Vi har valt att göra diagram (se bilaga ett) på understående frågor. Anledningen är att vi ansåg de frågorna/ svaren vara mest intressanta.
Hur mår du när du är i skolan?
Får du den hjälp du behöver?
Tycker du att det är roligt med matematik?
Tycker du att matematik är svårt?
På de två diagrammen om hur eleverna mår i skolan så kan vi se hur eleverna i årskurs 3, 4 och 5 mår. Resultaten visar att eleverna har en positiv känsla när de är i skolan. Ingen av eleverna har svarat på något av de negativa förslagen vilket visar utifrån svaren att de trivs i skolan.
34
Tittar vi på diagram två så behandlas frågan huruvida eleverna tycker de får den hjälp de behöver i skolan. De flesta tycker att de får den hjälpa som krävs men det finns några som känner att de vill ha mer hjälp.
På diagram tre så visar det vad eleverna tycker om ämnet matematik. Trots de positiva känslorna för skolan så är de olika känslor för ämnet matematik mellan könen. Pojkarna har en mycket bra bild och känsla av ämnet då nästan alla säger att det är roligt med matematik. Flickorna delar inte pojkarnas uppfattning. Många fler är osäkra och svarar att det är roligt ibland.
På de två sista diagrammen i diagram fyra har vi frågat om eleverna tycker att matematiken är svår. De flesta av pojkarna tycker att matematiken är lätt men de är inte lika överens med svaren. De har delat lite mer på sig och en del av dem tycker att det är svårt ibland. De flesta av flickorna har svarat att det är svårt ibland.
De frågor som eleverna själva kunde kommentera på är:
Vad tycker du är svårast/lättast med matematik? Förklara
Vad är matematik för dig? Förklara
Hur mår du när ni jobbar med matematik? Förklara
Varför tror du att många upplever det svårt med matematik?
När pojkarna svarar på frågan: Vad är matematik för dig, så var många av pojkarna inne på att matematik bara är siffror, tal och att räkna i matteboken. En del av pojkarna skrev att de tyckte att matematiken är ett roligt ämne. Svaren skilde sig inte mellan årskurserna utan alla pojkar var ganska eniga om sina tankar om matematik. Där var det några pojkar som stack ut lite med sina kommentarer. Som en kille i årskurs fem skrev i sitt svar, ”för mig är matematik ett hjälpmedel”. Några elever poängterar också att matematiken är viktig i framtiden som en pojke i årskurs fyra uttrycker sig ”det är tråkigt men […] jag är tvungen att lära mig matte för framtiden” (se bilaga fyra).
I den andra frågan: hur mår du när du jobbar med matematik, så ärpojkarna bild av matematik mycket positiv i alla årskurser. De flesta av pojkarna svarade att de gillade ämnet och att de
35
mår bra när de jobbar med matematik. En av pojkarna i årskurs tre skriver: ”jag mår bra för matematik är mitt favoritämne” (se bilaga fyra). Men det finns några pojkar som inte ser matematiken på samma sätt. De tycker att matematik är tråkigt.
När flickorna svarade på frågan vad är matematik för dig så skiljer sig svaren inte särskilt mycket mellan flickor och pojkar. Flickorna i alla årskurser ser också matematiken som tal, siffror och uppgifter. Det finns några flickor som ser det som ett ämne för deras framtid. En flicka i årskurs fem skriver: Multiplikation, plus och minus. Jag tänker på min framtid för alla jobb innehåller matte” (se bilaga fyra).
I den andra frågan, hur mår du när ni jobbar med matematik, så är skillnadenmellan pojkar och flickor ganska stor. Många tjejer har en positiv känsla när de jobbar med matematik precis som killarna men det finns flera flickor som tycker att det är jobbigt. En tjej i årskurs tre skrev ”jag mår lite dåligt för att det är svårt” (se bilaga fyra). En annan tjej som kommentar kom från årskurs fem ”jag mår inte bra, jag blir varm för att jag tycker att dem är svåra. Jag får lite ont i huvudet. ”När jag räcker upp handen förre än alla så kommer dem inte. De tar någon annan” (se bilaga fyra).
