Plötsligt hittade jag kärleken på en annan ort. Detta ledde till att jag valde att flytta och bli sambo. Eftersom jag inte är anställd utan driver eget tjänsteföretag utan anställda fungerade det för mig att flytta företag då jag endast är i behov av en dator samt internet.
Omstrukturering
Företaget genomförde en omstrukturering där det skapades en ny organisation där konsekvenserna blev att några arbetstillfällen var tvungen att omplaceras på annan ort. Omstruktureringen var planerad 6 månader till 1 år där planen var att fortfarande driva en del av verksamheten på den befintliga orten.
7. Rekommendation för vidare studier
Resultatet av denna studie visar på att många av företagen flyttar på grund av familjeskäl där de inte direkt tar hänsyn till företagets behov. Majoriteten var
småföretag vilket innebär att i mindre företag har entreprenören större inflytande över företagets öde. Litteraturen som funnits till ämnet omlokalisering av företag fokuserar nästan enbart på faktorer kring företagets behov och utveckling. Därav ser vi möjlighet för framtida forskning att fokusera på hur entreprenörers privata val påverkar deras företag, specifikt inom småföretagande och val av lokalisering.
8. Egna reflektioner
Valet av att använda oss av en kombinerad metod av kvalitativ och kvantitativ studie har passat oss bra då vi snabbt kunde skicka ut enkäter för att under tiden kunna studera teorier kring ämnet. Eftersom vi ville ha en djupare förståelse kring varför företag valde att omlokalisera samt för att påskynda studien valde vi även att komplettera med
telefonintervjuer inom den kvalitativ metoden. Då tiden för undersökningen har varit tio veckor var det positivt att använda denna metod kombination eftersom vi kunde ständigt hålla vårt arbete igång. Hade vi valt en ren deduktiv metod och samlat in all teori först hade vi troligen haft en period med mindre arbete under data insamlingen. Likaså hade arbetstimmarna blivit ojämnfördelade där mycket arbetet sket i början och i slutet av tio veckors period. Nackdelen med att använda kombinationen av dessa metoder är att det inte finns en konkret analysmetod vilket innebar att det tog mycket tid för att lista ut hur analysen av studien skulle genomföras. Vi valde att analysera genom privata och
företagsfaktorer för att skapa en tydlighet i analysen.
Valet av att använda oss utav enkäter var självklar då vi ville nå ut till över 150 företag. Enkäten skickades ut i början av studien efter ett möte med personal från
näringslivsavdelningen på Växjö kommun. Under mötet spekulerades och diskuteras kring olika anledningar kring omlokalisering vilket enkäten sedan baserades på.
Nackdelen med att göra en enkät från egna erfarenheter och spekulationer gör att senare under studien upptäcks delar som kunde varit med i enkäten. Dock kunde vi
komplettera det i senare telefonintervjuer där möjlighet för följdfrågor fanns. I enkätsvaren svarade många att anledningen till omlokalisering var familjeskäl och att inget fattades i Växjö kommun. Vilket ledde till att vi upplevde att studien blev svårare att analysera eftersom det gjorde studien mer självklar. Likaså vid en del svar hade följdfrågor behövts för att få en tydligare bild kring vad för typ av familjeskäl.
En anledning till varför några av faktorerna utifrån teorin inte uppkommit i svaren från deltagarna kan vara för att de inte står med i enkäten så som vissa faktorer gör. Detta är just för den metod vi har valt där undersökningen skickades ut först, varav teori
genomgången senare påbörjades succesivt som svaren inkom. Vi upplevde att det inte finns någon konkret teori kring småföretagare som väljer att omlokalisera på grund av personen som driver företaget. Den teori som fanns berörde mest strategifrågor kring större företags val för omlokalisering.
9. Källförteckning
Bodenmann. B & Axhausen. K (2011). Destination chosice för relocating firms: A
discrete choice model för the St. Gallen region, Switzerland, Blackwell publishing, UK.
