Hur skall kompetensbristen minska?

I den forskning som använts återkommer författarna gång på gång till bristen på kompetens och kunskap kring ny teknik och att det utgör ett hinder för pedagogerna att använda det i pedagogiska verksamheter. Pedagogerna uppfattar att de inte hinner med i den snabba utvecklingen som finns inom IKT och ofta kan barnen mer om ämnet än pedagogerna, vilket kan resultera i att de anser att det blir en snedvriden maktsituation inom IKT-området. Det påverkar också viljan hos pedagogerna att använda IKT som ett redskap för lärande, då de uppfattar det som att eleverna redan kan det som pedagogerna vill förmedla. (Kennewell, & Morgan, 2006). Det liknar de svar som vi kan utläsa i resultatet. Skolan är väldigt noga med att utbilda lärarna i olika former av IKT medan fritidspedagogerna blir utelämnade. Det kan ses som märkligt att ledningen på skolan väljer att endast satsa på lärarna i skolan. Det gör att klyftan mellan skolan och fritidshemmet bara ökar och kan också bidra till att det utvecklas en misstro mot ledningen bland pedagogerna som inte är positiv för någon. Det bidrar också till att fritidshemmets anseende blir sämre då det kan uppfattas som att fritidshemmets aktiviteter endast är till för barnpassning och inte för lärande. För att kunna införa IKT och använda resurserna i en pedagogisk verksamhet så anser pedagogerna att de skulle behövt fortbildning och stöd från skolan för att samla på sig kunskapen som krävs för att göra aktiviteter med IKT pedagogiska.

Ottestad, (2013) och Stuart, Mills & Remus (2009) lägger ansvaret på huvudmannen och att det är dennes fel att alla som jobbar på skolan inte får ta del av vidareutbildning inom IKT, vilket pedagogerna i studien också till stor del gör, de känner sig helt enkelt ignorerade. Men det finns också forskning som lägger lika mycket ansvar på pedagogerna för deras misslyckande att både få fortbildning, men även att införa IKT i sin verksamhet (Livingstone, 2012). Så det finns alltså två sidor som argumenterar mot varandra i forskningen. I denna studie så anser vi, utifrån pedagogernas svar, att huvudansvaret bör ligga på huvudmannen.

35 Det är svårt för pedagogerna att ta till sig all ny litteratur och forskning själva utan de behöver stöd och hjälp från ledningen för att kunna hitta kurser och utbildningar för att de ska kunna finna ny och relevant kunskap inom IKT.

6.1.1 Mobbning och hur den kan motverkas

Vidare beskrivs ett problem som vanligtvis uppstår i användandet av IKT och det är risken för mobbing. Det är ett återkommande problem i många av de undersökningar som gjorts, exempelvis, Kowalski & Limber (2013), att Internet blir en plattform för mobbing och IKT används för att skapa motsättningar i barngruppen i stället för något pedagogiskt. Det kan till exempel vara att mobiltelefoner som kan användas för dokumentation på en utedag, istället används för att filma eller ta bilder i smyg på andra elever som sedan läggs upp och sprids på Internet. Därav väljer många verksamheter att förbjuda eleverna att använda sina privata telefoner under den tid de är på fritids.

I vår studie lyfter pedagogerna fram sin oro kring hur de kan stoppa användandet av IKT som en form av mobbingverktyg. Det som uppfattas som mest osäkert är om mobbning och kränkningar kan tänkas öka om de inför mer IKT i verksamheten. Istället för att arbeta med dessa frågor i verksamheten så väljer pedagogerna då hellre att förbjuda användandet under stora delar av dagen för att hindra att det uppstår. En lösning på detta problem med IKT är att pedagoger väljer att förbjuda användandet av privata mobiler eller surfplattor och enbart låter eleverna använda det befintliga material som finns på fritidshemmet. Det är för att lättare kunna övervaka användandet och för att undvika kränkningar. Det kan liknas vid den forskning som Downey & Morrow (2007) genomfört, där de kartlägger användandet av nya medier och hur de kan användas vid olika typer av mobbning och kränkningar.

6.1.2 Fler pedagogiska planeringar

Enligt tidigare forskning framgår det tydligt att om elektroniska hjälpmedel ska användas i verksamheten så ska det finnas någon form av pedagogisk grund att vila aktiviteten på. IKT ska inte införa för att det är modernt eller att det kan ses som ett stort intresse hos eleverna utan pedagogerna måste lägga tid på att faktiskt planera aktiviteterna som har med användandet av IKT att göra (Lin, Wang, & Lin, 2012).

36 Det är dock något som enligt studien tyvärr inte görs alltför ofta. Om pedagogen vill ta rollen som en passiv observatör av aktiviteten så måste det finnas en tydlig tanke med varför. Det blir annars, som det ofta enligt de pedagoger som intervjuats ser ut idag, att barnen endast sitter vid datorer eller surfplattor och spelar spel eller liknande utan någon som helst form av pedagogisk tanke. Fritidshemmet frångår då sitt uppdrag som är att vara en pedagogisk verksamhet. Det fanns även skilda uppfattningar mellan de pedagoger som intervjuats. En del såg IKT som en möjlighet för barnen att träna sin sociala kompetens och sin förmåga till samarbete, medan någon tyckte att ett riktigt socialt lärande ska uppstå så måste barnen antingen vara ute eller inne och leka tillsammans. Exempelvis P1 ansåg inte att det kunde ses som något socialt lärande om barnen satt stationerade framför en surfplatta eller dator utan att det var leken som var nyckeln till social utveckling.