Hur hanteras markärenden i kommuner som saknar dokumenterad

Det har genom studien konstateras att de kommuner som inte har en dokumenterad markpolicy använder sig av interna riktlinjer och arbetssätt i sina markärenden.

Översiktsplan och andra separata styrdokument ligger till grund för hanteringen av markärenden. Kommunerna som deltog i studien angav att de arbetar för att öka transparensen gentemot privata aktörer och att det finns förbättringspotential i hanteringen av markärenden. En dokumenterad markpolicy kan bidra till att kommunerna uppfyller båda ambitionerna. Det har genom studien även

framkommit att kommunerna är i behov av mer kunskap om markpolicy för att kunna upprätta en sådan, med tanke på att en del inte var särskilt förtrogna med begreppet. Studiens syfte var att uppmärksamma och öka kunskapen om kommunal markpolicy vilket har uppfyllts under studiens genomförande samt i förhållande till kommunernas uttryckta brist av kunskap om markpolicy.

6.1.3 På vilket sätt kan en dokumenterad markpolicy vara till hjälp för privata aktörer som verkar utanför den kommunala

verksamheten?

En dokumenterad markpolicy kan vara till hjälp för bygg- och

fastighetsutvecklingsföretag genom att öka transparensen mellan dem och kommuner. Den kan även bidra till att skapa transparens om kommunens

verksamhet till allmänheten. Det bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen främst är hjälpta av i en markpolicy är riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal.

För att de privata aktörerna ska vara hjälpta av en markpolicy behövs mer konkret information om kommunernas markägande och vilja med markinnehavet.

Transparensen behöver förbättras samt att processer och villkor förtydligas för att privata aktörer ska var hjälpta av en markpolicy och uppleva likabehandling.

Studien visar att en markpolicy kan ge vägledning om markärenden vilket bidrar till att privata aktörer inte behöver inkomma med lika många frågor till kommunen. En förutsättning är dock att markpolicyn är tydlig och innehåller sådant som de privata aktörerna efterfrågar. En markpolicy kan även bidra till att utveckla kontakten

mellan kommuner och privata aktörer genom att information och villkor tydliggörs.

Det leder i sin tur till att tvetydigheter undviks och likabehandling uppnås.

6.2 Förslag till vidare studier

Enligt vad som påträffats av tidigare forskning tycks den här studien vara den första inom det specifika ämnet markpolicy. Därför eftersträvades en kvalitativ och mer djupgående studie. I vidare studier av ämnet markpolicy föredras en undersökning av flera kommuner i Sverige för att bestyrka det som framkommit i den här studien.

Inkluderandet av fler kommuner kan genomföras med hjälp av enkäter. Om flera kommuner undersöks kan generella slutsatser dras samt att markpolicy klargörs på en rikstäckande nivå.

Denna studie har framförallt inriktat sig på kommuner. Vidare studier skulle kunna breddas genom att inkludera fler privata aktörer samt politiker för att få ännu fler aspekter om markpolicy. Det skulle också vara intressant att studera ämnet markpolitik utifrån andra infallsvinklar, exempelvis relationen mellan regional markpolitik och kommunal markpolitik.

Referenser

Biggham, J. (2015). Succeeding with Your Masters Dissertation: A Practical Step-by-Step Handbook (3:e uppl.). Berkshire: Open University Press.

Boverket. (2016). Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar [hemsida]. Hämtad 2018-03-29 från https://www.boverket.se/sv/kommunernas-

bostadsforsorjning/vad-sager-lagen/lagen-om-kommunernas-bostadsforsorjningsansvar/

Båstads kommun. (2012). Markpolicy för Båstads kommun. Dnr: KS 1429/12‐200 Caesar, C. (2016). Municipal land allocations: integrating planning and selection of developers while transferring public land for housing in Sweden. Journal of Housing and the Built Environment. 31(2), 257-277. doi: 10.1007/s10901-015-9457-2 Kommentar: Tidskriftens namn är inte felstavat.

Cairney, P. & St Denny, E. (2015). Reviews of What is qualitative research and What is qualitative interviewing. International Journal of Social Research Methodology, 18(1), 117- 125. doi:10.1080/13645579.2014.957434

Dahlin, Å. & Carlander, C. (2015). Skapa värden – markpolitik och social hållbarhet.

Delrapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. Stockholm: Stockholm stad. Från http://www.stockholm.se/OmStockholm/Ett-socialt-hallbart-Stockholm-2/Rapporter-fran-hallbarhetskommissionen/

Edin, J. & Sandberg, A. (2015). Markanvisningar: Ett effektivare system med

policys. (Examensarbete, Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnad).