4.4.1 Analys
Tittar man hur eleverna svarade på hur det mår när de är i skolan så kan man se att det inte finns någon som har några negativa känslor utan går till skolan med en positiv känsla
Detta är något som Karin intygar när hon berättar att hon ofta upplever eleverna som positiva och glada. Att eleverna känner sig glada kan bero på ett gott samarbete mellan skolan och eleverna. De känner sig trygga i skolmiljön och därför har de ingen ångest över att gå till skolan.
Elevernas syn på matematik är nästan att alla elever är inne på samma spår att matematik är tal, uppgifter, siffror och att man räknar i boken. Dock finns det ett par elever som sticker ut och påpekar att matematiken är bra för framtiden. Vi tror att dessa elever har fått en djupare syn eller förklaring om vad matematiken verkligen står för. De jobbar inte för att läraren vill
36
utan de jobbar för att det krävs för deras framtida jobb. Vilken även en av pojkarna poängterar i våra enkätsvar.
Ämnet matematik är det delade känslor över. Den stora skillnaden mellan könen är ganska tydliga. Flickorna har inte någon bra känsla över ämnet matematik. En anledning till den stora skillnaden kan vara tjejerna ärlighet. Pojkar kan vara mer snabba när det gäller att ge sina svar för att de vill bli klara snabbt och inte riktigt lever sig in i uppgiften. Medans flickorna tar uppgiften på ett störa allvar. Det kan också vara ett sätt att se självinsikten. Flickorna kanske ser mer kritiskt på sig själva och vad de gör. Misslyckas man med något så ser man snabbt ner på sig själv och därmed blir ämnet tråkigt. Att man inte känner sig trygg kan också vara de olika sätten man jobbar med. Variationen kanske blir för stor varje vecka så att eleverna inte känner någon struktur i det hela och därmed blir osäkra.
Det vi reagerade mest på är, att det var så få av dem som såg innebörden av matematik. Som vi nämnde innan var några elever inne på att matematiken är bra för framtiden. Så är det konstigt att fler inte har fått den inblicken. Samtidigt kan det vara svårt eftersom det är en mångkulturell skola och eftersom svenskan inte är modersmålet (för majoriteten) kan det vara svårt att förklara på ett sätt där alla kan förstå.
PISA5 genomförde år 2000 en studie i läsförmåga, matematiskt kunnande och naturvetenskap. Syftet var att kartlägga 15åringars kunskaper och inställningar till ämnena, både internationellt och i Sverige. Av de 32 länderna som deltog i studien var 28 OECD-länder6. Resultatet räknas både nationellt och internationellt. I Sverige låg det matematiska kunnandet något över medel, men intresset för ämnet var mycket lågt och långt under snittet. (Att lyfta matematiken, 2004)
Statens offentliga utredningar som givit ut boken Att lyfta matematiken (2004) påpekar riskerna med att matematikintresset i Sverige är en negativ trend. De menar på att om inga insatser görs så kommer vårt samhälle att långsamt försämras. Ungdomarna som växer upp idag kommer att få problem med att klara av sin komplexa privatekonomi framöver. De kommer inte heller att ha tillräckliga matematikkunskaper för att klara av ett eftergymnasialt
5
PISA står för Programme for International Student Assessment 6
37
arbete som kräver kunskap i naturämnen. Allt fler elever kommer dessutom att tappa intresset för ämnet om de som lär ut inte heller har något intresse eller visar behov att kunna det vilket så småningom även kommer att påverka förskolebarnens motivation och nyfikenhet.
Vad gäller eleverna i vår undersökning verkar de ha en positiv inställning till ämnet matematik, jämfört med annan statistik på andra ställen. Pojkarna svarade jämt fördelat över de tre årsgrupperna vi undersökte, att de uppskattade matematikundervisningen i skolan och att de tyckte om ämnet. Flickorna var lite mer jämt fördelade över tre svar. Ovanstående text påpekar problemet med att Sveriges elever inte kan knyta an matematiken till verkligt nyttigt kunnande vilket i sin tur kan få förödande effekter. Skolan i vår undersökning har uppmärksammat den risken och har därför anpassat undervisningen till eleverna i sin fyrstegsundervisning. Att prata matematik och knyta an kunskapen och behovet av den, är otroligt viktigt för att uppmärksamma eleverna på ämnets viktiga innebörd.
