Resultatet i studien har visat att det rådde en skillnad av tillsägelser i kommunikationen mellan de olika måltidssituationerna utifrån Bernstein teori om kontroll och makt.
Under den traditionella måltidssituationen brukades tillsägelser, både rena tillsägelser men även vädjande, främst för att få barnen att äta. Under buffémåltidssituationen handlade tillsägelserna främst om att få kontroll över barnen och därmed situationen.
Rosendahl (2016) beskriver det disciplinerade samtalet, där lärarkontrollen är stark och förskolläraren styr både över samtalets innehåll och form. Det finns även en tydligt markerad skillnad mellan förskollärare och barn, då läraren får trotsa rådande regler men barnen uppmanas att följa dem. Lärarkontrollens starka karaktär begränsar således barns möjlighet att delta i samtal, specifikt i samtal med varandra (a.a.).
I enlighet med Rosendahls studie, rådde det även disciplinerade samtal, i form av tillsägelser under de olika måltidssituationerna. En slutsats är att under de olika måltidssituationerna rådde det en stark lärarkontroll. Det gick att urskilja en skillnad i förflyttning av fokus hos förskollärarna mellan de olika måltidssituationerna, då förskolläraren under den traditionella måltidssituationen fokuserade på att få kontrollen över barnens intagande av mat medan förskollärare under buffémåltidssituationen
behövde anstränga sig mer för att få kontroll över situationen. Under buffémåltidssituationen rådde det således en starkare lärarkontroll än under den traditionella måltidssituationen. Det kan bero på organisatoriska faktorer under måltidssituationen, då den traditionella måltiden hade två förskollärare närvarande under måltidssituationen som då kunde upprätthålla kontrollen vid matbordet. Under buffémåltidssituationen var där enbart en förskollärare närvarande och hade möjligtvis därför svårare att upprätta denna kontroll med barnen.
Resultatet i studien har visat att det rådde en starkare lärarkontroll mellan flickor och pojkar under buffémåltidssituationen, medan en jämställd lärarkontroll mellan könen under den traditionella måltidssituationen. Angående flickor och pojkar under buffémåltidssituationen, rådde det en starkare lärarkontroll mot pojkar än mot flickor, medan under den traditionella måltidssituationen var lärarkontrollen jämfördelad mellan flickor och pojkar, på så vis att flickor och pojkar nästintill fick lika många slutna frågor ställda till sig. Resultatet visade även på en obalans av lärarkontroll mellan de olika måltidssituationerna gällande öppna frågor, där en starkare lärarkontroll var under den traditionella måltidssituationen. I Eidevalds studie synliggjordes skillnaden mellan öppna och slutna frågor som ställdes till barnen, flickorna fick fler öppna frågor än den ensamma pojken som fick fler slutna frågor än flickorna. Pojken hade nämligen dubbelt så många slutna frågor som flickorna. Studien visar även att de barn som verksamheten ansåg behöva mest språklig stimulans fick minst under måltidssituationen, likaväl som att all kommunikation gick igenom förskolläraren.
Resultatet visar även att barnen nästintill aldrig pratade med varandra utan enbart med förskolläraren (Eidevald, 2014). En slutsats är att under buffémåltidssituationen rådde en starkare lärarkontroll än under den traditionella måltidssituationen, på så vis att förskolläraren styrde i större grad över vad som kommuniceras och i vilken ordning. En tolkning är att detta kan bero på att förskolläraren under buffémåltidssituationen använde sig av sapere-metoden, vilket innebar att förskolläraren kontinuerligt ställde frågor om maten. Lärarkontrollen under den traditionella måltidssituationen var däremot av svagare karaktär, på så vis att barnen hade kontroll över kommunikationen, då de initierade samtal om soppans innehåll och således kunde styra över vad som kommunicerades. Till skillnad mot Eidevalds studie gick inte all kommunikation genom förskolläraren under bägge måltidssituationer, även om en stor del av kommunikationen gick igenom förskolläraren, så initierade barnen samtal med varandra.