Guest, G., Bunce, A. & Johnson, L. (2006). How Many Interviews Are Enough? An Experiment with Data Saturation and Variability. Field Methods, 18(1), 59-82. doi:

10.1177/1525822X05279903

Hytonen, J., Miintysalo, R., Kanninen, V., Niemi, P. & Simanainen, S. (2016).

Defensive routines in land use policy steering in Finnish urban regions.European Urban and Regional Studies, 23(1), 40-55. Doi: 10.1 177/0969776413490424 Irvine, A., Drew, P. & Sainsbury, R. (2013). Am I not answering your questions properly? Clarification, adequacy and responsiveness in semi-structured telephone and face-to-face interviews. Qualitative Research, 13(1), 87-106. doi:

10.1177/1468794112439086

Jacob, S. A. & Furgerson, S. P. (2012). Writing Interview Protocols and

Conducting Interviews: Tips for Students New to the Field of Qualitative Research.

Kalbro, T. & Lindgren, E. (2015). Markexploatering (5:e uppl.). Stockholm:

Norstedts Juridik AB.

Kalix kommun. (u.å.). Riktlinjer för markförvaltning av Kalix kommuns markinnehav.

Dnr: Saknas

Karlsson, J. (2011). Markpolitik och upplåtelseformer: Kommuners policy vid nyproduktion.

(Examensarbete, Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för Fastigheter och Byggande).

Konkurrensverket. (2015). Byggbar mark? En nyckelresurs vid byggande. Stockholm:

Konkurrensverket.

Lerum kommun. (2015). Markpolicy för Lerums kommun. Dnr: KS14.924

Liu P. & Ravenscroft, N. (2017). Collective action in implementing top-down land policy: The case of Chengdu, China. Land use policy, 65, 45-52.

doi:10.1016/j.landusepol.2017.03.031

Murray, N. and Hughes, G. (2008). Writing up Your University Assignments and Research Projects. Milton Keynes: Open University Press.

Partille kommun. (2017). Markpolicy- riktlinjer för markanvisning, exploateringsavtal och markupplåtelse. Dnr: KS/2017:286

Rabionet, S. E. (2011). How I Learned to Design and Conduct Semi-Structured Interviews: An Ongoing and Continuous Journey. The Qualitative Report, 16(2), 563566.

Regeringen. (2015). Hållbara städer och samhällen. [hemsida]. Hämtad 2018-04-03 från http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/hallbara-stader-och-samhallen/

SFS 2000:1383. Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Stockholm:

Näringsdepartementet.

SFS 1970:994. Jordabalken. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 2010:900. Plan- och bygglagen. Stockholm: Näringsdepartementet.

SFS 2014:899. Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Stockholm:

Näringsdepartementet.

SFS 2014:900. Lag om ändring i plan- och bygglagen. Stockholm:

Näringsdepartementet.

SFS 2017:725. Kommunallag. Stockholm: Finansdepartementet.

Stadskontoret. (2012). Mark, bostadsbyggande och konkurrens- En granskning av den kommunala markanvisningsprocessen. Utredning 2012:25. Stockholm: Stadskontoret.

Från http://www.statskontoret.se/upload/publikationer/2012/201225.pdf Sveriges kommuner och landsting. (2015). Kommunalt markinnehav [hemsida].

Hämtad 2018-04-15 från https://skl.se/samhallsplaneringinfrastruktur/

planerabyggabo/detaljplaneringgenomforande/kommunaltmarkinnehav.5833.html Sveriges kommuner och Landsting. (2016). Aktiv markpolitik. Stockholm: Sveriges kommuner och Landsting.

Tjärnstig, A. (2012). Kommunernas markanvisningar för bostäder: En studie av markanvisningar i Malmö, Lund och Växjö. (Examensarbete, Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för Fastigheter och Byggande).

Siverbo, S., Andersson-Felé, L., Karlsson, D., Nilsson, V. (2007). Demokratisk och effektiv styrning- En antologi om forskning och offentlig förvaltning (3:e uppl.). Lund:

Studentlitteratur AB.

Statistiska centralbyrån. (2013). Markanvändningen i Sverige (6:e uppl.). Stockholm:

SCB.

Statistiska centralbyrån. (2018). Kommuner i siffror. [hemsida]. Hämtad 2018-04-24 från http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/. Siffra för kommunägd mark erhölls vid intervjuer med kommunerna.

Stenungsund kommun. (2016). Riktlinjer för kommunal mark, markanvisning och exploateringsavtal. Dnr: 0053/16.

