Gorecky et al, (2014) menar att samspelet mellan människan och tekniken får konsekvenser av industri 4.0. Här ser vi tydligt att det är just detta samspel som är nyckeln till konsultbyråns koncept. Det är när människan blir en del av systemet och när den får möjlighet att iterativt utveckla och förbättra systemet som företaget sakta men säkert tar sig
in i industri 4.0. Gorecky et al (2014) förklarar att behovet av människan kommer att förändras i takt med att maskinerna blir mer automatiserade. Detta bekräftar även konsultbyrån som framöver ser människan som en del av systemet, de menar att människans arbete blir avgörande för att kunna skapa automation i en fabrik när den ständigt förfinar automationsprocessen. Precis som Gorecky et al (2014) säger integreras alltså människan in en CPS-struktur där individens kunskap fångas upp. Konsultbyråns perspektiv ser alltså människan som en nyckelresurs för att förbättra informationskvaliteten som IoT-plattformen ska leverera. Med andra ord utveckla och lära systemet för att i framtiden kunna automatisera vissa processer. Medan användarnas ser interaktionen med maskinerna och IoT-plattformen på ett annat sätt. Deras perspektiv fokuserar på hur systemet kan vara ett hjälpmedel till deras dagliga arbete, genom att tillgodoses med pricksäker information om maskinerna kunna utföra ett bättre jobb. Enligt Gorecky et al. (2014) bör systemet till en början fokusera på att förse användaren med bästa möjliga assistans för att underlätta beslutsfattningen. IoT-plattformen ska fokusera på att ständigt utvecklas eftersom maskiner inom industrin utvecklas, vilket leder till att användaren kommer att möta nya situationer som plattformen ska hjälpa till att assistera användaren.
5 Diskussion
Under denna rubrik kommer undersökningens resultat att diskuteras samt jämföras med områdets tidigare forskning kring ämnet. I slutet kommer det även att reflekteras kring forskningsmetoden som användes fungerat.
5.1 Resultatdiskussion
Mänsklig interaktion
Studien av Kounelis et. Al. (2014) belyser hur de individuella förmågorna hos människan är viktiga att fånga upp för att bygga betrodda och kvalitetssäkra IoT-system. Att ta tillvara på människans kunskaper, erfarenheter och tidigare beslut om vissa åtgärder kan det bidra till att en IoT-plattform levererar ett mer pricksäkert resultat. Resultatet av vår studie syftar till liknande principer, där människans medverkan är väsentlig för att driva utvecklingen framåt och eventuellt uppfylla målet med automation. Genom att fokusera på den mänskliga feedbacken vilken kopplas samman med teknisk information, blir det möjligt att skapa mer pricksäkra handlingsmöjligheter till användaren för att fatta bättre beslut. Dessutom kommer människans förtroende för IoT-plattformen att övertygas eftersom de själva har bidragit till att utveckla kvaliteten. Efter att itererat denna process över en längre period, kan de aktiviteter användaren utför på daglig basis att ha automatiserats.
Jia et al, (2012) beskriver en balans mellan människa och teknik, där balansen skapar integrerad och självjusterande arkitektur. Konsultbyrån ser IoT på samma sätta där människan hjälper systemet att justera sig själv under processens gång. Genom att människan talar om för systemet hur den skall agera vid ett visst villkor så kommer den framöver att justera till felet automatiskt. Jia et al, (2012) menar att människans självständighet och delaktighet berör arbetet inom IoT där människan bör ges möjligheten att kontrollera informationsutbytet i maskinen. De menar att människan blir en personlig assistent till maskinen. Det fundamentala med konsultbyråns IoT-plattform är att maskinen lär sig av människans handlingar för att sedan kunna guida slutanvändaren till korrekt användning. Konsultbyrån menar att människan är en resurs i systemet, vilken assisterar maskinen för att nå automation.
Vid ett första steg mot automatisering krävs mycket mänsklig interaktion för att systemet ska lära sig av vad experter säger om exempelvis maskinen status. Det är från människan systemet kan lära sig och utvecklas för att med tiden eventuellt kunna automatisera vissa processer eller aktiviteter. Att ta fram automatiserade processer tar ofta lång tid. Ett arbetssätt att se människan som en del av systemet, istället för utanför systemet är en bra början. Baserat på studiens resultat kan företag, istället för att fokusera på virtuella sensorer för att maskiner själva ska lära sig, använda människan för att återge sin kunskap och erfarenhet. Från fallföretagets synvinkel är inte bara den mänskliga interaktion nödvändig för att driva deras utveckling framåt mot industri 4.0, utan även också direkt nytta.