Boverket (2012). Bostadsbristen ur ett marknadsperspektiv. Rapport 2012:8 Regeringsuppdrag. Boverkets Publikationsservice, Karlskrona.
Braunerhjelm. P (2001). Huvudkontoren flyttar ut- om de svenska huvudkontorens
betydelse för tillväxt och välstånd. SNS förlag, Stockholm.
Bryman. A & Bell. E (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder, upplaga 2, Liber AB, Stockholm.
Bryman. A & Bell.E (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Författarna och Liber AB. Upplaga 2:1.
Carstedt. G & Pérez. B (1974). Företag i strukturomvandlingen. Ekonomiska instutitionen, Umeå universitet.
Denscombe. M (2014). The Good research guide: For Small-scale Research Projects. Upplaga 5. Maidenhead, Berkshire: McGraw Hill Education
Eliaeson. S (2000). Max Weber´s methodology: An ideal-type. John Wiley & Sons, inc.
Eliasson. A (2013). Kvantitativ metod från början. Studentlitteratur AB. Upplaga 3:1.
Ejvegård. R (2009). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur AB, Lund. Upplaga 4:1.
Hedberg. C (2005). Geografiska perspektiv på arbetsmarknadsrörlighet. Arbetslivsinstitutets rapportserie arbetslivsrapporter 2005:21.
Hiduke. G (2003). Small business- An entrepreneur´s business plan. Thomson Learning, Inc. Upplaga 6.
Johannisson. B (1996). Företag, företagare, företagsamhet. Studentlitteratur AB, Lund.
Johansson. M (2006). Urbanisering, storstäder och tillväxt- En kunskapsöversikt kring
sambandet mellan städer och ekonomisk tillväxt. ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska
studier, Östersund.
Karlsson. C & Nyström. K (2007). Nyföretagande, näringslivets dynamik och tillväxt i
den nya världsekonomin, Regeringskansliet; Utrikesdepartementet; Globaliseringsrådet:
Stockholm.
Kronenberg. K (2012). Firm relocations in the Netherlands: Why do firms move, and
where do they go? Papers in regional science 2012 RSAI. Open university of
Netherlands.
Landström. H & Löwegren. M (2009). Entreprenörskap och Företagsetablering- från
idé till verklighet, Studentlitteratur AB: Lund.
Lnu.se (2016). https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/om-linneuniversitetet/ Hämtad: 20160518, Uppdaterad: 20160307.
Mellander. C, Florida. R & Stolarick. K (2010). Here to stay- The effects of community
satisfaction on the decision to stay. Publisher Routledge.
Peér. A, Vertinsky. I & Keil. T (2014). Growth and survival: The moderating effects of
local agglomertion and local market structure. Published online EarlyView 7 October
2014 in Wiley Online Library.
Poignant.L (1994). Informationsteknologi och företagsetablering- Effekter på
produktivitet och region. Linköping studies in science and technology Liu-Tek-Lic
SCB (2013). Globala värdekedjor och flytt av verksamhet.
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/NV0109_2011A01C_BR_NV06BR1301.pdf
(2016-05-02). Avdelning för ekonomisk statistik, Örebro.
SCB (2015). Antal arbetsställen fördelat per kommun. http://www.scb.se/sv_/Vara- tjanster/Foretagsregistret/Aktuell-statistik-ur-Foretagsregistret/ (2016-04-28).
Sevenius. R (2003). Företagsförvärv- en intoduktion. Studentlitteratur AB, Lund.
SKL (2016).
http://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/kommungruppsin delning.2051.html. Hämtad: (2016-04-07).
Strandberg. C & Westman. T (1997). Företagsklimat, tillväxt och strategier- en studie
av småföretagarna i Sundsvall. Centrum för företagsekonomi i Sundsvall,
Mitthöskolan.
Söderblom. A (2013). Entreprenörens vägval, Studentlitteratur AB, Lund.
Vaxjo.se (2015). http://www.vaxjo.se/-/Invanare/Kommun--politik/Kvalitet-statistik- och-jamforelser/Statistik/Befolkning/ Hämtad 160524.