Hur uppfattar och använder lärare musiken som verktyg

6.2 R ESULTATDISKUSSION

6.2.4 Hur uppfattar och använder lärare musiken som verktyg

Flera av författarna som skrivit kring estetik och lärande genom musik och några av andraspråksforskarna inom området estetik har tagit upp och framhåller musikens positiva inverkan för språket. Uddén (2004) menar att det är viktigt att dagligen använda musiken i undervisningen. Uddén hävdar vidare att förmågan att imitera rytmiskt är medfödd hos oss människor, det gäller både för musik och genom kroppsrörelser. Från den imiterade rytmiken lär sig eleverna nya ord och uttryck. Även Ong (1991) och andraspråksforskaren Ladberg (2003) menar att musiken gör det lättare för eleverna att minnas ord och att de i sången får ta del av det svenska språkets uppbyggnad. Nästan alla av våra informanter framhåller att musiken är viktigt för minnet, då eleverna får hjälp att minnas bokstäver, ord, fraser och grammatiska strukturer i språket.

Liksom Ladberg (2003) anser de flesta av våra informanter att andraspråkseleverna genom musik lär sig rytmen, prosodin och intonationen i det svenska språket. En av informanterna framhåller att andraspråkseleverna ofta inte har rätt språkmelodi när de talar och tror, likt många andra informanter att musiken hjälper andraspråkseleverna att hitta rätt rytm i språket när de talar. Något vi kan se från våra bearbetade intervjuer är att många informanter uttrycker glädjen som en viktig del i musiken, vilket även Jederlund (2002) hävdar. Vidare menar Jederlund att glädjerika miljöer bidrar till att elevernas lust att uttrycka sig ökar. Detta anser vi stämma då vi som blivande pedagoger under våra verksamhetsförlagda utbildningar upplevt glädjens positiva inverkan på lärande. Vi tror att det är viktigt att speciellt andraspråkselever vågar uttrycka sig i olika situationer och för att våga uttrycka sig behövs ett självförtroende hos eleven, något Standberg (2007) menar att musiken ger.

Med ovanstående som utgångspunkt tolkar vi det som att informanterna likt forskningen anser att det är betydelsefullt för andraspråkselever att använda sig av musiken i undervisningen. Informanterna använder musiken främst genom att de sjunger tillsammans med andraspråkseleverna för att de ska få befästa och utveckla språket. Det var dock ingen av de tillfrågade informanterna under kategorin musik, förutom musikläraren från kulturskolan, som använde sig av rytmen till att exempelvis klappa och trumma rytmer. Uddén (2004) anser att

rytmiska lekar är utvecklande för elevens språkinlärning. Förutom att andraspråkelever hör rytmen i sången, kan de som musikläraren från kulturskolan säger klappa rytmer. Om alla informanter även skulle klappa och trumma rytmer, hur mycket skulle det då påverka andraspråkinlärningen?

Endast en av informanterna såg några nackdelar med att använda musiken i undervisningen med andraspråkelever. Hon menar att det kan bli en kulturkrock då all sorts musik inte är sedlig i vissa kulturer. Detta skriver även Widmark (2007) om när hon tar upp att det för en del invandrarelever kan vara förbjudet att sjunga och dansa. Övriga informanter har inte stött på någon kulturkrock vad gäller musik och andraspråkselever. Vi är medvetna om att de estetiska ämnena i många länder inte är integrerade i skolans undervisning, vilket Widmark (2007) skriver om och syftar då främst på musiken. Widmark menar att elevernas föräldrar inte alltid ser de estetiska ämnena som en väg till lärande, då de själva inte är vana vid användningen av det från deras egen skolgång. Detta var inget som någon av informanterna tog upp under intervjuerna. Vi tolkar det som att de inte stött på föräldrar som varit emot musikens roll i skolan.

6.3 Slutsatser

Alla våra informanter ser fördelar med att använda de estetiska ämnena i andraspråksinlärningen. Av de estetiska uttrycksmedlen tolkar vi det som att de använder bilden mest i mötet med andraspråkselever eftersom bilder är lättåtkomliga och finns överallt. Informanterna verkar vara är mest positiva till bilden och musikens inverkan på andraspråksinlärning medan dramat är det som de har minst erfarenhet av. Trots att informanterna överlag är positiva till de estetiska uttrycksmedlen använder inte alla informanter de estetiska uttrycksformerna i undervisningen. Vi anser att de borde lyssna mer på sina egna tankar vad gäller estetik och andraspråksinlärning och våga prova och testa andra uttrycksmedel. Detta är något vi anser skulle gynna andraspråkseleven i dess språkinlärning. Då alla elever är olika och har olika inlärningssätt är det viktigt att variera undervisningen och försöka anpassa den efter elevernas olika behov.

Om vi ser till vad Ladberg (2000) anser att varje andraspråkselev behöver för att på bästa sätt lära sig så tror vi att de estetiska ämnena kan hjälpa eleverna i detta:

- Varje elev behöver känna sig trygg och glad, fri från hot och stress - Varje elev behöver känna sig omtyckt

- Varje elev behöver tro att hon har möjlighet att lyckas - Varje elev behöver vara motiverad (se bakgrunden s. 14)

Genom att som lärare ha ett estetiskt förhållningssätt på sin undervisning tror vi att gruppsammanhållningen kan stärkas så att andraspråkseleven i sin tur får känna glädje och trygghet. De får även möjlighet att synas i gruppen och uttrycka sig på flera olika sätt, vilket vi tror kan bidra till elevernas självkänsla och motivation i lärandet, vilket sin tur gynnar andraspråksinlärningen. En del estetiska ämnen som exempelvis bild, drama eller musik, är kanske inte är rätt väg för alla elever. Vi tror dock att alla elevers språkinlärning, så även andraspråkselevers gynnas av ett klimat som erbjuder öppenhet och många vägar till lärande där flera sinnen är integrerade.

