Hur konstrueras krig i premierade WPP-foton

Utifrån analysen har vi observerat att samtliga fotografier erbjuder känslor, oavsett om det handlar om medlidande, orättvisa eller förtryck. Detta kan förvisso anses självklart men likväl konstaterar Rössler et al (2011) att såväl redaktioner som publik anser känslor som en betydelsefull nyhetsfaktor i nyhetsurvalet. Att fotona tolkas konnotera konventionella krigsaspekter som grymhet, brott mot mänskliga rättigheter och förtryck redogörs i närmare hälften av fotona. Många av fotona påvisar också ett brett spektrum av såväl lidande som orättvisa och offer. Vilket i sin tur överensstämmer med Mral och Olinders (2011) uttalande om att krigsfoton ofta anför brott mot mänskliga rättigheter. De gester och symboler som framställs i studien har nämligen förmågan att erbjuda betraktaren flertalet känslor och argument för medlidande, lidande och ställningstaganden till krigets verklighet. Precis som Andén-Papadopoulos (2000) skriver så har WPP:s krigsfotografier förmågan att personliggöra, dramatisera och sentimentalisera.

Beträffande postkoloniala teorier om ett gränsdragande mellan vi och dem så bör det först av allt poängteras att sex av fotona antingen är tagna i Vietnam eller i Mellanöstern varav de andra två är tagna i Albanien (2000) och Ungern (2016). Intressant är att de två foton som tagits i Europa tolkas erbjuda betraktaren antingen att någonting hemsk hänt dessförinnan fotot har tagits eller att aktörerna i fotot flyr till något som skulle kunna tolkas som säkerhet. I klartext erbjuder fotona med andra ord betraktaren att tolka Europa (och med det på många sätt även västvärlden) som något säkert. Oavsett om Kosovokriget trots allt inträffade inom Europas gränser. De foton som på tydligast sätt tolkas erbjuda betraktaren en gränsdragning mellan vi och dem är fortsättningsvis fotografierna tagna i Vietnam (1966,-68,-73) Irakkriget (2004) och Afghanistankriget

(2008). Tillsammans tolkas de på ett eller annat sätt skildra en distinktion mellan väst och den andra sidan.

I sex av fotografierna tolkas betraktaren ha möjlighet att ta ställningstaganden. Detta betyder i sin tur inte att våra uttolkningar förutsättningslöst producerar antikrigs-känslor eller påverkar betraktarens ställning. Däremot kan fotonas hemskheter i många hänseenden vända sig till opponenter som yrkar på fred eller hämnd och därmed väcka en medvetenhet hos betraktaren om att hemskheter sker (Sontag & Lundgren, 2004). De två första fotografierna från Vietnam, fotografierna från Irakkriget, Afghanistankriget, Israel-Palestina-konflikten samt Syriska inbördeskriget skildrar härtill fenomen som på ett eller annat sätt tolkas som ohållbara, vilket kan få betraktaren att reagera och ta ställning eller i sammanhanget tolkas få betraktaren att påverkas. Detta genom företeelser som vietnamesiska soldater som tolkas som jakttroféer, irakiska fångar vars identitet berövas, män som tvingas begrava sina barn och flyktingar som tvingas korsa statsgränser. Intressant är även det vietnamesiska fotografiet från 1966 där vår tolkning ger intryck av tecken på propaganda eftersom amerikanerna på ett så kraftfullt sätt tolkas konnotera makt medan den vietnamesiska fången underlägsen släpas bakom dem.

Vad gäller uppbyggnaden av Vietnamkrigets krigsfotografier var det intressant att soldaterna tolkas som likgiltiga och överlägsna i motsatsen till civila, fångar och barn som snarare tycks vara underlägsna och sårbara i deras närvaro. Civila och fångar tolkas följaktligen i flera förödmjukande positioner med bakbundna händer och fötter, sittande och liggande på marken omgivna av taggtråd och stridsfordon. Detta förenar sig med vad Anden-Papadopolous (2000) menar om fångar och fiendesoldater i Vietnamkriget där krigsfotografier porträtterar fienden mer som brottslingar, troféer och boskap. I modern tid är krigsfotografiet från 2004 speciellt intressant eftersom mannen tycks bli berövad sin identitet eftersom han bär en svart huva, samtidigt som barnet i hans famn kan väcka känslor av faderskap och beskyddande. Detta kan i sin tur erbjuda känslor av medlidande, lidande, dehumansering och ställningstagande.