Bilaga A

Intervjufrågor till kommunerna

Frågor till kommuner som inte har en dokumenterad markpolicy Godkänner ni att intervjun spelas in för att vi lättare ska kunna sammanställa materialet och för att ingenting ska missas?

Tema 1: Inledande frågor om markinnehavet

1a. Vad har er kommun för vilja med det kommunala markinnehavet?

b. Hur ser ni på försäljning och upplåtelse av kommunal mark?

2a. Hur stort är kommunens markinnehav?

b. Vilken markreserv vill ni ha i kommunen?

Tema 2: Förekomst av markpolicy 3. Har ni en dokumenterad markpolicy?

4. Varför har ni inte en markpolicy? Finns det inget behov? För resurskrävande? Lågt tryck på exploatering Etc.

Tema 3: Hantering av markfrågor 5. Hur hanteras markfrågor i er kommun?

6. Har ni några interna riktlinjer eller arbetssätt för olika markärenden/markfrågor?

Tema 4: Upprättande av markpolicy

7. Tror ni att en dokumenterad markpolicy skulle underlätta för era markärenden?

8. Skulle ni vilja upprätta en markpolicy? Eller är ni nöjd med dagens hantering av markfrågor?

Tema 5: Innehåll i en markpolicy

9. Om ni skulle upprätta en markpolicy, vad skulle ni vilja att den innehöll?

Tema 6: Betydelse av markpolicy för privata aktörer

10. Tror ni att privata aktörer (exploatörer och allmänhet) kan vara hjälpta av en markpolicy?

Om ja, på vilket sätt/hur då?

Avslutande fråga

11. Har några tankar väckts som en följd av dessa frågor kring markpolicy eller har du något att tillägga som du har tänkt på under intervjun?

Frågor till kommuner som har en dokumenterad markpolicy

Godkänner ni att intervjun spelas in för att vi lättare ska kunna sammanställa materialet och för att ingenting ska missas?

Tema 1: Inledande frågor om markinnehavet

1a. Vad har er kommun för vilja med det kommunala markinnehavet?

b. Hur ser ni på försäljning och upplåtelse av kommunal mark?

2a. Hur stort är kommunens markinnehav?

b. Vilken markreserv vill ni ha i kommunen?

Tema 2: Förekomst och upprättande av markpolicy 3. Har ni en dokumenterad markpolicy?

Om ja, finns den tillgänglig för privata aktörer på er hemsida?

4. Varför valde ni att ta fram en markpolicy?

5a. Hur såg processen ut vid framtagande av policyn?

b. Fanns en efterfrågan på ett samlat dokument för markfrågor?

Om ja, från vilka?

Tema 3: Innehåll i en markpolicy

6. Vad innehåller den markpolicy ni har i er kommun?

7. Vad bör inkluderas i en markpolicy för att den ska uppfylla sitt syfte?

Anser ni att er är komplett eller skulle den kunna utvecklas?

Tema 4: Användandet av markpolicy 8a. Hur använder ni er av markpolicyn?

b. Upplever ni att den är till hjälp i hanteringen av markärenden?

Tema 5: Betydelse av markpolicy för privata aktörer

9. Tror ni att privata aktörer (exploatörer och allmänhet) kan vara hjälpta av en markpolicy?

Om ja, på vilket sätt/hur då?

Avslutande fråga

10. Har några tankar väckts som en följd av dessa frågor kring markpolicy eller har du något att tillägga som du har tänkt på under intervjun?

Intervjufrågor till privata aktörer

Frågor till bygg- och fastighetsutvecklingsföretag

Godkänner ni att intervjun spelas in för att vi lättare ska kunna sammanställa materialet och för att ingenting ska missas?

Tema 1: Erhållandet av information

1. Upplever ni att det är lätt att på egen hand hitta information om kommunens vilja kring det kommunala markinnehavet och riktlinjer för markärenden med aktörer utanför den kommunala verksamheten?

Tema 2: Kännedom om markpolicy 2. Vet ni vad en markpolicy är?

3. Har ni kommit i kontakt med en kommunal markpolicy?

Tema 3: Användandet av en markpolicy

4. Har ni använt er av en markpolicy eller andra riktlinjer för markärenden?

Om ja, på vilket sätt?

5. På vilket sätt kan en dokumenterad markpolicy vara till hjälp för er?

Tema 4: Innehållet i en markpolicy

6. Vad skulle policyn behöva innehålla för att ge er vägledning/underlag i markärenden med kommunen?

Avslutande fråga

7. Har några tankar väckts som en följd av dessa frågor kring markpolicy eller har du något att tillägga som du har tänkt på under intervjun?