Lundberg och Sterner nämner Martin Seligman och hans teorier om en inlärd hjälplöshet7. Enligt honom bär barn på en kunskapstörst och en inre motivation att lära sig under uppväxten. Det första barn får lära sig som kräver större koncentration är det komplexa med att lära sig läsa, skriva och räkna. Om de inte upplever en positiv inlärning utan istället har svårigheter att förstå och lösa problem finns det en stor risk att de ger upp, tappar självförtroende och känner hopplöshet. Om en elev tidigt upplever misslyckanden riskerar hon/ han att få en dålig självbild som leder till andra svårigheter och tro på att man inte kan.
En av flickorna i årskurs fem svarade på en av enkätfrågorna att hon ”sög på matte”. En annan svarade att tiden i klassrummet inte räcker till och en tredje svarade att ”när vi börjar med nya räknesätt så tar det ett tag innan jag förstår”. Det tydligaste enkätsvaret vi fick var också från en flicka i årskurs fem som skrev ”jag mår inte bra. Jag blir varm för att jag tycker att det är svårt. Jag får lite ont i huvudet. När jag räcker upp handen före andra så kommer dem inte. De tar någon annan”. En av pojkarna i årskurs fem svarade: ”Ibland är det pinsamt att svara fel framför mina klasskamrater därför är det svårt”. Vi menar med det här att det finns elever
7
Inlärd hjälplöshet är en term inom psykologin som betecknar ett tillstånd där individen har lärt sig att bete sig hjälplöst även när den återfått möjligheten att hjälpa sig själv till exempel genom att undvika något obehagligt den utsatts för.
38
redan i årskurs fem som upplever matematiken som något negativt. Eleverna i årskurs tre och fyra gav positivare svar, vilket kanske också tyder på att kraven ökar med årskurserna.
Lundberg och Sterner skriver i sin bok Räknesvårigheter och lässvårigheter (2006) att matematik är ett ämne som för elever med svårigheter kan väcka negativa emotionella reaktioner, som ytterligare försvårar ämnet och motivationen. Speciellt i ämnet matematik är det viktigt att uppleva positiva resultat för att komma framåt och klara av nästa steg.
4.5 Sammanfattning
Vårt syfte med det här arbetet var att ta reda på hur en lokal skola arbetar med matematikundervisning. Parallellt med detta ville vi även undersöka svenskämnets betydelse inom ämnet matematik. För att ta reda på detta använde vi oss av intervjuer och enkäter. Lärarnana vi intervjuade bekräftar våra tankar om att matematiken och svenskan har ett större samband än vad som är uppmärksammat. Eftersom skolans elever inte har svenska som modersmål blev det den synvinkeln vi fick från våra intervjusvar.
Skolan jobbar utifrån en fyrstegsmetod som innefattar praktisk, teoretisk och förankrande kunskap. Skolan jobbar även för att synliggöra matematiken i vardagen men också för att ge eleverna en förståelse för att matematik inte bara är ett ämne.
Som vi skrev i introduktionen i arbetet visar resultat på att många av Sveriges elever inte uppnår målen i matematik. Vi skrev också att vi genom att titta på en lokal skola, inte kommer att få bukt med var problemet ligger men att vi kommer att få information om vad en enskild skola kan göra. Skolan vi har tittat närmre på arbetar mestadels praktiskt för att kunna nå så många elever som möjligt.
Det vi har kommit fram till i vårt arbete är att matematikämnet är beroende av språket och att det inte går att bedöma matematiken utan svenskämnet. Att enbart kunna räkna är något som går att träna upp, men för att klara av problemlösningen inom matematiken krävs ett välfungerande språk och ett logiskt tänkande.
39
Att skolan idag ser annorlunda ut jämfört med för 20 år sedan reflekterade inte vi författare över förrän Karin sa det. Det är nog så att många inte tänker på att det idag ställs högre krav på dagens skolbarn, jämfört med förr. Idag kontrolleras elevernas kunskaper genom nationella prov och kartläggningar i fler årskurser än förr. Eleverna har även större krav på sig för att kunna läsa vidare på gymnasiets spetsutbildningar, yrkesutbildningar samt högskolor och universitet. Det gäller inte bara matematiken utan alla ämnen och alla åldrar. Betygen ändras och det är mer som krävs för att man ska klara dem. Det är inte så konstigt att pressen ökar.
