9. Analys och diskussion
9.1 Hur många utrikesartiklar producerar tidningarna?
Antalet utrikesartiklar på utrikessidorna har stadigt minskat på de tre tidningarna vi har undersökt. Det gäller både de enskilda tidningarna och materialet av DN, SvD och GP sammanlagt. Under den
28
tioårsperiod vi tittat på, så hade tidningarna 313 artiklar år 2002, 282 artiklar 2007 och 190 artiklar 2012. Det innebär en minskning med nästan 40 procent. Dock är minskningen relativ, eftersom tidningarnas totala textmassa minskat. Detta beror bland annat på tidningarnas övergång till tabloidformat.
I intervjuerna har utrikesmedarbetarna ggivit tänkbara förklaringar till varför materialet har minskat. Som exempel ges att utrymmet i tidningen minskat, eftersom hela den tryckta tidningen är tunnare. Andra förklaringar kan vara att layouten ser annorlunda ut samt att en del utrikesnyheter hos vissa tidningar hamnar i andra delar av tidningen, som till exempel näringsliv-delen.
Övergången till tabloidformat gjorde att hela tidningens utrymme minskade och att tidningens utseende förändrades. Först ut av de tidningar vi har undersökt var SvD år 2000. Fyra år senare gjordes även DN och GP om till tabloidformat.64
Vi ser ett samband mellan att hela tidningen blivit mindre och att utrikesnyheterna blivit färre. I intervjuerna framkom det att utrikessidornas utrymme varierar mycket och att det påverkar antalet artiklar. Minskningen kan gå i cykler. Eftersom vi bara har tittat på en vecka från varje nedslag så kan vi ha tittat på en vecka med minskat innehåll och missat följande vecka med en eventuell uppgång.
Medarbetarna på tidningarna hävdar att de i dag satsar mer på en stor nyhet, istället för flera mindre. Det var även något vi lade märke till i den kvantitativa undersökningen. Vårt resultat visar att tidningarna i större grad har dragit in notisspalterna under de senaste fem åren.
9.2 Vilka delar av världen rapporteras det om?
I vår undersökning syns en tydlig förändring av världsdelarnas förekomst i utrikesbevakningen. För tio år sedan (2002) dominerade Europa, där Ryssland ingår. I dag är det istället en mer jämn fördelning mellan Europa och Asien.65 Det tror vi beror på att rapporteringen från Europa sjunkit och därmed lämnat utrymme åt Asien/Mellanöstern. En förklaring är att vi i vår undersökning räknat Mellanöstern till Asien. Även om rapporteringen från Asien som helhet ökat, så har inte rapporteringen från Kina som
64 Framkom i intervjuer med medarbetare på SvD, DN och GP.
29
enskilt land ökat i vår studie. Totalt sett förekommer Kina bara 11 gånger i artiklar vi tittat på i vår studie, vilket kan jämföras med USA som förekommer i 115 artiklar.
Sett till den kulturella och geografiska närheten är resultatet i den kvantitativa delen motsägelsefullt. I vår studie har rapporteringen från Europa minskat, trots att det är den världsdel vi ingår i. Därmed passar inte teorin om identifiering in på vårt resultat, men resultatet stöds istället av
nyhetsvärderingsteorin.
Alla tidningar i vår undersökning samt TT har antingen utrikeskorrespondenter eller stringrar i Mellanöstern. I och med det så rapporteras det frekvent därifrån. Anledningen till att Mellanöstern bevakats så pass flitigt i media beror på flera orsaker. Området har inte bara en biblisk historia som många känner till, utan är även en viktig ekonomisk källa på grund av att det finns olja i området. Detta i kombination med att strider pågått under årtionden har lett till en ständig rapportering från Mellanöstern under flera års tid. Enligt intervjupersonerna har det lett till en så kallad överbevakning. Mia Holmgren på DN menar till och med att svenska medier skriver för mycket om Mellanöstern och USA.
I den kvantitativa undersökningen kom vi fram till att USA är det land som det rapporteras mest om.66 En förklaring kan enligt oss vara att USA har och har haft en världsledande roll som påverkar mindre nationer. Det kan även bero på att vi lättare identifierar oss med andra västerländska länder.67
Författaren och ekonomiprofessorn Klas Eklund konstaterar att en stormaktsposition inte betyder att landet automatiskt bevakas i större utsträckning. Han menar att allas ögon riktades mot USA under det amerikanska valet 2012, trots att Kina valde sin nya ledare samma vecka. Kina är världens mest befolkade land och världens näst största ekonomi. Landets snabba utveckling under 2000-talet har resulterat i att Kina nu har den största valutareserven och den största exporten. Valutafonden IMF spår att Kina redan omkring 2016-17 går om USA som världens största ekonomi. 68 Vi tycker att det riktas för lite uppmärksamhet mot Kina med tanke på vilken påverkan landet kommer ha på resten av världen i framtiden. Vi anser att svenskar, liksom övriga världsmedborgare, är beroende av bland annat Kinas export av varor.
66
Se figur 6 på sidan 24.
67
Camauër, Nohrstedt, Mediernas Vi och Dom. Mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen.
30
Identifieringsteorin kan även vara en förklaring till varför vissa länder och världsdelar helt faller bort ur rapporteringen, exempelvis Sydamerika.
I Elisabet Ågren uppsats konstaterar hon att det råder ett snedvridet förhållande mellan jordens befolkning och utrikeskorrespondenternas utplacering. Hon menar att stora länder sett till
befolkningsmängd och yta, inte nödvändigtvis får stort utrymme i rapporteringen. 69 Vi drar paralleller från Ågren resonemang till vårt resultat där till exempel Sydamerika får litet utrymme i rapporteringen, trots kontinentens yta och befolkningsmängd. I våra intervjuer ger bland annat Niklas Kierkegaard en förklaring.
– Sydamerika har hamnat i extrem nyhetsskugga och är inte så spännande längre. Tidigare var det diktatur och gerillor, nu händer det inte så mycket politiskt längre, säger Niklas Kierkegaard.
Intervjupersonerna menar att nyhetsskuggan över Sydamerika dels beror på att det politiska läget är lugnare i dag och dels att medierna följer invanda mönster. Endast en av de tre tidningarna i vår studie ett samarbete med en stringer i Sydamerika. Studiens resultat tyder därmed på att spridningen av utrikeskorrespondenter i högsta grad påverkar vad som blir rapporterat.
Ur ett nyhetsvärderingsperspektiv gör avsaknaden av konflikter att världsdelen försvinner från
rapporteringen. Sydamerika har både ett geografiskt och kulturellt avstånd vilket kan göra att svenska läsare har svårt att relatera.
Flera av de intervjuade menar att det finns en risk med att vissa delar av världen inte finns med i nyhetsrapporteringen. Om det blir en lucka i rapporteringen så uppstår även en kunskapslucka hos läsarna, vilket kan leda till att landet ”glöms bort”. En ond cirkel skapas, där en minskad rapportering resulterar i ett minskat intresse och omvänt. Trots konsekvenserna av en ojämn bevakning menar utrikescheferna att de inte har resurser till att täcka hela världen.
Utrikeschefen på TT har en annan inställning, nämligen att aktivt få med nyheter med en större geografisk bredd.
69
31
– ...vi måste täcka in allt, vi kan inte göra som tidningarna och välja bort vissa nyheter, säger Tomas
Härenstam.