5.1.1.1 Aktörer i bild

Vi har kunnat identifiera flera aktörer i krigsfotografierna. Tre av fotografierna 2004, 2013 och 2016 porträtterar män och barn i vad vi tolkar som faderliga sammanhang.

Dessa krigsfotografier tolkas erbjuda betraktaren en bild av faderskap och kan således väcka känslor av fadersinstinkter i samband med avbildade barn som gråter. Enligt Andén-Papadopolous (2000) kan ett gråtande barn som motiv i ett fotot väcka sympati till grundläggande mänskliga erfarenheter, det vill säga moders- eller fadersinstinkter. Ytterligare en intressant upptäckt gjordes i fotografiet från Afghanistankriget 2008, mannen i fotot tolkas vara en amerikansk soldat som ser sårbar och uppgiven ut vilket i sin tur ställer sig i motsats till de uttolkade amerikanska soldaterna i fotona 1966 och 1973.

Förutom soldater kan vi i krigfotografierna också uttolka civila, barn och fångar som ger föreställningen av att vara svaga, utsatta, sårbara och underkastade i olika sammanhang. Ett exempel på detta är barnen i krigsfoto 1973 som tolkas vara utsatta eftersom de befinner sig i mitten av krigets händelsecentrum. Ett annat exempel är krigsfotot 1968 som tolkas kollidera med vedertagna västerländska värderingar och demokrati då den avbildade mannen riktar en pistol mot den andra civilklädda mannens huvud och skapar föreställningen om en odemokratisk rättegång. Detta kan kopplas till Grip (2002) som menar att avståndet mellan vi och de andra ökar genom kulturella skillnader eftersom människor som utgör de andra sammankopplas med en negativ medial bild.

Ytterligare en intressant upptäckt var att flera soldater i krigsfotografierna tolkas representera den amerikanska armén. Följaktligen tolkas de amerikanska soldaterna vara överlägsna och likgiltiga medan krigsfotografiet från Afghanistankriget 2008 snarare tycks avbilda en Amerikansk soldat som uppgiven och sårbar. Följande foto kan därför skildra militären mer som ett nödvändigt jobb med fysiska och psykiska inverkningar som tillfaller yrket.

5.1.1.2 Attribut i bild

Materiell överlägsenheten i form av stridsfordon och vapen tolkas erbjuda betraktaren föreställningar om överlägsenhet och makt som armén bildar i de olika sammanhangen. Därtill ges en föreställning om den västerländska militären eller specifikt den amerikanska armén och hur vi bör betrakta och tolka den utifrån krigsfotografierna. Detta kan vi stödja med Brune (2004) som menar att de andra ofta beskrivs som underställda, dels för att de befinner sig i ett materiellt underläge mot väst. Vi kan exempelvis i krigsfotot 1966 betrakta vad som tolkas vara två amerikanska soldater som

ansiktet i marken, kläderna är upppressade mot huvudet och fötterna är fastsurrade i ett rep som är fäst baktill soldaternas stridsfordon. Följaktligen tolkas personen vara soldaternas fienden som de tycks ha fäst i stridsfordonet som en trofé.

Kroppspråk, grimaser och gester spelar centrala roller i undersökningens krigsfotografier. Aktörerna som tolkas framföra dessa erbjuder betraktaren flera känslor, det kan handla om uppgivenhet, värnlöshet och utmattning. Exempelvis kan den nakna flickan i krigsfotografiet från 1973 erbjuda starka känslor. Flickans oskuldsfulla blottläggning kan nämligen ge föreställningen om utsatthet och oskyldighet. Krigsfotot 2000 är också intressant då tre av männen är mörkklädda och mannen i förgrunden bär ett vitt bandage runt sitt huvud samt en tejpad näsa. Fotot kan på följande sätt uttrycka motsättning samt erbjuda känslor av medlidande. En annan intressant upptäckt gjordes i krigsfotografierna 2004 och 2016 då de civila männen och barnen ger föreställningen om fångenskap i beskyddande sammanhang.

Avslutningsvis när det gäller krigsfotografiernas färger och aktörernas kläder utgör vitt och svart i västvärlden som idébärare av oskuld och renhet medan svart är sorgen och dödens färg. Färgerna ger därför uttryck för hur vi betraktar de andras klädval och hur vi tolkar dessa. Exempelvis har barnen som bär vita plagg i flertalet av krigsfotografier förmågan att förstärka känslor av medlidande och lidande.