• No results found

Hur stödjer verksamhetens pedagoger dessa barns språkutveckling?

8. Diskussion

8.2 Hur stödjer verksamhetens pedagoger dessa barns språkutveckling?

Med utgångspunkt i den andra frågeställning kunde vi i våra observationer se hur pedagogernas uppdrag blev tydligt i språkutvecklingen. De uppmuntrade barnen till att uttrycka sig verbalt på svenska eftersom flera av barnen sökte ögonkontakt med pedagogerna istället för att berätta vad de vill. Vara lyhörd innebär enligt Rydland och Aukrusts (2005) är när pedagogen fördjupar sig i barns konversationer och försöker förstå vad de säger. I vårt resultat kunde vi se att pedagogerna försökte vara lyhörde och ansträngde sig för att försöka förstå vad barnet ville säga, exempelvis genom att förstärka med bilder och kroppsspråk. Här har forskningen bland annat visat på att maktrelationer kan uppstå mellan barn och pedagoger. En makt som enligt läroplanen bör delas lika men istället för att vara en lyhörd vuxen tar pedagogen ofta kontroll över situationerna (Almqvist och Almqvist, 2015). Hur makten ska fördelas i förskolans aktiviteter är något som läroplanen inte nämner bara att den bör delas lika. Samtidigt påpekar Almqvist och Almqvist (2015) att de vuxna intar en maktposition för att verkställa sitt uppdrag och ses därmed som en positiv makt. Det viktiga är att pedagogen inte definierar barns kultur då det kan leda till att barnet inte känner tillhörighet eller delaktighet i samhället (ibid).

Forskning påvisar att lek har en stor betydelse för språkutveckling och pedagogerna bör ta tillvara på dessa situationer. De åligger att pedagogerna har en språkkompetens i arbetet med flerspråkiga barn och i utformningen av verksamheten och är medvetna om lekens betydelse. Det bekräftas av Skans (2011), Ljunggren (2010) och Aras (2015). Således anser Williams och Pramling Samuelsson (2000) att pedagogerna behöver utvärdera sitt eget förhållningssätt gentemot barnen för att skapa goda premisser till kommunikation. Förskolans uppdrag är att skapa goda förutsättningar för flerspråkiga barn och åstadkomma tillfällen där de får använda både sitt modersmål och svenska. Ett sådant tillfälle är tillgången till lek. För ett demokratiskt samhälle har förskolan i uppdrag att utbilda den yngre generationen och för att bli delaktig är kommunikation och språk en viktig förutsättning. Att ha ett gemensamt undervisningsspråk i förskolan kan bidra till att gemenskapen i samhället förstärks. Enligt Willén et al. (2013) medverkar det gemensamma språket till att barn förbereds inför sin skolgång. I vårt resultat pratar pedagogerna svenska men även uppmuntrar till barnens modersmål. Resultat i tidigare forskning har visat att tvåspråkigheten är värdefull och naturlig för barns språkutveckling. Det är betydelsefullt att barnen får möjlighet att använda sitt modersmål. Detta är något som även framkommer i vårt resultat och även visar att de flerspråkiga barnen använder i den fria leken det språk de behärskar. När de inte kan göra sig förstådda tolkar vi det som att de förstärker med gester och kroppsspråk.

Pedagogerna stöttar dem genom att uppmuntra till att använda alla sina språk. I resultatet kunde vi även se att pedagogerna var lyhörda och närvarande för barnens tysta kommunikation.

De slutsatser vi kan dra av våra observationer är att pedagogerna förstärker det verbala språket med olika redskap, bland annat kroppsspråket. I vårt resultat kunde vi även se att barnen använde sig av samma språkverktyg i sin kommunikation med varandra. Den kunskap som saknas är hur pedagogerna ska kunna bemöta alla barns modersmål, precis som förskolans läroplan framhåller. Eftersom nästan en femtedel av alla förskolebarn är flerspråkiga behövs ny kunskap om hur detta ska kunna genomföras. Denna studie påvisar att för att kunna införskaffa ny kunskap behöver man som pedagog vara lyhörd inför barnens behov och språkfärdigheter samt ha en medvetenhet om vilka språkverktyg som finns att tillgå. Inta ett sådant förhållningssätt bidrar till språkutveckling. Vikten av att kunna göra sig förstådd i sin närmiljö och ute i samhället är nödvändigt för alla människors identitetsskapande och känna tillhörighet. Kunskap är makt och för att kunna förstå och göra sig förstådd inför andra behövs språket. Förskolan kan liknas vid en enda stor proximal utvecklingszon där alla som medverkar i verksamheten lär av varandra.

