En av de intervjuade pedagogerna arbetade i en integrerad klass, där vi kunde se i intervjumaterialet att det var en viss skillnad hur man arbetade. Eftersom de övriga arbetade i en homogengrupp där det bara var barn som var sex år märkte vi en liten skillnad. I den integrerade gruppen var det mer skollikt än i de homogena grupperna. Med skollikt menar vi att det framkom i intervju att leken inte hade lika stort utrymme under förskolekassens verksamhet och leken förekom i större utsträckning på fritids. Pedagog E sa att de leker mer på fritiden och att barnen ville bli aktiverade under förskoleklassverksamheten. I de homogena grupperna har leken en stor betydelse under dagen, det få inte bli för skollikt. Förskoleklassåret tycker vi är en viktig introduktion till skolan. Vi anser att det borde vara en homogen grupp för att det inte skall bli för skollikt samt att verksamhetens form skall vara ny för samtliga barn.
8.6 Avslutningsvis
Efter genomförandet av vår undersökning har vi kommit fram till att de intervjuade pedagogerna som är verksamma i förskoleklassen arbetar på ett sätt som stämmer överens med den litteratur vi har tagit till oss. Dock är det svårt att finna litteratur som stämmer överens med vad barnen bör kunna när de lämnar förskoleklassen. Det tror vi beror på att denna skolform är ganska ny och att man inte har några mål att uppnå utan pedagogerna utgår från förskolepedagogiken, men de har ”skolifierat” den. Skolans uppdrag ligger i att hjälpa eleverna att hitta och utveckla sitt eget sätt att lära på, så pedagoger i förskoleklass ska hjälpa
=QP=
sina elever att stärka sin tro på sig själva och på sin förmåga. Det gäller att ta det bästa ur olika pedagogiker och förhållningssätt, vad som är det bästa vet bara pedagogerna som är verksamma i förskoleklassen.
8.6.1 Aspekter som kunde påverka vårt resultat
Vi märker att de pedagogerna som vi intervjuat är mycket engagerade och erfarna, samtliga har en förskollärarutbildning i botten och att de brinner för just förskoleklassen. En tanke som slog oss under vår undersökning var om det hade blivit någon skillnad i svaren om inte samtliga pedagoger hade haft så många års erfarenhet som de hade. Om vi hade intervjuat någon pedagog som varit nyutexaminerad lärare så kanske de hade haft en annan syn på förskoleklassen mot vad de erfarna pedagogerna hade. Med tanke på att lärarutbildningen har gjorts om så många gånger under åren och utbildningen idag är mer ämneskoncentrerad, så ser vi en möjlighet att vi hade kunnat få andra svar.
Könet på pedagogerna är en annan aspekt som möjligtvis hade kunnat påverka vårt resultat. Oavsätt om de intervjuade var kvinnor eller män så var vi intresserade av att intervjua pedagoger som är verksamma i förskoleklassen och könet spelade ingen roll. Det vi var intresserade av att forska kring var deras yrkesprofession inte om könsrollerna hade någon betydelse för förskolekassen, därför har vi valt att inte nämna vilket kön våra respondenter hade.
Vad får man ut av intervjun om man känner respondenten eller inte? Att vi kände några av de pedagoger som vi intervjuade tror vi gjorde en viss skillnad i svaren. Vi kände att pedagogerna inte svarade så utförligt på frågorna när vi kände till verksamheten utan vi fick svar som ”du vet hur det är”. Vi ville undvika detta genom att den som inte kände pedagogen genomförde intervjun men vi fick ändå en känsla av att vi kunde ha fått ett mer uttömmande svar än de vi fick. När vi analyserat resultatet i undersökningen valde vi att enbart se vad litteraturen sa för att vi inte skulle lägga för mycket av våra egna värderingar i själva analysen.
Att använda en bandspelare som artefakt var till stor hjälp för oss vid intervjutillfällena. De två gånger som pedagogerna inte ville att vi skulle banda intervjun blev svåra att redovisa, dels för att vi hade svårt att läsa vårt eget material samt att vi kände att vi inte fick lika fyllig data att utgå ifrån eftersom man inte skriver lika snabbt som man pratar. Att skriva ned intervjun var en nyttig erfarenhet och vi vill inte ha det ogjort. Men att få intervjun inspelad gjorde att vi kunde gå tillbaka och lyssna på det inspelade materialet gång på gång och få en korrekt utskrift av data.
