6.1 Hur ser företagen på en förändring av revisionsplikten?
6.1.2 Hur kommer förhållningssätt och kostnader mellan intressenter
Som påpekats tidigare är en av huvudanledningarna till att avskaffa revisionsplikten att minska de administrativa kostnaderna för mindre aktiebolag (SoU 2008:32). Detta tror dock företagen inte skulle bli fallet. Företagen tror att om de skulle välja bort revisionen, skulle följden bli att kostnaderna skulle förflyttas. Störst negativa kostnadspåverkan tror fö- retagen med långfristiga lån, skulle bli deras upplåningskostnad. Uppfattningen är att då fö- retagens revisionskostnader är relativt små, behövs inga större räntehöjningar för att de ökade lånekostnaderna skall bli större än dagens revisionskostnader. Slutsatsen av detta är att bankerna skulle vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten få en väldigt stor på- verkan kring hur företagen kommer att behandla frågan, då de kan tvinga företag att ge- nomgå revision för att få beviljat lån. Vid ett avskaffande av revisionsplikten innebär det att äldre företag med goda relationer med banken har en fördel gentemot nya företag som inte har haft samma möjlighet att bygga upp starka relationer.
Även företagens relationer med dess kunder och leverantörer kan komma att påverkas. Dock var företagen mer spretiga i sina svar angående dessa intressenter, där vissa företag kan se en liten påverkan och andra inte, slutsatsen är att företagen inte ser samma proble- matik till dessa intressenter som de gör gentemot bankerna. Uppfattningen är att de inter- vjuade hade svårt att avgöra hur deras kunder och leverantörer skulle reagera och flera av respondenterna konstaterade att de inte hade tänkt på detta utfall tidigare.
För att säkerställa att företagen i Sverige arbetade utefter lika grunder, var flertalet av före- tagen av åsikten att vid ett avskaffande av revisionsplikten skulle även antalet myndighets- kontroller öka. De företag som kommenterade denna problematik såg ökade myndighets- kontroller som ett negativt substitut till revisionen. Uppfattningen är att företagen ansåg att samhället skulle vara i behov av någon form utav kontrollsystem och myndighetskontroller ansågs som mer oförutsägbara än revision. Företagens negativa syn på myndigheterna kan även förklaras som en av anledningarna till att företagen var väldigt positiva till revisions- plikten, då samtliga var överens om att något borde finnas.
6.1.3
Hur ser bankerna på utlåning till företag utan revision i jämförelse till företag med revision, kan företagets upplåningskostnad påverkas? Bankerna kommenterar, att den avgörande faktorn vid fastställandet av utlåningsräntan till ett företag, är den risk som banken förknippar utlåningen med. Bankerna påpekar att revis- ionen fyller en funktion i bestämmandet av räntan då den ger företagen en form av kvali- tetsstämpel på att deras räkenskaper är korrekta, vilket anses minska risken för banken. Uppfattningen är att bankerna främst efterfrågade någon form utav granskning av företa- gen av en tredje part, och att revision inte ansågs vara det enda alternativet., vilket även be- kräftades av att de inte var lika negativa till en förenklad revision som företagen. Dock upp- levdes revisionen vara den form bankerna föredrog, då revisorns kunskapsnivå ansågs högst.Då risken bedöms utefter varje enskilt företag, kunde inte bankerna säga att samtliga före- tag skulle drabbas av en räntehöjning vid ett avskaffande av revisionen. Dock är uppfatt- ningen att för ett stort antal företag skulle så bli fallet, vilket även var respondenternas upp- fattning.
Slutsatsen efter intervjuerna med bankerna var att de likt företagen inte trodde att ett av- skaffande av revisionen skulle innebära stora kostnadsbesparingar för företagen. Då ban- kerna skulle tvinga flertalet av företagen att genomgå någon form utav kontroll eller höja upplåningskostnaderna är uppfattningen, att den totala kostnadsmassan för företagen inte skulle förändras i en positiv riktning vid ett avskaffande av revisionen.
6.2 Egna reflektioner och förslag till vidare forskning
Resultatet av denna uppsats är inte helt förenligt med de svenska rapporterna och internat- ionella studierna inom ämnet, då företagen i denna uppsats var väldigt positiva till revis- ionsplikten. Åsikterna om att avskaffande av revisionsplikten skulle innebära kostnadsbe-
sparingar var inte förenliga med företagens uppfattning. Då företagen ensamma står för kostnaderna för revisionen i samhället anser jag att det behövs mer forskning om hur de svenska företagen upplever revisionen. Intressant vore att även undersöka hur de kulturella skillnaderna mellan Sverige och andra europiska länder skulle påverka företagens beslut. Vidare vidhåller de intervjuade företagen att kostnaderna för revisionen kan ses som be- tungande för mindre aktiebolag, men att denna kostnadsproblematik inte löses genom av- skaffandet av revisionen. De ansåg att för att minska företagens kostnader, borde effekti- vare och mer anpassningsbar redovisning införas. Min uppfattning är att vidare forskning vore intressant med inriktning att i samarbete med berörda företag försöka ta fram en re- dovisningsmodell som är mer anpassad efter företagens storlek och komplexitet.
Slutsatsen av denna uppsats är att ytterligare forskning och undersökningar behöver göras, innan vidare beslut om att utöka avskaffandet av revisionsplikten tas. Detta för att säker- ställa att konsekvenserna blir de önskade.
Referenser
2003/361/EC. Commision recommendation concerning the definition of micro, small and medium-sized enterprises.
