Historia – från vikingarna till Gustav III, grundbok. (2005)

Göran Körner har i sin lärobok ett kapitel på sex sidor rörande Gustav III med titeln ”Gustav

III – en upplyst konung”. I detta kapitel skriver Körner bl. a om när Gustav III tog makten, kungens reformer, det kungliga hovet samt mordet på kungen. Kapitlet ger läsaren en översiktlig bild av Gustav III:s tid som Sveriges regent.

Gustav III som person och regent

Körner ger läsaren en beskrivande bild av kungen i följande citat under rubriken ”Sveriges

kung Sol”:

När Gustav var kronprins hade han varit i Paris och beundrat den franske kungens lysande hovliv i Versailles. Där fanns musik, teater och eleganta kläder. Den franske kungen omgav sig med de förnämsta i riket, den rika och bildade adeln. Ett sådant hov ville Gustav också ha! När han blev kung införde han därför de franska reglerna vid hovet i Stockholm. Till exempel måste de främsta adelsmännen se på när han klädde sig på morgonen. Sedan måste de se på när han åt sin frukost. Kungen ville ha fint sällskap från morgon till kväll!

Teaterkungen

Vid Gustav III:s hov hade man inte tråkigt. Kungen bjöd ständigt på fester och underhållning. Gustav III har kallats teaterkungen – han älskade teater. Han skrev egna teater stycken och uppträdde ibland själv som skådespelare. Men även om kungen beundrade allt franskt ville han att hans folk skulle ha en egen, svensk kultur som de kunde vara stolta över. Därför hjälpte han många duktiga svenska konstnärer och författare. En av dem var diktaren Bellman.⁷⁶

I ovanstående texter ger författaren en målande och livfull presentation av Gustav III:s tid som kronsprins, hans tid som Sveriges kung samt hans tillhörande hov. Författarens språk är enkelt, vilket gör att läsaren lätt kan följa med i texten. Körner skriver på ett underhållande sätt och använder utropstecken i texten för att fånga läsarens intresse. Detta gör att denna text varken är skriven i en beskrivande eller en berättande form, utan texten placeras mellan dessa

två texttyper. Den första delen av texten är kronologiskt strukturerad; först presenteras kronprinsens tid i Paris där han blev inspirerad av det franska hovlivet, därefter tiden då Gustav III själv var kung i Sverige då han införde de franska reglerna vid hovet i Stockholm. Texten återger således en kortfattad historia om Gustav III. Den andra delen av texten med underrubriken ”teaterkungen” är inte är kronologiskt indelad, dock har texten en klar struktur då den endast behandlar Gustav III:s intresse för teater och kultur.

Gustav III:s politik och politiska beslut

Körner skriver om de viktigaste politiska beslut som Gustav III fattade under sin tid som kung. Detta visar nedanstående citat under rubriken ”Gustav III:s reformer”:

Den unge Gustav III ville visa att han var en upplyst kung och införde därför en rad reformer (= förbättringar), till exempel:

Han anställde fattigläkare som gratis skulle hjälpa de fattigaste familjerna i Stockholm med vård och mediciner.

Han förbjöd tortyr. Polisen fick inte längre piska och plåga misstänkta brottslingar för att de skulle erkänna.

Det blev tillåtet för katoliker och judar att bo och arbeta i Sverige. Men tryckfriheten från frihetstiden var slut. Man fick varken säga eller trycka vad som helst. Den som skrev något elakt om kungen kunde dömas till döden.77

Ovanstående text är skriven i en beskrivande form med ett enkelt och sakligt språk. Körner har punkterat upp de tre viktiga reformerna som kungen införde, vilket ger läsaren en tydlig indelning av texten. Denna uppradning i punkter inbjuder till memorering av texten. Ovanstående text informerar om orsaken till att Gustav III införde reformer, men även vad dessa reformer innebar och fick för följder.

Körner beskriver för läsaren att Gustav III införde Svenska Akademien i följande citat:

Svenska Akademien.