I Rosendahls studie finns inga jämförelser mellan pojkar och flickor kommunikationsmöjligheter under måltidssituationer, vilket ger denna studie en vidgad vy utav kommunikationen mellan förskollärare och pojkar/flickor under måltidssituationer i förskolan. Det här gäller även öppna respektive slutna frågor som Rosendahl inte belyst i sin studie.
Referenser
Bernstein, B. (1971). Class, codes and control, Vol. I. Theoretical studies towards a sociology of language. London: Routledge & Kegan Paul. First published in 1971 by Routledge & Kegan Paul Ltd. This edition published 2003 by Routledge 11 New Fetter Lane, London EC4P 4EE Simultaneously published in the USA and Canada by Routledge 29 West 35th Street, New York, NY 10001. Routledge is an imprint of the Taylor & Francis Group This edition published in the Taylor & Francis e-Library, 2005.
Bernstein, B (2000). Pedagogy, symbolic control and identity: Theory, research, critique. (rev. edition). London: Rowman & Littlefield. (1st edition 1996, London:
Taylor and Francis).
Björkdahl Ordell, S (2007). Etik s.21-28. I: Dimenäs, Jörgen (red). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket- Vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Liber: AB Denscombe, M (2016). Forskningshandboken för småsakliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Eidevald, C (2014) Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan:
hallå, hur gör man? Stockholm: Liber AB
Emanuelsson, J (2001). En fråga om frågor. Hur lärares frågor i klassrummet gör det möjligt att få reda på elevernas sätt att förstå det som undervisningen behandlar i matematik och naturvetenskap. Göteborg: Kompendiet
Eriksen Ødegaard, E (2007) Meningsskaping i barnehagen. Innhold og bruk av barns og voksnes samtalefortellinger. Göteborg 2007
Fleer, M. (2003). Early childhood education as an evolving "Community of Practice" or as lived "Social Reproduction": researching the ´taken-for-granted´.Contemperary issues in Early Childhood, 4(1), 64-79.
Rosendahl, G (2016), Att leda förskolebarn med respekt: Fallstudie av en samling med åtta 1-3-åringar, red: Folkesson, A-M, I. Värdefull förskola: Perspektiv på värdepedagogiskt arbete. Studentlitteratur AB, Lund.
Gjems, L (2011) Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur AB
Hagtvet, B (2006). Språkstimulering, Del 2: Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern, Stockholm: Natur och Kultur
Johansson, E & Pramling Samuelsson, I (2006). Play and learning – inseparable dimensions in preschool practice. Early Child Development and Care, 1(176), 47-65.
Jonsson, A (2013) Att skapa läroplan för de yngsta barnen i förskolan; Barns perspektiv och nuets didaktik. Akademisk avhandling i pedagogik, vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. ISBN 978-91-7346-766-7 (pdf)
Kultti, A (2014). Mealtimes in Swedish preschools: pedagogical opportunities for toddlers learning a new language, Early years, 34:1, 18-31, DOI:
10.1080/09575146.2013.831399
Lantz, B (2014), Den statistiska undersökningen – grundläggande metodik och typiska problem. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Liberg, C & Bjar, L (2010) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur AB
Rosendahl, G (2016), Måltiden som arena för olika slags samtal, red: Emilsson, A &
Moqvist Lindberg, I. Värdefull förskola: Perspektiv på värdepedagogiskt arbete.
Studentlitteratur AB, Lund.
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E (Eds.). (2009). Barns tidiga lärande. En tvärsnittstudie av förskolan som miljö för barns lärande [Children’s early learning. A cross-sectional study of the preschool as an environment for children’s learning]. Göteborg, Sweden: Acta Universitatis Gothoburgensis
Siraj-Blatchford, I (2007). Creativity, communication and collaboration: the identification of pedagogic progression in sustained shared thinking. Asia-Pacific Journal of Research in Early Childhood Education, 1(2), 3–23.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan (Lpfö98).
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [hämtad: 2016-11-10]
Åsberg, R (2000). Ontologi, epistemologi och metodologi: en kritisk genomgång av vissa grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser. Göteborg:
Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.