Slutligen måste vi ägna några rader åt Barrett (2018) som vänt upp och ner på vår förståelse av känslor och vad hennes upptäckter kan innebära för fältet i allmänhet och för denna studie i synnerhet. Barrett menar att den affektteori (och här ingår skam) som framstått som en naturlag vilar på lösan grund. Flera av de affekter som vi till vardags kallar känslor, till exempel rädsla, glädje och förvåning, är i långt större utsträckning än vi tidigare har trott socialt konstruerade. De vilar inte alls vilar på den fasta biologiska grund som vi har trott att de gör. Det är inte helt klart vad denna nya upptäckt medför för en studie som denna, för mötesögonblicket, eller för det psykoterapeutiska fältet som helhet. Kanske kan Barretts upptäckt väcka nytt liv i Eriksons (1954) tankar om ”grundläggande tillit” och ”grundläggande misstro”? Men i grunden är det nog så, som det står i Eddan, att ”man är mans gamman”.
36
Referenser
Adler, A. (1934). Livets mening. Natur och kultur
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. (Tredje upplagan). Studentlitteratur.
Argyle, M. (1979[1978]). The psychology of interpersonal behaviour. (3. ed., repr.) Penguin Books. Aspelin, J. (red.) (2013). Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad
University Press. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:633279/FULLTEXT01.pdf
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur.
Bandler, R. & Grinder, J. (1975). The structure of magic 1 A book about language and therapy. Science and behavior books.
Barrett, L.F. (2018). How emotions are made: the secret life of the brain. Pan Books. Bateson, G. (1972). Steps to an ecology of mind. (19. pr). Ballantine.
Bateson, G. (1980). Mind and nature: a neccessary unity. London: Fontana/Collins. Becker, E. (1997[1973]). The denial of death. Free Press.
Bjerre, P. (1925). Hur själen läkes: den psykosyntetiska läkekonstens grunder. (4. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Björk, G. & Uljens, M. (2009). Om pedagogikens erkännande och erkännandets pedagogik.
https://www.vasa.abo.fi/users/muljens/pdf/Bjork_&_Uljens_-_Pedagogikens_erkannande_och_erkannandets_pedagogik,_NERA_2009.pdf
Boston Change Process Study Group. (2010). Change in psychotherapy: a unifying paradigm. (1st ed.). W.W. Norton & Co.
Bowlby, J. (1988). A secure base: clinical applications of attachment theory. Routledge.
Brenner, C. (1973). An elementary textbook of psychoanalysis. (Rev. ed.) International Universiteies Press.
Calkins, M.W. (1907). The persistent problems of philosophy; an introduction to metaphysics through the study of modern systems. Macmillan.
Camus, A. (1986). Myten om Sisyfos. ([Ny utg.]). Bonnier.
Clandinin, D.J. & Connelly, F.M. (2000). Narrative inquiry: experience and story in qualitative research. (1. ed.) Jossey-Bass.
Cohen, L. & Manion, L. (1989). Research methods in education. (3. ed.) Routledge.
37
Della Selva, P.C. (2017). Maximizing effectiveness in dynamic psychotherapy. Routledge. Dowling, S. (2011). Change in Psychotherapy: A Unifying Paradigm. International Journal of
Psychoanalysis, 92(5), 1322–1331. https://doi.org/10.1111/j.1745-8315.2011.00483.x Eddan, de nordiska guda- och hjältesångerna. Projekt Runeberg.
http://runeberg.org/eddan/se-02.html
Erikson, E.H. (1954). Barnet och samhället. Natur och kultur.
Erikson, M.G. (2015). Referera reflekterande: konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. (2., [omarbetade] uppl.) Studentlitteratur.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Liber. Freire, P. (2000). Pedagogy of the oppressed. (30th anniversary ed.) Continuum.
Fromm, E. (1973). Flykten från friheten. Natur och kultur.
Ghent, E. (2002). Wish, Need, Drive: Motive in the Light of Dynamic Systems Theory and Edelman’s Selectionist Theory. Psychoanalytic Dialogues, 12(5), 763.
https://doi.org/10.1080/10481881209348705
Glaser, B.G. & Strauss, A.L. (2006[1967]). The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research. AldineTransaction.
Hofstadter, D.R. (1985). Gödel, Escher, Bach: ett evigt gyllene band. Bromberg. Horney, K. (1965). Den neurotiska nutidsmänniskan. ([Ny utg.]). Natur o. kultur. Hostrup, H. (2002). Gestaltterapi: en introduktion i grundbegreppen. Mareld.