Kungen var nyfiken på alla vetenskaper. Och liksom den franske kungen startade han en förening för författare och ledande män i riket. Året var 1786 och föreningen fick namnet Svenska Akademien. En av Akademiens uppgifter var att göra en ordbok över svenska språket, Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Hösten 2004 håller man på med bokstaven T, så det arbetet tar väldigt lång tid.(---) Svenska Akademien är världsberömd. Det är Svenska Akademiens medlemmar som varje år bestämmer vem som ska ha nobelpriset i litteratur.78

77 op. cit. s. 175

Även ovanstående text är skriven i en beskrivande form, där författaren förklarar för läsaren vad Svenska Akademiens uppgift var. Texten innehåller faktaförmedling presenterad på ett enkelt och sakligt sätt. I slutet av texten tydliggör författaren en koppling mellan dåtid och nutid då han skriver hur Svenska Akademien är verksam än idag.

Författaren skriver i slutet av kapitlet om mordet på kungen:

”God afton, vackra mask”

År 1792 hade Gustav III har varit kung i 20 år. Kriget mot Ryssland var slut, utan någon vinnare. Men den svenska krigsmakten hade visat sin styrka. Och kungen hade fått visa att han minsann också var en krigarkung. Adeln, som hade förlorat mycket av sin makt under Gustav III:s regeringstid, ville ha bort honom. Men kungen lyssnade inte på de varningar han fick, och om han var orolig syntes det inte. Han var ju en god skådespelare. Den 16 mars hade kungen bjudit många förnäma gäster på maskeradbal i den nybyggda Operan i Stockholm. ”Gå inte dit!” stod det i ännu ett varningsbrev. Men kungen ville ju vara med på sin egen fest! När gästerna hade samlats på scenen och väntade på att kungen skulle göra sin entré småpratade och skrattade de bakom sina masker. ”Nu kommer han!” viskade de. Men ute på scengolvet omringades kungen av en grupp män i svarta masker. En sa: ”God afton, vackra mask”, fast på franska. Det var männens kodord. Ett skott brann av. Kungen hade skjutits i ryggen. Två veckor senare dog han i sårfeber.⁷⁹

Inledningen av ovanstående text utgör en bakgrund till den berättelse som följer. I inledningen förklarar författaren att adeln var missnöjda med den svenske kungen och ville därför ha bort honom samt att Gustav III hade fått varningar angående detta, men dessa hade inte kungen lyssnat på. Språket i texten är skrivet på ett enkelt sätt vilket underlättar för läsaren att följa med i texten. Dock är språket sakligt, vilket medför att denna del av texten beskrivande. Texten övergår i en berättelse med meningen ”Den 16 mars hade kungen bjudit många

förnäma gäster på maskeradbal i den nybyggda Operan i Stockholm”. Därefter återger författaren vad som hände på maskeradbalen den 16 mars. Berättelsen är kronologiskt berättad med en början, avhandling och slut, vilket ger texten en tydlig struktur. Berättelsen är skriven på ett målande och intresseväckande sätt, där läsarna kan känna empati och identifiera sig med kungen. Med hjälp av många repliker i berättelsen hålls läsarens intresse för texten uppe. Berättelsen avrundas logiskt med avslöjandet att Gustav III dog i sårfeber. Ovanstående text går således från en beskrivande till en berättande form.

Sammanfattning

Precis som Högberg, Silvén-Garnert och Svedelid beskriver Körner på ett enkelt och ibland målande sätt Gustav III:s liv och handlingar. Körner kallar Gustav III för ”Sveriges kung Sol” eftersom att han var inspirerad av den franska kungen och det franska hovlivet. Gustav III framställs även som en underhållare, som bjöd på fester och inbjöd till teater. Kungens ”allvarligare” sida presenteras också då författaren beskriver de reformer som han införde. Kapitlet som helhet kännetecknas av beskrivande texttyper. Dessa kompletteras dock med berättande texter samt texter vilka hamnar i den kategorin mellan beskrivande och berättande texter.