7 Litteratur

7.1 Tryckta källor

Ahlner-Malmström, E. (1998). En analys av sexåringars bildspråk: Bilder av

skolan (Diss). Lund: Lund University Press ISBN: 91-7966-522-5.

Aulin-Gråhamn, L & Thavenius, J. (2003). Kultur och estetik i skolan. Rapport 9/2003. Aulin-Gråhamn, L & Persson, M. & Thavenius, J. (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-03057-6.

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-00417-6. Chomsky, N. (1998). Vår kunskap om det mänskliga språket. Furulund: Alhambra. ISBN: 91- 88992-31-4.

Comenius, J-A. (1989). Didactica Magna. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. ISBN: 91- 86320-42-4.

Dewey, J. (1991). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Bokförlaget Natur & kultur. ISBN: 91-27-02981-6.

Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-04195- 0.

Ellis, R. (1997). Second Language Acquisition. Oxford: Oxford University Press. ISBN: 0-19- 437212-X.

Forsell, A. (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. ISBN:91-47-05230-9.

Gröning, I. (2003). Tvåspråkighet och andraspråksinlärning i grundskolans flerspråkiga

klassrum.Uppsala: Uppsala Universitet. ISBN: 91-87252-46-5.

Hammarberg, B. (2004). Teoretiska ramar för andraspråksforskning. (Red.). Hyltenstam, K. & Lindberg, I. Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. ISBN:91-44-01108-3.

Hatch, E. (1992). Discourse and Language Education. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN: 0-521-42605-7.

Holmegaard, M. (1999). Språkmedvetenhet och ordinlärning : lärare och inlärare reflekterar

kring en betydelsefältsövning i svenska som andraspråk. Göteborg: Acta Universitatis

Gothoburgensis. ISBN:91-7346-350-7.

Jederlund, U. (2002). Musik och språk – ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. Hässelby: Runa förlag. ISBN:91-88298-60-4.

Jonsson, C. (2006). Läsningens och skrivandets bilder. En analys av villkor och möjligheter

för barns läs- och skrivutveckling (Diss). Umeå: Umeå universitet. ISBN: 91-7264-127-4.

Jonsson, C. (2008). Bild som text i läs- och skrivkontext. Konferenstext: Att erövra världen. Grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och matematik, 26-27 november 2007, Linköping.

Kjellin, O. (2002). Uttalet, språket och hjärnan: teori och metodik för språkundervisning. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. ISBN:91-7382-756-8.

Krachen, S. (1988). Second language acquisition and second language learning. Oxford: Pergamon. ISBN:0-08-025338-5.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44- 00185-1.

Ladberg, G. (2000). Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-01296-9.

Ladberg, G. (2003). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola,

skola och samhälle. Stockholm: Liber AB. ISBN: 91-47-05199-X.

Landtolf, J & Apple, A. (1994). Vygotskian approaches to Second Language research. Norwood, N.J. : AblexISBN: 1-56750-024-2.

Lightbown. M, P. & Spada, N. (2006). How languages are learned. Oxford: Oxford University Press. ISBN: 0-19-442224-0.

Lindberg, I. (2004). Samtal och interaktion – ett andraspråksperspektiv. (Red.). Hyltenstam, K. & Lindberg, I. Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. ISBN:91-44-01108-3.

Lindberg, I. (2005). Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning. Stockholm: Bokförlaget Natur & kultur. ISBN:91-27-50496-4.

Lindgren, M. (2006). Att skapa ordning för det estetiska i skolan. (Diss) Göteborg: Göteborgs universitet. ISBN: 91- 975911-1-4.

Linnarud, M. (1993). Språkforskning för språklärare. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44- 38771-7.

Lundberg, I. (1984/1995). Språk och läsning. Malmö: Liber förlag. ISBN:91-38-60071-4.

Ong, Walter J. (1991/1990). Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen har ordet. Andra upplagan. Göteborg: Anthropos. ISBN: 91-85722-15-4.

Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-02288-3.

Rasmusson, V. (2000). Drama – konst eller pedagogik? (Diss). Lund: Lunds universitet ISBN:91-628-4303-6.

Svenska Akademien (1998). Svenska Akademiens ordlista. Stockholm: Norstedt. Tolfte upplaganISBN: 91-7227-032-2.

Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. ISBN: 91-7227-443-3.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-03802-X. Uddén, B. (2004). Tanke, visa, språk. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-03520-9.

Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, 2006. Stockholm: Fritzes.

Way, B. (1978). Utveckling genom drama. Dramatisk improvisation som pedagogiskt

hjälpmedel. Stockholm. Wahlström & Widstrand. ISBN: 91-46-11417-3.

Widmark, C. (2007). Sång och integration i skolan – så arbetar vi i Bergsjön. (Red.). Fagius, G. Barn och sång: om rösterna, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 978- 91-44-01935-2.

Wiklund, U. (2001). Den lydiga kreativiteten om barn, estetik och lärande. Stockholm: Utbildningsradion (UR) ISBN: 91-25-00210-4. Vygotsij, L.S (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. ISBN: 91- 7173-143-1.

Öfverström, C. (2006). Upplevelse, inlevelse och reflektion – drama som en aktiv metod i

lärandet. (Lic.-avh). Linköping: Linköpings Universitet. ISBN: 91-85643-71-8.

Öhman-Gullberg, L. (2006). