Ad Hoc innebär att utveckling inte sker enligt en förutbestämd plan Man bygger först en

liten del. Sedan analyserar man det som har byggts. Är man nöjd bygger man nästa del. Är man missnöjd åtgärdar man det som man är missnöjd med och går sedan över till att bygga nästa del.”

Fjärde respondenten beskriver agil som motsats till vattenfallsmodellen där det inte finns ett steg för steg-tänkandet. Det finns ingen tydlig projektledare. Personen svarar på följande sätt på frågan: Vad agile är för dig?:

” Opposite of waterfall model. There are no step-by-step instructions that one has to follow,

instead it is up to the developer to decide how he/she wants to implement the solution in a way that suits him/her in a best possible way, while adhering to business requirements. In agile no supervision from project (or any other) manager is required.

”

Respondenter som har studerat datateknik definierar agile som iterativ utveckling med korta leveranser. Dessa kriterier har samtliga intervjupersoner angivit. Förutom dessa kriterier angav en av respondenter att agile är ad-hoc utveckling dvs. det finns ingen förutbestämd steg för steg plan på hur utveckling ska gå till. Dessutom har en av respondenter angett att det inte finns en tydlig chef i projektgruppen.

Personer som har övergått till it från andra branscher

Den första personen är Civilekonom som övergick till IT. Denna respondent beskriver agile utveckling som Scrum och iterativ utveckling med korta sprintar. Det som är intressant med denna person är att företaget arbetar sekventiellt, samtidigt som respondenten hävdar att företaget arbetar agilt. Personen beskriver företagets arbetssätt på följande sätt:

”Förstudie, Kravinsamling, Programmering, Testning, Leverans. Projektet börjar med en

förstudie och avslutas vid leverans.”

Den andra respondenten är ekonom som övergick till IT. För personen är agile utveckling iterativ utveckling där beställaren medverkar. Det finns ingen chef.

Den tredje respondenten är maskiningenjör som började arbeta med IT. Personen vet inte vad agile är för någonting. Det som är intressant med företaget som denne personen representerar är att företaget bedriver iterativ utveckling. Personen beskriver hur projekt bedrivs i deras företag, på följande sätt:

” Vi får kravspec från kund. Vi utför arbetet och har om det krävs täta möten med kunden, så att vi har samma bild av kraven och så att dessa efterföljs. Efter kundmötet korrigerar vi kraven utifrån det som vi kom överens om på mötet.”

Respondenter som inte har en akademisk bakgrund inom IT beskriver agile på ett likartat sätt. En personer beskriver agile som scrum, samtidigt som personen hävdar att företaget bedriver agile utveckling, men utvecklingsprocessen är sekventiell. En intervjuperson vet inte vad agile är samtidigt som mjukvaruutveckling bedrivs på ett iterativt sätt.

6 Slutsatser

Följande kriterier enligt intervjuerna karakteriserar begreppet agile 1.Iterativ utveckling med korta leveranser

2.Motsats till vattenfallsmodellen 3.Ingen tydlig projektledare

4. Beställaren medverkar i utvecklingen

5. Iterativ kommunikation dvs. alla i projektgruppen känner till vad som händer i utvecklingen

Nedan jämför vi kriterier

1. Att arbetsprocessen synliggörs för hela gruppen beskrivs av både litteraturen och av utvecklarna

2. Iterativ utveckling beskrivs av både litteraturen och av utvecklarna.

3. Kommunikation i projektgruppen beskrivs både av litteraturen och av utvecklarna. 4. Att beställaren involveras i utveckling finns beskrivet i både litteraturen och beskrivs

av utvecklarna.

5. Avsaknad av en tydlig projektledare beskrivs av utvecklarna och av litteraturen 6. Att prototyper byggs beskrivs av litteraturen, men inte av utvecklarna.

Projektledarna som arbetar med mjukvaruutveckling beskriver agile på följande sätt:

Agil utvecklingsprocess är när processen sker iterativt och är motsats till vattenfallsmodellen. Ibland är beställaren involverad i utvecklingsprocessen. Projektorganisationen kännetecknas av en avsaknad av tydlig chef.

Genom att ha analyserat flera utvecklingsprocesser som beskrivs i litteraturen kan vi dra slutsatsen att litteraturen beskriver agile på följande sätt:

Agil utveckling sker inte sekventiellt utan består av flera återkommande steg. Varje steg byggs på resultatet av föregående steg.

Detta eftersom resultatet från föregående steg ger upphov till kravbilden för nästa steg. Därför är kravinsamlingen även ett levande dokument där kraven ändras efter behov.

Varje steg benämns iteration. Varje iteration innehåller flera faser.

