5. Metodologi
6.3 Hur har analysen av materialet gått till?
En stor del i analysen av denna studies empiri är teorierna om deliberativ kommunikation och konstruerandet av genus. De situationer som observerats i klassrummet analyseras med hjälp av teorierna. Vilka händelser och mönster som utifrån våra fältanteckningar kan anses vara relevanta avgörs alltså av vad de teorier som tidigare presenterats finner viktigt. De är, som tidigare nämnts under rubrik 3 Teoretiska utgångspunkter, en slags guide i vår tolkning av materialet.
För att det ska bli tydligare för läsaren hur teorierna har väglett analysen har de nedan konkretiserats. Då teorierna i sig själva till viss del kan anses vara abstrakta är förstås nedanstående listor över dess innehåll inte helt och hållet precist formulerade. Det skulle enligt vår mening vara att förändra deras karaktär alltför mycket. Vi hävdar att analysen av situationerna inte blir densamma om forskaren väljer att operationalisera teorierna allt för mycket. Den relation som undersöks är då en annan, tillrättalagd, än vad som ursprungligen var tanken. Däremot blir den sammanfattade och uppställda formen här nedan förhoppningsvis ett mer tydligt analysverktyg än vad teorierna i sig själva kan sägas vara. De analysfrågor som formulerats utifrån studiens genusteori kan ses som en kortfattad sammanfattning av de mest centrala delarna. Den deliberativa kommunikationens analysfrågor är direkta formuleringar från Christer Fritzells (2003) sammanfattning (s.23) av vad utbildningsidealet innebär. Dock är dessa omformulerade till frågor. Anledningen till att Fritzell får stå som utgångspunkt är att vi upplever att hans formuleringar är mer konkreta och tydliga än de andra författarnas. Viktigt att poängtera är att nedanstående alltså inte är studiens frågeställningar, utan redskap för analys.
Analysfrågor utifrån studiens genusteori
Sker ett isärhållande av vad som är manligt och kvinnligt?
Finns en hierarki mellan manligt och kvinnligt?
Blir också exempel på föränderlighet och motstånd synliga?Analysfrågor i enlighet med den deliberativa kommunikationen
Blir flera aspekter av frågan beaktade?
Får alla fritt säga sin mening, resa nya frågor och ge förslag till hur man ska gå vidare?
Kan eleverna ta andras perspektiv och se saken från olika håll?
Uppfattar eleverna de olika, kanske konfliktfyllda, intressen som kan aktualiseras, och försöker de förhålla sig till dessa på ett medvetet, öppet och konstruktivt sätt?
Visas andra personer, närvarande eller mer eller mindre avlägsna, respekt genom att derasröst blir hörd och deras uttalande eller antagna önskemål visas tillbörlig hänsyn?
Ges var och en av deltagarna integritet genom att sakfrågan står i fokus, samtidigt som alla ger sin ärliga mening tillkänna och knyter an till övrigas successivt allt mer förtydligade ståndpunkter?
Lyssnar eleverna aktivt till vad de andra verkligen försöker säga, för att därmed ocksåkunna kräva desamma i det framväxande meningsutbytet?
Ett sätt att studera ovanstående analysfrågor är förstås att undersöka vad som sägs mellan eleverna. Förutom innehåll har vi även studerat sådant som tonfall, gester, kroppsspråk och placering. Det är även av största vikt att närmare studera vilka som samtalar med varandra och på vilket sätt.
Det var med dessa teorier i förgrunden som vi, efter att allt material blivit insamlat, valde att börja koda vad som kunde anses vara relevant. Både kodning och kategorisering genomfördes på två skilda håll. Anledningen till detta var att få ett mer säkert resultat. Då vi oberoende av varandra markerade samma saker som relevanta och formulerade ungefär likadana kategorier anser vi att trovärdigheten blir högre. I denna studie innebar kodning att de anteckningar som varken kunde kopplas till ovanstående lista om deliberativ kommunikation, eller ovanstående lista om genus direkt valdes bort. De händelser och konversationer som blev kvar kunde därmed anses vara relevanta för att uppfylla studiens syfte.
Nästa steg innebar att det kvarstående materialet kategoriserades. Genom att markera vilka regelbundenheter som kunde hittas i materialet, både vad det gäller likheter och skillnader mellan olika observationer, kunde så småningom tre olika kategorier utkristalliseras. Kategorierna presenteras under rubrik 7 Resultat. Dessa bör uppfattas som just kategorier som framkommer i en analys, och inte i verkligheten helt avgränsade från varandra. För att ge en struktur till både tanke och skrift krävs ändå sådana uppdelningar.
Olika grader av analys
Det bör poängteras att analys av empirisk materialinsamling förstås kan ske på olika sätt. Dock verkar det vanligt att utföra den process som ovan beskrivits när det gäller forskning som utgår från etnografi. Elvstrand m.fl. (2009) menar att det inom valda metodansats finns olika grader av analys och tolkning som avgör i vilken grad en studie av ett visst ämnesområde blir fördjupad. Tolkning av första graden innebär enligt författarna att ute på fältet registrera intressanta händelser och därmed göra ett första urval genom att sålla bort oväsentligheter, utan att direkt applicera akademiska teorier eller begrepp på dessa. Då tolkning av andra graden inträffar finns emellertid en viss repertoar av antaganden och ord som kan vara en del i att koda och kategorisera materialet. En väl fördjupad tolkning baseras emellertid på att de fältanteckningar som gjort ställs mot tydligt formulerade teorier. Den tredje gradens tolkning hävdar vi är ett sätt att gå bortom både vår egen och elevernas förståelse av ett förlopp. Då denna studie har en stark teoretisk koppling är det viktigt att sträva mot att uppfylla alla tre grader av tolkning. Vår förhoppning är att de teoretiska glasögonen ska visa på fler möjligheter och risker vad gäller relationen mellan deliberativ kommunikation och konstruerande av genus än vad som annars skulle ha framkommit.