Huntington, C.W. & Namgyal Wangchen (1989). The emptiness of emptiness: an introduction to early Indian Mādhyamika. University of Hawaii Press.
House, J., & Portuges, S. (2005). Relational Knowing, Memory, Symbolization, and Language: Commentary on the Boston Change Process Study Group. Journal of the American Psychoanalytic Association, 53(3), 731.
Hull, C. (1985). Between the Lines: The Analysis of Interview Data as an Exact Art. British Educational Research Journal, 11(1), 27. https://www.jstor.org/
Håkanson, K. (1981). Dubbla verkligheter: om psykoterapi, social identitet och verklighetsuppfattning. Prisma.
https://portal.research.lu.se/portal/files/6337369/5052618.pdf
Israel, J (1981) Om relationistisk socialpsykologi. Korpen
Johansson, L. (2015). Tillblivelsens pedagogik: Om att utmana det förgivettagna. En postkvalitativ studie av det ännu-icke-seddas pedagogiska möjligheter.
38
Johansson, L. (2019). Blivandets pedagogik: utbildning för en annan tid. (Upplaga 1). Studentlitteratur.
Kant, I. (1998). The Cambridge edition of the works of Immanuel Kant. Critique of pure reason. Cambridge Univ. Press.
Kjellqvist, E. (1993). Rött och vitt: om skam och skamlöshet. Carlsson. Koestler, A. (1989). Janus. Korpen
Kohut, H. (2013[1984]). How does analysis cure?. Univ. of Chicago Press. Laing, R.D. (1973). Själv och andra. (2. uppl.) Aldus/Bonnier
Larsson, S. (2011) Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi.
https://www.academia.edu/898904/Kvalitativ_analys_-_exemplet_fenomenografi
Lerède, J. (1986). Suggestopedi. Tierp: Pedagogisk utveckling.
Liedman, S. (1983). Arbetsfördelning, självmord och nytta: några blad ur samhällsvetenskapernas historia från Adam Smith till Milton Friedman. (2. rev. uppl.)
Lindberg, L. & Berge, B. (red.) (1988). Pedagogik som vetenskap - vetenskap som pedagogik Studentlitteratur. Linnéuniversitetet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-46568
Lobb, M. S. P. (2019). The Paradigm of Reciprocity: How to Radically Respect Spontaneity in Clinical Practice. Gestalt Review, 23(3), 232.
https://www.jstor.org/stable/10.5325/gestaltreview.23.3.0232
Lofors, E. (2009, 24 september) Psykologiprofessor blir hedersdoktor vid Stockholms universitet, Dagens Nyheter. https://www.dn.se/insidan/psykologiprofessor-blir-hedersdoktor-vid-stockholms-universitet/
Lundh, L. & Leymann, H. (1981). De nya känsloterapierna: en presentation och kritisk granskning. Natur och kultur.
Marton, F. (red.) (1977). Inlärning och omvärldsuppfattning: en bok om den studerande människan. AWE/Geber.
Marton, F., Entwistle, N. & Hounsell, D. (red.) (1986). Hur vi lär. Rabén & Sjögren.
Mead, G.H. (1972[1934]). Mind, self, and society: from the standpoint of a social behaviorist. University of Chicago Press.
Mead, G.H. (1976). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt. Argos. Metze, E. & Nystrup, J. (1986). Träna för samtal: en handbok i kommunikation. Stockholm:
Akademilitteratur.
Metzinger, T. (2009). The ego tunnel: the science of the mind and the myth of the self. Basic Books. Miller, A. (1982). I begynnelsen var uppfostran. Wahlström & Widstrand.
39
Montague, R. (2012). Genuine Dialogue: Relational Accounts of Moments of Meeting. Western Journal of Communication, 76(4), 397–416
https://doi.org/10.1080/10570314.2012.656214
Nathanson, D.L. (1992). Shame and pride: affect, sex, and the birth of the self. Norton.
Nordgren, M. (1992, 16 februari). Tankarna som födde ett nytt spädbarn. Banbrytande forskaren Daniel Stern förkastar psykoanalytiska teorier om nyfödda. Dagens Nyheter.
https://www.dn.se/arkiv/insidan/tankarna-som-fodde-ett-nytt-spadbarn-banbrytande-forskaren-daniel-stern-forkastar-psykoanalytiska/
O'Connor, J. & McDermott, I. (1997). The art of systems thinking: essential skills for creativity and problem solving. Thorsons.