För att återknyta till syftet och våra huvudfrågor
Hur arbetar man med matematik på en skola i Malmö kommun?
Hur ser våra olika perspektivgrupper på ämnet matematik?
På vilket sätt hör språket och matematiken ihop?
Vårt syfte var att ge en insyn hur lärare, elever och rektor ser på ämnet matematik och läsförståelsesambandet samt hur de jobbar på skolan.
Vi har kommit fram till att skolan arbetar mycket utifrån elevernas grundkunskaper och förutsättningar genom att involvera mycket praktisk matematik i deras undervisning. De tar in verkligheten i sin undervisning genom att ta ut dem i den verklige världen och sätta dem i vardags situationer som förankrar deras kunskap. Genom våra intervjuer så anser vi att lärarna arbetarar utvecklande med matematiken.
Rektorn och lärarna tycker att matematiken är ett viktigt ämne för att klara sig i det verkliga livet. De är också medvetna om att det är ett svårt ämne och många har problem med abstraktionen. Eleverna har blandade åsikter men de flesta ser matematiken som något viktigt och nödvändigt för deras framtid. En del av eleverna ser det som ett ämne som de måste klara av trotts att det är tråkigt.
Genom intervjuerna har vi kommit fram till att rektorn och lärarena är överrens om att läsförståelsen spelar en stor roll inom matematikämnet. De problematiserar också att eleverna har ett annat modersmål än det språket som undervisningen sker på. På grund av att eleverna saknar viktig ordförståelse som gör att de inte klarar av läsuppgifterna.
40
5 Diskussion
I efterhand önskar vi att vi hade haft mer tid till att göra fler intervjuer och även observationer för att följa matematiklärarna i deras praktiska arbete. Det ska dock sägas att vi efterlyste intervjuer med fler lärare samt speciallärare men dessa hade inte tid. Eleverna bekräftar att matematikundervisningen ser ut som lärarna beskrivit den men vi ställer oss frågan huruvida lärarna arbetar med metoden på rätt sätt. Detta hade vi kunnat få en större inblick i om vi gjort observationer i klasserna. Vi också ställt oss frågan om vi skulle fokuserat på matematikundervisningen ur ett andraspråksperspektiv men vi fick först reda på skolans sociala bakgrund vid kontakt med rektorn. Vår fråga var dock att ta reda på hur skolan arbetade med matematikundervisningen oavsett språkperspektiv men på grund av skolans mångkulturella elevsammansättning kom vi in på frågan kring läsförståelsesambandet.
Vi funderar ännu på varför skolans betygnivå inom matematik fortfarande ligger på samma nivå som tidigare trots satsningen. Frågan vi ställer oss är huruvida problemet med betygen beror på matematikundervisningen eller om det beror på något annat, exempelvis språk eller sociala förhållanden. Som vi ser det är satsningen till för att ge en positiv utveckling av elevernas betyg och kunskap. Vilket vi enligt svaren från rektor Anna också har sett ett resultat från.
Som kritik till oss själva hade vi kunnat ställa andra frågor till våra intervjupersoner för att få djupare innehåll i vår empiri. Vi hade även kunnat ställa andra frågor till eleverna i enkäterna för att även där få en djupare insikt i deras upplevelse av matematiken. I efterhand hade det också varit intressant att intervjua några elever för nyanserade svar.
Staffan Stukát skriver: ”genom att ständigt förklara och ifrågasätta varandra, tvingas man utveckla och förtydliga sina argument” (2005:13). I boken Att skriva examensarbete inom
utbildningsvetenskap (2005) skriver han om fördelarna att skriva tillsammans med en god
partner. Han menar på att det är utvecklande att skriva tillsammans med någon som har olika tankar och erfarenheter än en själv, men att det måste finnas en god personkemi. Vi anser att vi i vårt samarbete genom det här arbetet, vuxit mycket och att samarbetet lett till nya synvinklar och tankesätt.
41