Akerlof, G.A. (1970). The Market for "Lemons": Quality Uncertainty and the Market Mechanism. The Quarterly Journal of Economics, Vol. 84, No. 3: pp. 488-500.
Balans nr 3. (2010). Noteringar: Första åren utan revisionsplikt - så blev det i Danmark. Hämtad från FAR Komplett
Bell, J (2005). Doing your reserarch prodject (Björn Nilsson, Trans.). University press UK. (Originalet publicerat 2005)
Collis, J. (2003). Directors’ views on exemption from the statutory audit. A Research Report for the DTI, Oktober 2003.
Collis, J. (2008). Directors´ views on accounting and auditing requirements for SMEs. A Research Report for the Department of business, Enterprise and Regulatory Reform, April 2008 (Uppdaterad November 2008).
Danielsson, C. (2011). Noteringar: Fler företag väljer att inte ha revisor. Balans nr 10. Hämtad från FAR Komplett
Erhvervs- og Selskabsstyrelsen. (2005). Rapport om revisionspligten for B-
virksamheder. Mars 2005.
FAR. (2006). Revision – En praktisk beskrivning. FAR förlag.
Hay, D. & Davis, D. (2002). The voluntary choice of an audit of any level of quality. JEL Classification: M41, L31
Hill, C.W. & Jones, T.M. (1992). Stakeholder- Agency theory. Journal of Management Studies, 29:2, 0022-2380.
Holme, I. M. & Solvang, K. B. (1996) Metodevalg og metodebruk (Björn Nilsson, Trans.). Oslo: TANO A.S. (Originalet publicerat 1986)
Jensen, M.C. & Meckling, W.H. (1976). Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure. Journal of Financial Economics, Vol. 3, No. 4: 305-360. Jeppesen, K.K. & Loft, A. (2011). Regulating Audit in Europe: The Case of the Implemen- tation of the EU Eighth Directive in Denmark 1984–2006. European Accounting Review, 20:2, 321-354
Kim, J.B., Simunic, D.A., Stein, M.T. & Yi, C.H. (2011). Voluntary audits and the cost of debt capital for privately held firms: Korean Evidence. Contemporary Accounting Research Vol.
Mitchell R.K., Agle B.R. & Wood D.J. (1997). Toward a theory of stakeholder identifica- tion and salience: defining the principle of who and what really counts. Academy of Manage-
ment Review, Vol. 22, No. 4: 853-886.
(Regeringens) Proposition. 2009/10:204. En frivillig revision.
Regeringskansliet. (2010). En frivillig revison (Ju 10.11) [Faktablad]. Justitiedepartementet. Ross, S.A. (1973). The Economic Theory of Agency: The Principal's Problem. The American
Economic Review, Vol. 63, No. 2: pp. 134-139
Sanders, G. (2001). Behavioral responses of CEOs to stock ownership and stock option pay. The Academy of Management Journal, Vol. 44, No. 3: pp. 477-492.
Sannesson, H (2011, Augusti 23). ”Höj gränsen för revisionsplikt till EU-nivå”. Nya Affärer. Statens Offentliga Utredning (SOU 2008:32). Avskaffande av revisionsplikten för små företag. Svanström, T (2008). Revision och rådgivning, Efterfrågan, kvalitet och oberoende. Doktorsavhand- ling, Umeå universitet.
Svensk Näringsliv, (2008). Avskaffande av revisionsplikten för små företag (SOU 2008:32) (SN Dnr 115/2008) [Remissyttrande]. Föreningen svenskt näringsliv.
Thorell, P. & Norberg, C. (2005). Revisionsplikten i små aktiebolag. Utredning på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Mars 2005.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Wallerstedt, E (2001) The emergence of the Big Five in Sweden, European Accounting Review,
10, 4:843-867.
Watts, R.L. & Zimmerman, J.L. (1983). Agency Problems, Auditing, and the Theory of the Firm: Some Evidence. Journal of Law and Economics, Vol. 26, No. 3: pp. 613-633.
Wennberg, I. (1992). Revisorn & småföretagen: Ingen revision i små företag?. Balans nr 12. Hämtad från FAR Komplett
www.riksdagen.se, Hämtad 2012-02-03,
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3120&doktyp=betankande&bet=200 9/10:CU28).
Bilaga
Bilaga 1, Tolkning av företagsstorlek – En Definition
Definitioner kring huruvida företags storlek ska benämnas skiljer sig beroende på studie. Ett vanligt mått är att använda sig av EU sagda normer vilket motsvarar för (2003/361/EC):
Medel stora företag:
Färre än 250 anställda
Årsomsättning under 50 miljoner euro
Balansomslutning understiger 43 miljoner euro
Små företag:
Färre än 50 anställda
Årsomsättning och balansomslutning understiger 10 miljoner Euro
Micro företag:
Färre än 10 anställda
Årsomsättning och balansomslutning understiger 2 miljoner Euro
Då min studie bygger på gränsvärdarna för svensk revisionsplikt har jag valt att definiera före- tags storlekskategori i denna uppsats utefter dessa gränsvärden. Detta motsvarar följande:
Medel stora företag (I enlighet med EU normer): Färre än 250 anställda
Årsomsättning under 50 miljoner euro
Balansomslutning understiger 43 miljoner euro
Små företag:
Mindre än 50 anställda
Balansomsluttning mindre än 41 miljoner kronor Åromsättning mindre än 83 miljoner kronor Micro företag:
1 500 000 Sek i Balansomslutning 3 000 000 Sek i Omsättning 3 Anställda