8.6.2 Vidare forskning
Vår undersökning bidrar till att öka förståelsen till hur komplext förskoleklassen är. Vår forskning har utgått ifrån vad pedagogerna anser vad ett förskoleklassbarn behöver ha med sig när de börjar första klass. Genom vår undersökning finner vi att det inte är helt självklart men vi har fått en antydan om vad barnen lär sig under förskoleklassåret. Uppsatsen kan ge en ansats till vidare undersökningar i varför det upplevs som att förskoleklassen hamnat i ett tomrum.
Inför framtida forskning hade vi tyckt det var intressant att tittat på likheter och skillnader mellan olika pedagogers uppfattning av förskoleklassen ur ett genusperspektiv. Det hade även
=QQ=
varit intressant att få veta om antal år pedagogerna varit verksamma i förskoleklassen har någon betydelse för hur man arbetar i förskoleklassen. Att göra en undersökning om det är en stor skillnad i arbetet när förskoleklassen är integrerad i år ett eller en homogen klass är även det någonting att forska vidare på.
=QR=
Referenslista
Ahlberg Ann. (2000). Matematik från början. NämnarenTEMA. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematik.
Bell, Judith. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur. Berggren, Per & Lindroth, Maria. (1997). Kul matematik för alla – en idébok för 2000-talets
lärare. Solna: Ekelunds förlag AB.
Björk, Maj & Liberg, Caroline. (1996). Vägar in i skriftspråket tillsammans och på egen
hand. Stockholm: Natur och Kultur.
Broström, Stig. (1990). Våra sexåringar. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB. Claesson, Silwa. (2002). Spår av teorier i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Dahl, Kristin & Rundgren, Helen. (2004). På tal om matte i förskoleklassens vardag. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio.
Doverborg Elisabet & Pramling Samuelsson Ingrid. (2006). Förskolebarn i matematikens
värld. Stockholm: Liber AB.
Dysthe, Olga. (2006). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Hammar, Åsa. (2008). ” Förskoleklassen på väg bort”. Skolvärden ,2008 (nr 18) s. 5. Hangaard Rasmussen, Torben. (1993). Den vilda leken. Lund: Studentlitteratur. Håkansson, Gisela. (1998). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Høines Johansen, Marit.(2000). Matematik som språk. (2:a uppl.) Malmö: Liber AB.
Karlsson, Marie, Melander, Helen, Pérez Prieto, Hektor & Sahlström, Fritjof. (2006).
Förskoleklassen – ett tionde skolår. Stockholm: Liber AB.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB. Kursplaner och betygskriterier
Hämtat 2 december 2008, från
www.skolverket.se/publikationer?id=745
Linderoth, Eva. (1998). Förskoleklassen. Stockholm: Förskolans förlag.
Lumholdt, Helene. (2008). ”Förskoleklassen – skolformen som bara blev”. Förskolan, 2008 (nr 6) s. 34- 35.
Lundberg, Ingvar. (1999). ”Att bli läskunnig – en revolution i barnens liv”.
=QS=
Löwing, Madelen. (2008). Grundläggande aritmetik. Lund: Studentlitteratur. jçóäÉëI=g~åÉí=oK=ENVVRFK=pä®éé=áå=äÉâÉå=á=ëâçä~åK====e®ëëÉäÄóW=oìå~=c∏êä~Ö=^_= Myndigheten för skolutveckling (2003). Att läsa och skriva.
Hämtat 2 december 2008, från
www.skolverket.se/publikationer?id=1961
Myndigheten för skolutveckling. (2006a). Att leka sig in i skolans värld. Stockholm: Liber AB.
Myndigheten för skolutveckling. (2006b). Förskoleklassen – i en klass för sig. Stockholm: Liber.
Persson, Sven. (1995). Flexibel skolstart för 6-åringar. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Mauritzson, Ulla. (1997). Att lära som sexåring. Stockholm: Liber AB.
Pramling Samuelsson Ingrid & Asplund Carlsson Maj. (2003). Det lekande lärande barnet - i
en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB. Regeringskansliet (2008). Förskoleklassen.
Hämtat 15 december 2008, från www.regeringen.se/sb/d/6460
Skolverket. (2001). Att bygga en ny skolform för 6-åringar. Om integrationen förskoleklass,
grundskola och fritidhem. (Skolverkets rapport, 201) Stockholm: Liber. Skolverket. (2009).
Hämtat den 19 januari 2009.
http://www.skolverket.se/sb/d/372/a/839
Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i
matematik. (NCM- Rapport 2002:2) Göteborgs universitet.
Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
TIMSS huvudrapport 2007. (2007). Hämtad den 19 januari 2009
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2127
Trost, Jan. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3:e uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. [Lpo 94]. Stockholm: Fritzes AB.
Vygostkij, Lev. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
=QT=