Nya krav till nästa iteration kan komma från olika källor beroende på vilken utvecklingsprocess man arbetar med. Antingen ställs kraven från projektteamet, och då utifrån resultaten från föregående iteration eller så ställs kraven från beställaren. Nya krav från beställaren baseras på feedback som projektteamet får från denne vid leveransen av resultatet man har uppnått vid tidigare iterationer.

Iterationens längd kan vara olika lång beroende på vilken metod man använder. Ju äldre utvecklingsprocessen är desto mindre kommunikation sker det mellan utvecklaren och beställaren.

Slutsatsen som vi kunde dra från vår studie är att det inte finns några signifikanta skillnader mellan hur litteraturen beskriver agile och hur intervjupersonerna beskriver agile.

De enda skillnader som vi fann är att det byggs prototyper i vissa utvecklingsprocesser som beskrivs i litteraturen. Utvecklarna nämner inte prototyper alls. Vi anser att prototypbygget inte är avgörande för om en utvecklingsprocess ska räknas till agile eller inte.

Men i det stora hela finns det mycket likheter. Hela utvecklingsförloppet är exempelvis likt i alla processer. Stegen kan dock kallas på olika sätt. En skillnad mellan processerna är huruvida beställaren medverkar i processen eller inte. I exempelvis inkrementell utveckling behöver inte beställaren medverka. I scrum spelar beställaren en viktig roll. Vi tycker att huruvida beställaren är involverad i processen eller inte, inte påverkar betydelsen av agile. Därför är denna skillnad inte relevant. När vi analyserade litteraturen analyserade vi olika mjukvaruutvecklingsmetoder som föll under ett paraplybegrepp och visste att metoderna skiljer sig från varandra. Hade dessa metoder inte skilt sig, hade det inte funnits flera agila mjukvaruutvecklings metoder. Det finns lite skillnader mellan hur olika intervjupersoner beskriver agile. Dock är dessa skillnader inte signifikanta. Ett exempel på dessa skillnaden är benämningen av de olika faserna i utvecklingsprocessen. Det är bara benämningen som skiljer sig och inte fasens kontenta.

7 Diskussion

Slutsatsen som vi kunde dra från vår studie är att det inte finns några signifikanta skillnader mellan hur litteraturen beskriver agile och hur intervjupersonerna beskriver agile.

Metoden som vi har valt för att samla in data är relevant för frågeställningen. Detta eftersom man behöver fråga andra för att få reda på vad deras åsikter är. Det har vi gjort genom intervjuer.

För att få en inblick i den teoretiska begreppsbildningen av agile vänder vi oss till litteraturen. Literaturgranskning är en relevant metod för detta ändamål. Det räcker givetvis inte med att bara samla in data utan data måste även analyseras för att man ska kunna dra några slutsatser. För att komma fram till vårt resultat valde vi den semantiska analysen. Den semantiska analysen passar oss eftersom semantisk analys går ut på att jämföra olika texter.

I vår studie jämför vi olika mjukvaruutvecklingsprocesser med varandra.

Det finns dock en del saker som behöver tas upp när det gäller intervjuanalysen. Den mänskliga faktorn kan inverka på resultatet. Beroende på vem man intervjuar får man olika svar på vad ett begrepp innebär. Detta kan bero på att personens uppfattning av begreppet påverkas av miljön som han/hon arbetar i. Personens akademiska bakgrund kan också inverka på personens förståelse av ett visst begrepp, detta beroende på hur begreppet framställs på lärosätet. Vi hittade inte någon skillnad på hur människor beskriver begreppet agile i förhållande till storleken på företaget. Personer i olika stora företag beskrev begreppet på ett likartat sätt. Vi hittade inga skillnader mellan svaren från personer som har studerat datarelaterade utbildningar och dem som inte gjort det. Det fanns lite begreppsförvirring hos personer som inte har en it-bakgrund. En person visste inte vad agile var samtidigt som företaget där personen arbetade bedrev agile utveckling. En annan person hävdade att han visste vad agile var samtidigt som personen beskrev ett sekventiellt arbetsflöde och hävdade att det var agile. Eftersom vi visste om dessa ev. skillnader i förväg filtrerade vi bort dessa skillnaden när vi sammanställde en förklaring om hur utvecklare beskriver agile. Företagets storlek spelar ingen roll för hur intervjupersonen beskriver agile. Slutsatsen som vi kunde dra från undersökningen av storleken på företgen i vilken utvecklaren arbetar i är att i små, medelstora och stora företag bedriver utveckling på liknande sätt. Det medför att intervjupersoners syn på agile inte påverkades av företagets storlek.

Vi kan inte relatera våra resultat till någon tidigare studie. Vi har inte hittat någon studie som sammanställer litteraturens syn på agil utveckling. Vi har inte hittat någon studie som handlar om hur utvecklare beskriver agile. Vi har i heller inte hittat någon studie som jämför den teoretiska beskrivningen med beskrivningen i verkligheten.