Orlinsky, D. E. (2009). The “Generic Model of Psychotherapy” after 25 years: Evolution of a research-based metatheory. Journal of Psychotherapy Integration, 19(4), 319–339. https://doi-org.ludwig.lub.lu.se/10.1037/a0017973
Panksepp, J. & Biven, L. (2012). The archaeology of mind: neuroevolutionary origins of human emotions. (First edition.) W. W. Norton & Company
Perls, F.S., Goodman, P. & Hefferline, R.F. (1958). Gestaltterapi: försök till personlighetens helande med gestaltpsykologisk metod. KF:s bokförlag.
Perls, F.S. (1969). Ego, hunger and aggression: the beginning of gestalt therapy. Vintage Books. Perls, F.S. (1975). Det gestaltterapeutiska arbetssättet: [gestaltterapeutisk teori] ; Ögonvittne till
psykoterapi: [en introduktion till praktisk terapiarbete]. Wahlström & Widstrand. Rekursion. (2017, september 13). Wikipedia, . Hämtad 02.31, juni 5, 2020 från
//sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Rekursion&oldid=40831759.
Repstad, P. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. (4., [rev.] uppl.) Studentlitteratur.
Rousmaniere, T. (2019). Målmedveten träning för psykoterapeuter: hur man förbättrar den kliniska effektiviteten. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Segalla, J. . R. J. (2018). The Intersubjective Safety/Danger Dialectic. Psychoanalytic Inquiry, 38(8), 575–586. https://doi.org/10.1080/07351690.2018.1521636
Siegel, D.J. (2012). The developing mind: how relationships and the brain interact to shape who we are. (2nd ed.) Guilford.
Spagnuolo Lobb, M. (2017). From losses of ego functions to the dance steps between psychotherapist and client. Phenomenology and aesthetics of contact in the psychotherapeutic field. British Gestalt Journal. Gestalt Publications Ltd. 2017, Vol. 26, No.1, 28–37
https://www.academia.edu/33670012/From_losses_of_ego_functions_to_the_dance_steps _between_psychotherapist_and_client._Phenomenology_and_aesthetics_of_contact_in_the _psychotherapeutic_field
Stern, D.N. (1985). The interpersonal world of the infant: a view from psychoanalysis and developmental psychology. Basic Books.
40
Stern, D. N. (1998). The process of therapeutic change involving implicit knowledge: Some
implications of developmental observations for adult psychotherapy. Infant Mental Health Journal, 19(3), 300–308. Boston Change Process Study Group.
http://www.changeprocess.org/sites/default/files/documents/The%20Process%20of%20The rapeutic%20Change%20Involving%20Implicit%20Knowledge.pdf
Stern, D.N. (2005). Ögonblickets psykologi: om tid och förändring i psykoterapi och vardagsliv. Natur & Kultur Akademisk.
Söderberg, H. (1905). Doktor Glas: roman. Stockholm: Bonnier. Projekt Runeberg.
http://runeberg.org/drglas/0711.html
Swift, J. K., & Parkin, S. R. (2017). The client as the expert in psychotherapy: What clinicians and researchers can learn about treatment processes and outcomes from psychotherapy clients. Journal of Clinical Psychology, 73(11), 1486–1488.
https://doi-org.ludwig.lub.lu.se/10.1002/jclp.22528
Uppsala universitets hemsida. Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
https://www.edu.uu.se/utbildning/kurserochprogram/
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Vetenskapsrådet.https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05 /1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Viklund, E., Holmquist, R. & Zetterqvist Nelson, K. (2010). Client-identified important events in psychotherapy: Interactional structures and practices [Elektronisk resurs]. Psychotherapy Research. (20:2, 151-164). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-50954
Watzlawick, P., Weakland, J. & Fisch, R. (1978). Förändring: att ställa och lösa problem. Natur och kultur.
Whiston, S. C., & Sexton, T. L. (1993). An overview of psychotherapy outcome research: Implications for practice. Professional Psychology: Research and Practice, 24(1), 43–51. https://doi-org.ludwig.lub.lu.se/10.1037/0735-7028.24.1.43
Williamson, I., Sandage, S. J., & Lee, R. M. (2007). How social connectedness affects guilt and shame: Mediation by hope and differentiation of self. Personality and Individual Differences, 43(8), 2159–2170. https://doi.org/10.1016/j.paid.2007.06.026
Winnicott, D.W. (1981). Lek och verklighet. Natur och kultur.
Yalom, I.D. (2001). Mamma och meningen med livet: psykoterapeutiska möten. Natur och kultur. Yardley L. (2017) Demonstrating the validity of qualitative research, The Journal of Positive
Psychology, 12:3, 295-296, http://doi: 10.1080/17439760.2016.1262624
Zahavi, D. (2014). Self and other: exploring subjectivity, empathy, and shame. Oxford University Press.