Hinder ungdomsrådet möter

Att vara verksam i ett ungdomsråd handlar om möjligheter och hinder till demokratiskt inflytande. Möjligheter handlar om att ha inflytande och kunna påverka kommunala beslut som berör ungdomar samt att kunna anordna evenemang riktade till ungdomar i kommunen för att ge kommunens ungdomar något roligt att göra. Det finns dock hinder som begränsar ungdomars inflytande i kommunen. Ett hinder som samtliga informanter belyser handlar om svårigheterna att rekrytera nya medlemmar till ungdomsrådet.

Vissa informanter har även framfört att det råder en viss oro för att flertalet medlemmar i kommunens ungdomsråd idag är äldre och går på gymnasiet vilket i praktiken innebär att det finns ett bristande engagemang bland yngre ungdomar i högstadieåldern:

”Det finns en risk att vi dör ut. Det är många som går gymnasiet och går ut till våren. Om jag flyttar och andra flyttar… det förra ungdomsrådet, det dog när folk gick ut gymnasiet så jag känner lite skräck över det”

En anledning till svårigheten att rekrytera medlemmar i andra åldrar handlar om rådande fördomar bland ungdomar i kommunen. Dessa fördomar handlar om en föreställning om att engagemang i ungdomsrådet är tråkigt eller att ungdomsrådet inte uträttar något viktigt. Detta kan exempelvis handla om att diskutera frågor som berör ungdomar. Bland kommunens ungdomar finns en fördom om att ungdomsrådet är töntigt vilket framgår av följande citat:

”Väldigt många tycker ju att… vad är det för töntigt? Nörd och sådär… Det har fått en stämpel och det är ju tråkigt. Det är säkert det som gör att många inte kommer till ungdomsrådet. Vi försöker arbeta bort det där och visa att vi är vanliga normala ungdomar som vill få våra röster hörda (skratt)”

Informanterna upplever att fördomar om ungdomsrådet beror på att ungdomar saknar kunskap om ungdomsrådets verksamhet:

”Det är nog ganska dåligt procentuellt… av ungdomar som känner till vad vi gör. Jag har ju spridit det i min bekantskapskrets men det är ganska få som vet vad ungdomsrådet gör. Initialt så säger de att vi inte gör något… att vi bara fikar… men sedan ändrar de sig, och när de vet vad vi gör tycker de att det är bra”

Samtliga informanter är överens om att det råder bristande kunskap bland ungdomar om ungdomsrådets verksamhet. Ett skäl till detta kan vara att ungdomsrådet inte sprider tillräckligt med information om verksamheten:

”Ingen har ju ansträngt sig för att få in fler medlemmar så det är klart att det är svårt. Ungdomsrådet har ju alltid anpassats väldigt mycket efter individer, vi är ju som ett kompisgäng som sitter och det är ju mycket… det är synd, för vi sitter inte där för att vara kompisar, vi sitter där för att göra bra saker”

En gemensam insikt som framkommit av intervjuerna är att ungdomsrådet behöver fundera på andra vägar att nå ut med information än att rikta sig skolorna eftersom att man via skolorna inte når de äldre ungdomarna.

Kommunens ungdomsråd får ca 86 000 kronor per år i verksamhetsbidrag från kommunen. Informanterna menar att pengarna räcker till den löpande verksamheten som bland annat är tryckkostnader, porton och övriga möteskostnader. Pengarna gör även att ungdomsrådet kan delta i utbildningar med anknytning till ungdomsråd samt att de kan anordna ett ungdomsevenemang, exempelvis en spelning, tillgängligt för kommunens ungdomar per år. Om ekonomin säger en av informanterna:

”Det beror ju på vad man tycker ungdomsrådet ska göra… En del av kommunens ungdomsråd är ju att arrangera ett kulturevent för ungdomar och ungdomens dag och det är uppskattat och efterfrågat. Ska man se vad ungdomar efterfrågar så är det ju… nu är det en gång per år och de vill att det ska vara två gånger per år… men det tillåter inte budgeten”

Informanterna upplever också ett hinder i att de är så få medlemmar som kan hjälpas åt med praktiska uppgifter när de anordnar evenemang för ungdomar i kommunen. Att de är få medlemmar kan göra att de inte kan genomföra de evenemang de önskar eftersom att för få personer kan bidra med sin tid och hjälpa till. De flesta medlemmarna i ungdomsrådet är engagerade i andra föreningar eller aktiviteter parallellt med ungdomsrådet vilket gör att de inte alltid kan vara delaktiga när ungdomsrådet anordnar evenemang:

”Ett hinder när vi ska göra saker är att vi är så få… och det hindrar oss mycket kan jag tycka, och att alla är upptagna… alla har mycket på fritiden, det vet vi. Vi har ju pengar så vi kan göra saker… Vi försöker göra saker som vi hinner så det finns inte så mycket där som hindrar oss utan det är… att vi är så få”

Majoriteten av informanterna upplever även lärare som ett hinder för deras verksamhet i ungdomsrådet. Detta handlar om att de kan ha svårt att få ledigt från skolan för att arbeta med ungdomsrådet. I följande citat framgår att ungdomarna tycker att skolan har en stel syn på utbildning:

”Det är väl att en viss del av skolan är mer kvar i detaljstyrning än målstyrning idag… att man ska kunna uppnå mål genom att göra andra saker. Det kan väl vara att man tittar mest på timplanen… det vet jag många som, lärare som… det har blivit sådant motstånd mot att man ska spendera tid, eller ägna tid åt ungdomsrådet. Man skulle kanske kunna få tid av skolan och uppfylla krav”

Av intervjuerna har det framkommit att ungdomarna anser att de lär sig mycket genom sitt engagemang i ungdomsrådet och att skolan därför bör ta hänsyn till att frånvaron från skolan kompenseras genom annan kunskap. När ungdomsrådet startade år 2005 var mötena förlagda till dagtid, på samma tid som fritidspolitikernas sammanträden. Efter kritik från skolan gällande ungdomarnas frånvaro under dagtid medförde att ungdomsråden istället förlades till eftermiddagar utanför skoltid.