Detta för att det idag saknas rapportering kring deras maskiner om vad som byts ut, vilka delar som sätts in etc. Om människan rapporterar vad som har bytts ut, samtidigt som de ger
en återkoppling om vilken information som behövdes för att genomföra arbetet kommer både systemet utvecklas samt fallföretagets kontroll att öka.
Förändrad informationsstruktur
Skytté och Olsson (2017) beskriver i sin studie hur ett teknikskifte mot IoT kan komma att förändra arbetsroller för både företagen och konsumenterna. Studien fokuserade på hur tekniska skribentens producerar innehåll samt hur mottagaren tar del av innehållet. Vår studies relation till studien av Skytté och Olsson, (2017) är att skribentens tekniska dokumentering behöver vara adaptiv för ständig utveckling eftersom människans feedback-rapportering kommer att påverka hur informationen presenteras och när den ska presenteras.
Vi anser att vår studie är en vidareutveckling på Skytté och Olssons (2017) studie för att visa på hur människans roller kan förändras genom en IoT-plattform och varför innehållet bör bli mer fragmenterat för att bli mer pricksäker och således generera handlingsmöjligheter till slutanvändaren som i sin tur kan fatta rätt beslut. Skillnaden mellan vår studie och Skytté och Olsson (2017) anser vi vara att de beskriver hur kraven på den tekniska skribenten kommer att ändras, medan vi fokuserar mer på hur användaren tar emot informationen och sedan tolkar innehållet. Tilliten till den information ett system visualiserar är en nyckelfaktor för att utveckla och driva processen framåt. Förkastar användaren den presenterade informationen kommer inte heller innehållet till någon direkt användning. Det resulterar i att den mänskliga interaktionen med systemet upphör och utvecklingen avstannar eller fördröjs.
Samspelet mellan människa och teknik
Ekelöf & Stålring (2016) skriver om många liknande saker vår studie berör. Deras studie beskriver hur en granskning av sensorvärde i framtiden kommer att kunna bidra till att upptäcka vissa fel som behöver åtgärdas inom industrin. Framöver kommer sensorer att kunna fånga upp likvärdiga saker som människans sinnen kan idag. Vår studie beskriver hur människans erfarenheter och kunskap kommer att vara nödvändiga för att bidra till att utvecklingen går framåt inom industri 4.0. Båda studierna beskriver att människan är en central och viktig komponent för att lyckas. Dessutom beskriver Ekelöf & Stålring (2016), att det finns flera fördelar med att hänga med i utvecklingen för att fortsätta vara konkurrenskraftiga gentemot sina konkurrenter samt att ta vara på den redan existerande tekniken inom industrin för att komma igång med realiseringen av industri 4.0. Resultatet från vår studie syftar på att den beskrivna plattformen fokuserar på nuvarande värden från industrin och att skapa ett användbart innehåll av de värdena för användaren. Detta kommer att ge en direkt nytta för både industrin och deras befintliga kunder genom ökad kontroll och snabbare handlingsmöjligheter. En annan likhet mellan Ekelöf & Stålrings (2016) studie och vår studie är att de beskriver att samspelet mellan att människan och tekniken kommer att vara nyckeln till framgång för att lyckas ta klivet mot industri 4.0 och att den processen kommer att behöva iterera under en längre innan automation kan uppnås.
Ekelöf & Stålring (2016) beskriver att det är viktigt för företag att anpassa sig till ny teknik såsom olika IoT-lösningar. Många företag har svårt att komma igång med arbetet inom IoT.
Företagen jobbar efter arbetssätten där de vill skapa en färdigutvecklad automationslösning,
vilket innebär att de aldrig riktigt kommer igång. Om de istället börjar med automatiseringen ett steg i taget och använder människan som ett verktyg för att öka automatisering kan det därmed sakta men säkert ta sig in i industri 4.0. Vanligtvis jobbar företag med Research och Development, vilket innebär att de och produkterna ständigt utvecklas. Det innebär att de egentligen inte når full automation. Det kan innebära att det tas några steg tillbaka i automatiseringsprocessen när en ny produkt eller funktion i en IT-artefakt lanseras. Genom att arbeta iterativt kan således de nya funktionerna automatiseras under processens gång.
Företagen vilka vill ta sig in i Industri 4.0 behöver egentligen inte komma på en unik IoT-lösning, utan det viktiga i början av processen är att hitta ett arbetssätt som gör att de kommer igång med automationsprocessen. Företaget kommer således tillslut att uppnå sin vision om en automatiserad verksamhet.
5.2 Checklista
För att kunna utföra en liknande IoT-lösning har en checklista upprättats. Samtliga delar i denna lista har varit avgörande i implementationsprocessen. Genom att följa checklistan kan framtida projektgrupper ta fram liknande IoT-lösningar.