågor till referensperson

1. Vilken utbildnings bakgrund har du?

2. Hur många år har du jobbat som idrottslärare?

3. Vad säger du om Lpf-94’s definition av friluftsliv? Följer du den? 4. Påverkar Lpf-94 din undervisning?

5. Vilka erfarenheter har du av friluftsliv? 6. Vilka fördelar finns det med friluftsliv? 7. Vilka hinder finns det med Friluftsliv?

8. Hur arbetar ni med friluftsundervisningen på denna skola? 9. Tror du att egna erfarenheter påverkar friluftsundervisningen? 10. Hur lyckas ni ha så mycket friluftsliv?

11. Varför tror du inte att man har så mycket friluftsliv på ”vanliga skolor”? 12. Vilka råd kan du ge till idrottslärare som inte har så mycket friluftsliv?

Bilaga 4

KÄLL- OCH LITTERATURSÖKNING

Käll- och litteratursökningen ska finnas med som den sista bilagan i ditt examensarbete och ska innehålla rubrikerna Vad, Varför, Hur och Kommentarer (se nedan). Syftet med att redovisa käll- och litteratursökning är att läsaren av ditt arbete ska kunna återskapa dina sökningar och på så sätt kunna hitta relevanta dokument.

VAD?

Vilka ämnesord har du sökt på?

Ämnesord Synonymer

Friluftsliv- outdoor life, open air

Skola- High school, graduate school, upper secondary school

Vi har inte använt oss av några synonymer

VARFÖR?

Varför har du valt just dessa ämnesord?

Vi började att söka på engelska outdoor life, detta gav för många sökträffar som inte passade för vårat ändamål. Därför riktade vi in oss på ordet friluftsliv. (eftersom friluftsliv till stor del är en nordisk företeelse)

HUR?

Hur har du sökt i de olika databaserna?

Databas Söksträng Antal träffar

Eric

Sport Diskus

Libris

Outdoor life Open air

Open air- school Outdoor life Open air – school Friluftsliv Friluftsliv Friluftsliv i skolan 9 37 18 58 8 12 1203 13 KOMMENTARER:

Vi har även varit inne på skolverkets hemsida och letat efter kursplaner och läroplaner i ämnet idrott och hälsa.

Vi tyckte att Libris passade oss bäst, pga friluftsliv i Sverige. Böcker samt tidigare forskning hittade vi också på Libris.

In document Friluftsliv på gymnasiet : En jämförelse mellan friluftslivsinslag i tre svenska gymnasieskolor (Page 40-52)