De styrkor som framkommer i vår studie är att pedagogerna försöker ta till vara på de tillfällen som kan bidra till barns språkutveckling. Även tillgången till den fria leken och få använda alla sina språk är en styrka, anser vi. En svaghet med vår studie är att vi inte fått möjlighet till att se utifrån barnens perspektiv. Att enbart göra observationer gör studien mer begränsad, istället hade den kunnat kompletteras med intervjuer och videoinspelning.

Tidsbristen för pedagogerna är enligt oss ett problem för att kunna ta tillvara på varje enskilt barns språkutveckling. I den verksamhet som vi observerade kan vi dra slutsatsen att barnens språkkunskaper är väldigt olika. Detta medför att pedagogerna behöver använda sig av många olika verktyg i sin profession.

Referenser

Almqvist, A-L. & Almqvist, L. (2015). Making oneself heard – children’s experiences of empowerment in Swedish preschools. I Early Child Development and Care. Vol. 185 (4). (578–593). DOI: http://dx.doi.org/10.1080/03004430.2014.940931

Arreguín-Anderson, M.G., Salinas-Gonzalez, I. & Alanis, I. (2018). Translingual Play that Promotes Cultural Connections, Invention, and Regulation: A LatCrit Perspective. I

International Multilingual Research Journal, Vol. 12 (4). (273-287).

DOI:10.1080/19313152.2018.1470434

Bengtsson, K. & Hägglund, S. (2014). Barns samtal som kunskapskälla. I Löfdahl, A. , Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.). (121-131). Stockholm: Liber.

Bjar, L & Liberg, C. (2010). Språk i sammanhang. I Bjar, L & Liberg, C (red). Barn utvecklar

sitt språk. (17-28). Lund: Studentlitteratur.

Elfström, I, Nilsson, B, Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2014). Barn och naturvetenskap:

upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. (2. [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.

Fredriksson, U. & Taube, K. (2010). Svenska som andraspråk och kulturmöten.I Bjar, L & Liberg, C (red). Barn utvecklar sitt språk. (151-169). Lund: Studentlitteratur.

Fejes, A & Thornberg, R. (2014). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes & Thornberg (red) Handbok i kvalitativ analys. (16-43). Stockholm: Liber.

Förskolan iFokus (2015). Hämtad 2019-04-03, från

https://forskolan.ifokus.se/articles/558b37648e0e744ce00009b0-flersprakighet

Gruber, S. & Puskás, T. (2013). Förskolan i det mångkulturella samhället. Från invandrarbarn till flerspråkiga barn. I Björk-Willén, P, Gruber, S. & Puskás. T. (red.). Nationell förskola

Gustafsson, L.H. (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hägglund, S., Löfdahl Hultman, A. & Thelander, N. (2017). Förskolans demokratifostran i

ett föränderligt samhälle. (Första upplagan). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Häll, L. (2013). Kommunikativ mångfald i förskolebarns lek. I Björk-Willén, P, Gruber, S. & Puskás. T. (red.). Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. (1. uppl.). (71-90).

Stockholm: Liber.

Jensen, E. & Jensen, H. (2008). Professionellt föräldrasamarbete. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Kendrick, M. (2005). Playing house: A ‘sideways’ glance at literacy and identity in early childhood. I Journal of Early Childhood Literacy. Vol. 5 (1). (5–28). DOI: 10.1177/1468798405050592

Kirova, A (2010). Children's Representations of Cultural Scripts in Play: Facilitating

Transition From Home to Preschool in an Intercultural Early Learning Program for Refugee Children. Diaspora, Indigenous, and Minority Education: Studies of Migration, Integration,

Equity, and Cultural Survival, 4:2, 74-91 http://dx.doi.org/10.1080/15595691003635765 Kultii, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet.

Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: [grundbok för

lärare]. (2.rev. och uppdaterad utg.) Stockholm: Natur & kultur.

http://hdl.handle.net/2077/29219

Lindberg, I. (2011). Om skolans flerspråkiga kapital. I Forssell, A. (red.). Boken om

pedagogerna. (6 uppl.). (377-406). Stockholm: Liber.

Lindgren, A-L. (2016). Etik, integritet och dokumentation i förskolan. (1. uppl.). Malmö: Gleerups.

Ljunggren, Å. (2013). Erbjudanden till kommunikation i en flerspråkig förskola: fria och riktade handlingsområden. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola.

Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: [grundbok för

lärare]. (2., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Lunneblad, J. (2009). Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (2014). Förskollärarens metod och

vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Nilsson, M., Ferholt, B. & Lecusay, R. (2018). The playing-exploring child:

Reconceptualizing the relationship between play and learning in early childhood education.

Contemporary Issues in Early Childhood. Vol. 19(3) (231-245). DOI:

10.1177/1463949117710800

Puskás, T. (2013). Språk och flerspråkighet i förskolan. Ideologiska dilemman och vardagspraktik. I Björk-Willén, P, Gruber, S. & Puskás. T. (red.). Nationell förskola med

mångkulturellt uppdrag. (1. uppl.). (45-70). Stockholm: Liber.

Roos, C. (2014). Att berätta om små barn – att göra en minietnografisk studie. I Löfdahl, A. , Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.). (46-57). Stockholm: Liber.

Rydland, V. & Aukrust, V. (2005). Lexical Repetition in Second Language Learners´Peer Play Interaction. Language Learning, 55(2), 229-274.

Rönnström, N. (2011). Skolan och den kosmopolitiska utmaningen. I Forssell, A. (red.).

Boken om pedagogerna. (6 uppl.). (407-440). Stockholm: Liber.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2018A). Läroplan för förskolan. (2018). Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001

Skolverket. (2018B). Undervisning i förskolan: en kunskapsöversikt. Sheridan S. & Williams P. (red). Stockholm: Skolverket. Hämtad från

http://www.skolverket.se/publikationer?id=3932

Skolverket. (2013). Flera språk i förskolan- teori och praktik. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3036

Strömqvist, S. (2010). Barns tidiga språkutveckling. I Bjar, L & Liberg, C (red). Barn

utvecklar sitt språk. (57-76). Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2012). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (2., [rev. och

uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Forssell, A. (red.). Boken

om pedagogerna. (6 uppl.). (153-177). Stockholm: Liber.

Tang, F., & Adams, L. D. (2010). "I Have Friend Now": How Play Helped Two Minority Children Transition into an English Nursery School. Diaspora, Indigenous, And Minority

Education, 4(2), 118-130. DOI:10.1080/15595691003635898.

Test, Joan E (2006). Infant and Toddler Teachers as Transmitters of culture. International

Journal of Early Childhood, Vol. 38, No. 1, 2006.

http://downloadv2.springer.com.ezproxy.hkr.se/static/pdf/570/art%253A10.1007%252FBF03 165977.pdf?token2=exp=1431606973~acl=%2Fstatic%2Fpdf%2F570%2Fart%25253A10.1 007%25252FBF03165977.pdf*~hmac=82baf4813b06de761accb4f0dfbbd22e05f2dd01d1089 61f638490b27ed4aec

UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen [Elektronisk resurs]. FN:s konvention om

https://unicef.se/barnkonventionen

Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplanen för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet, regeringskansliet. Hämtad från

http://www.lajvar.se/Doc/lpfo.pdf

Vallberg Roth, A-C. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria.(2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Wahlström, N. (2016). Läroplansteori och didaktik. (2:a upplagan). Malmö: Gleerups.

Williams, P. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns olikheter - en pedagogisk utmaning.

Pedagogisk Forskning i Sverige. Vol. 5 (4). (284-306). Hämtad från

https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1102/953                                  

 

Related documents