5 ANALYS OCH DISKUSSION
5.2 Hur skulle Sverige kunna lösa dubbelbestraffningsproblemet?
Skattetillägget har bara funnits i ungefär 40 år i Sverige men har redan en självklar plats i det svenska rättssystemet. Skattetilläggsinstitutet är effektivt, lättöverskådligt och billigt vilket gör det till ett omtyckt institut inom den allmänna förvaltningen. År 2010 översteg antalet uttagna skattetillägg vida antalet åtal för skattebrott. Skatteverket fattade 154 000 stycken beslut om skattetillägg varav nettointäkterna uppgick till ca 1,1 miljard kronor under 2010. Detta kan ställas i relation till att 2 400 personer under 2010 var misstänkta för skattebrott.141
Skulle man då kunna tänka sig ett scenario där man återgår till systemet som föregick 1972- års reform, dvs. att skattetillägg hanteras av allmänna domsstolar tillsammans med
skattebrott? Jag anser att bristerna i ett sådant förfarande är uppenbara om man tittar på de anledningar som presenterades då detta system frångicks. Dels var det tidskrävande och påfrestande för den enskilde att tvingas inställa sig i domstol och dels var det onödigt kostsamt och ineffektivt för domstolarna att hålla på med den typ av masshantering som skattetilläggen utgör. Jag kan inte se att någon lösning skulle gå ut på att vi ska gå tillbaka till ett gammalt system.
Av kommittédirektivet från 2012 framgår också tydligt att regeringen inte har några planer på att avskaffa det nuvarande systemet med skattetillägg för att återgå till den typ av
domstolsförfarande som tillämpades före 1972. Eventuella lösningar på
dubbelbestraffningsproblematiken bör därför inte ligga i en återgång till det som en gång har varit utan i nyskapande idéer och tankesätt. En tänkbar lösning, som berördes i
kommittédirektivet från 2012, är att se till den modell som används i Norge. I Norge har man valt en modell där det allmänna vid en viss tidpunkt ska välja mellan att ta ut skattetillägg eller åtala för skattebrott. En sådan lösning förutsätter dock att domstolen förebehåller sig rätten att återförvisa målet till Skatteverket för uttag av skattetillägg ifall åtal för skattebrott ej
leder till fällande dom. Alternativt att domstolen i dessa situationer själva påför en motsvarighet till skattetillägget oaktat utgången av skattebrottsåtalet.
Om skattetilläggsfrågan återförvisas till Skatteverket för handläggning finns det vissa problem med handläggningen som skulle kunna uppstå. I nuläget är Skatteverkets möjligheter till omprövning begränsad så tillvida att omprövningsrätt till nackdel för den skattskyldige normalt sett endast föreligger ett år efter utgången av taxeringsåret (4 kap. 14 § TL). Vid grund för eftertaxering är rätten till omprövning utsträckt till fem år (4 kap. 15 - 19 §§ TL). En process i domstol som överklagas kan dock dra ut på tiden och tillämpningsproblem skulle kunna uppstå inom Skatteverket med att pröva skattetillägget långt efter att taxeringen
fastställts. Man kan ju dock tänka sig att ett lagrum införs om att Skatteverket alltid äger rätt att ompröva taxeringen i en situation där skattetillägg inte tagits ut p.g.a. åtal för skattebrott. Dock skulle detta inte lösa eventuella tillämpningsproblem som kan uppstå i och med att Skatteverkets system efter en viss tid rensas på information och att Skatteverkets system har inbyggda spärrar mot att gå för långt bak i tiden.
Om regeringen väljer att återgå till ett gammalt system, ta efter den norska modellen eller kommer till en helt ny lösning återstår att se. Utredningen som tillsattes genom
kommittédirektivet från 2012 har en deadline som går ut i september 2013 så senast då bör ett svar på dessa frågor presenteras. Tills detta sker kan man endast konstatera att den valda svenska linjen ligger farligt nära gränsen för vad som kan anses stå i strid med
dubbelbestraffningsförbudet i artikel 4 i TP7.
Efter det att uppsatsen färdigställts har Högsta Domstolen meddelat prövningstillstånd i mål B 4946-12 där HD i plenumsammansättning ska pröva frågan om en person som påförts skattetillägg även får dömas för skattebrott. Så möjligheten finns att frågan om det svenska systemet med dubbla förfaranden är förenligt med dubbelbestraffningsförbudet får ett snabbare svar än väntat.
KÄLLFÖRTECKNING
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 1971:10. Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till skattebrottslag, m.m.
Prop. 1974:132 Kungl. Maj:ts proposition med förslag om sänkning av inkomstskatten, m.m.
Prop.1976/77:92 Om ändrade regler för Skattetillägg enligt taxeringslagen (1956:623) m.m.
Prop. 1977/78:136 Om ändrade regler för skattetillägg m.m.
Prop. 1978/79:137 Om ändrade processuella regler för skattetillägg, m.m. Prop. 1984/85:180 Om förenklad självdeklaration
Prop. 1989/90:74 Om ny taxeringslag m.m.
Prop. 1991/92:43 Om vissa ändringar i bestämmelserna om skattetillägg, preliminär B- skatt m.m.
Prop. 1995/96:170 Översyn över skattebrottslagen
Prop. 2002/03:106 Administrativa avgifter på skatte- och tullområdet, m.m. Prop. 2010/11:165 Skatteförfarandet
Statens offentliga utredningar
SOU 1969:42 Skattebrotten
SOU 1977:6 Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1. SOU 1982:54 Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 2
Nyansering av skattetillägg m.m.
SOU 1996:116 Artikel 6 i Europakonventionen och skatteutredningen SOU 2001:25 Kostnads- och intäktskonsekvenser m.m.
SOU 2009:58 Skatteförfarandet
Annat riksdagstryck
Fi 1975:06 Skattetilläggsutredningen
Ds 1991:16 Några frågor om skattetillägg m.m. Dir. 2012:14 Stärkt rättssäkerhet i skatteförfarandet
Doktrin
Almgren, Karin & Leidhammar, Börje; Skattetillägg och skattebrott, Nordstets Juridik, Stockholm, 2006
Axén Linderl Annica & Leidhammar, Börje; Skattetillägg och rättssäkerheten, Liber, Malmö, 2005
Danelius, Hans; Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, Nordstedts juridik, Stockholm, 2012
Nilsson Mattias & Lundberg Jenny; Europarätten, Jure, Stockholm, 2010
Simon Almendal, Teresa; Skatteanpassade transaktioner och skattebrott, Nordstedts Juridik, Stockholm, 2005
Zila, Josef; Det straffrättsliga påföljdssystemet, Nordstedts Juridik, Stockholm 1998
Artiklar
Gulliksson, Magnus; Regeringsrätten, skattetilläggen och Zolotukhin-avgörandet, JT 2009- 2010, nr 3 s. 653-665
Norberg, Claes och Nyquist, Kerstin; "In Sweden we have a system..." - Regeringsrätten och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. SN 2009, s. 714-720.
Palm, Elisabeth; Dubbelbestraffning och Europadomstolens praxis, SvSkt 2010:6-7, s. 620- 631
Åhman, Karin; Europakonventionen och förbudet mot dubbelbestraffning, SvSkt 2010:1, s. 104-116
Övrig doktrin
SKV 231, Utgåva 2, Handledning Särskilda avgifter enligt taxeringslagen, 2009 SKV 152, Utgåva 14, Skatter i Sverige, 2011
Internet
Karnov Internet, Rättegångsbalk (1942:740), 30 kap. 9 §, not 1213, informationen hämtad den 25 mars 2013.
Karnov Internet, Rättegångsbalk (1942:740), 45 kap. 1 §, not 1655, informationen hämtad den 25 mars 2013.
Rättsfallsförteckning
Svenska domstolar
Högsta domstolen NJA 2000 s. 622 NJA 2004 s. 510 I och II NJA 2010 s. 168 UnderrätterHovrätten för västra Sverige, 23 juni 2010, mål B 2432-09, Solna tingsrätt, 14 april 2010, mål B 8288-09
Södertörns tingsrätt, 24 juni 2010, mål B 15249-09 Nyköpings tingsrätt, 23 oktober 2012, mål B 2442-09,
Högsta förvaltningsdomstolen
RÅ 2000 ref 66 I och II, RÅ 2002 ref. 79
RÅ 2009 ref 94
Europadomstolen
Engel m.fl. mot Nederländerna, 8 juni 1976, mål nr 5100/71;5101/71; 5102/71; 5354/72; 5370/72
Bendenoun mot Frankrike, 24 februari 1994, mål nr 12547/86 Gradinger mot Österrike, 23 oktober 1995, mål nr 15963/90 Oliveira mot Schweiz, 30 juli 1998, mål nr 84/1997/868/1080
Ponsetti och Chesnel mot Frankrike, 14 september 1999, mål nr 36855/97 & 41731/98 (inadmissible)
Franz Fischer mot Österrike, 29 maj 2001, mål nr 37950/97 W.F. mot Österrike, 30 maj 2002, mål nr 38275/97
Sailer mot Österrike, 6 juni 2002, mål nr 38237/97 Janosevic mot Sverige, 23 juli 2002, mål nr 34619/97
Västberga Taxi AB och Vulic mot Sverige, 23 juli 2002, mål nr 36985/97 Rosenquist mot Sverige, 14 september 2004, mål nr 60619/00 (inadmissible) Nilsson mot Sverige, 13 december 2005, mål nr 73661/01 (inadmissible)
Carlberg mot Sverige, 27 januari 2009, mål nr 9631/04 (inadmissible) Zolotukhin mot Ryssland, 10 februari 2009, mål nr 14939/03
Ruotsalainen mot Finland, 16 juni 2009, mål nr 13079/03 Maresti mot Kroatien, 25 juni 2009, mål nr 55759/07