Myndigheterna representeras liksom medborgarna som aktiva och starka. De visas även som handlingskraftiga vilket kan leda till att negativitet kring risker kan minimeras då försäkran om att säkerhetsåtgärder kommer att vidtas ges. Genom att tidigt presentera att meddelandet är på uppdrag av regeringen visar tydligt på en stark auktoritet som avsändare vilket verkar förtroendeingivande hos mottagarna och kan leda till att riskmeddelandet tas på större allvar. Myndigheterna i form av försvaret visas även som en bred kraft som har en betydande roll vid hantering av kriser. Däremot kan den starka handlingskraft som konstrueras göra att mottagarna möjligtvis kan avsäga sitt självansvar på grund av svenskars starka förtroende för myndigheter.
9. Egen reflektion
Efter genomförs studie har ett antal reflektioner uppkommit. Främst anser vi att både ett normativt och ett kritisk perspektiv kan ha gjort studien lite spretig. Eftersom materialet innehåller väldigt många olika element och de två olika perspektiven tillåter oss att analysera många aspekter i materialet kan vissa delar anses bli relativt ytliga. I och med att vi behöver förhålla oss till ramarna för en kandidatuppsats har vi behövt begränsa oss till de allra viktigaste aspekterna i broschyren. Dock har detta medfört ett intresseväckande resultat som kan bidra till forskning inom området effektiv riskkommunikation. Vi har genom hela
analysen till yttersta möjlighet anammat en objektiv roll som forskare. Detta har gjorts för att studien på nytt ska kunna utföras och att resultaten ska kunna speglas. Dock är det viktigt att ha åtanke att det kan vara svårt att vara objektiv i det kritiska perspektivet i analysen då vi som forskare kan ha samma ideologiska synsätt som det som presenteras i materialet. Materialet “Om krisen eller kriget kommer” har varit intressant att analysera på grund av att det är så pass aktuellt och att många har tagit del av det. Vi hoppas därmed att ytterligare forskning av broschyren kommer genomföras.
10. Litteraturförteckning
Anderson, B. (2006). Imagined communities: Reflections on the origin and spread of
nationalism (Rev. ed.). London: Verso.
Arvai, J., & Rivers, L. (2014). Effective risk communication. London: Routledge.
Berglez, P., Olausson, U. (2009). Mediesamhället: Centrala begrepp. Lund: Studentlitteratur AB.
Billig, M. (1995). Banal nationalism. London: Sage.
Björkvall, A. (2009). Den visuella texten: Multimodal analys i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Boholm, Å. (2011). New perspectives on risk communication: Uncertainty in a complex
society. London: Routledge.
Boholm, Å., & Corvellec, H. (2014) A relational theory of risk: Lessons for risk
communication.6-19. I Arvai, J., & Rivers, L. (2014). Effective risk communication. London:
Routledge.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.. ed.). Christensen, T., Fimreite, A., & Lægreid, P. (2011). Crisis Management: The Perceptions of
Citizens and Civil Servants in Norway. Administration & Society, 43(5), 561-594.
Cornia, A., Dressel, K., & Pfeil, P. (2014). Risk cultures and dominant approaches towards
disasters in seven European countries. Journal of Risk Research,19(3), 1-17.
De Vocht, M., Claeys, A., Cauberghe, V., Uyttendaele, M., & Sas, B. (2014). Won’t we scare
them? The impact of communicating uncontrollable risks on the public’s perception. Journal
of Risk Research, 19(3), 1-15.
Ekström, L., & Larsson, L. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB
Falkheimer, J., Heide, M., & Larsson, L. (2009). Kriskommunikation (1. uppl.. ed.). Malmö: Liber.
Feng, Dezheng, & O'Halloran, Kay L. (2012). Representing Emotive Meaning in Visual
Images: A Social Semiotic Approach. Journal of Pragmatics: An Interdisciplinary Journal of
Language Studies,44(14), 2067-2084.
Frewer, L. (2004). The public and effective risk communication. Toxicology Letters,149(1), 391-397.
Gellner, E., & Dalén, H. (1997). Stat, nation, nationalism. Nora: Nya Doxa.
Granatt, M. (2004). On trust: Using public information and warning partnership to support
the community response to an emergency. Journal of Communication Management, 8(4),
354-365.
Hansen, S., Eisner, M., Pfaller, L., & Schicktanz, S. (2018). "Are You In or Are You Out?!"
Moral Appeals to the Public in Organ Donation Poster Campaigns: A Multimodal and Ethical Analysis. Health Communication, 33(8), 1020-1034.
Kim, M., & Choi, Y. (2017). Risk communication: The roles of message appeal and coping
style. Social Behavior and Personality: An International Journal, 45(5), 773-784.
Machin, D. (2007). Introduction to multimodal analysis. London: Oxford Univ Press. Machin, D., & Mayr, A. (2012). How to do critical discourse analysis: A multimodal
introduction. London ; Thousand Oaks, Calif.: Sage.
Nohrstedt, S., & Nordicom. (2010). Communicating risks: Towards the threat society. Göteborg: Nordicom.
Roeser, S., & Nihlén-Fahlqvist, J. (2014) Risk communication and moral emotions. 204-219.I Arvai, J., & Rivers, L. (2014). Effective risk communication. London: Routledge.
Ulmer, R., Sellnow, T., & Seeger, M. (2007). Effective crisis communication: Moving from
crisis to opportunity. Thousand Oaks, CA: Sage.
Visschers, V., Wiedemann, P., Gutscher, H., Kurzenhäuser, S., Seidl, R., Jardine, C., & Timmermans, D. (2012). Affect-inducing risk communication: Current knowledge and future
directions.Journal of Risk Research, 15(3), 257-271.
Williams, & Olaniran. (1998). Expanding the crisis planning function: Introducing elements
of risk communication to crisis communication practice.Public Relations Review,24(3), 387-
400.
Wu, L., Lin, J., Liu, J., Chang, S-F., Wang, Y-Y., & Liu, Z-J. (2016). Affect heuristic as a
function of trust in risk communication.Social Behavior and Personality: An International
Journal, 44(4), 619-630.
Xie, X-F., Wang, M., Zhang, R-G., Li, J., & Yu, Q-Y. (2011). Role of Emotions in Risk
Communication. Risk Analysis, 31(3), 450-465.
10.1 Internetkällor
Msb.se 1: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2017). Regeringsuppdrag. https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Krisberedskap/Krisberedskapsveckan/Regeringsu ppdrag%20till%20MSB%20att%20öka%20människors%20kunskap%20om%20förberedelser %20inför%20kriser%20och%20höj%20beredskap.pdf [Hämtad: 181109]
Msb.se 2: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2018). Om MSB. https://www.msb.se/sv/Om-MSB/ [Hämtad: 181109]
Msb.se 3: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2018). Kvalitetsarbete. https://www.msb.se/sv/Om-MSB/Sa-arbetar-MSB/Kvalitetsarbete/ [Hämtad: 181109]
Msb.se 4: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2018). Vision, verksamhetsidé och
värdegrund. https://www.msb.se/sv/Om-MSB/Sa-arbetar-MSB/Vision-verksamhetside-och- vardegrund/ [Hämtad: 181109]
Msb.se 5: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2018). Om krisberedskap. https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Krisberedskap/Om-krisberedskap/[Hämtad: 181109] Scb.se: Statistiska central byrån (2018). Befolkningsstatistik. https://www.scb.se/hitta-
statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/ [Hämtad: 181126]
10.2 Analysmaterial
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2018). Om krisen eller kriget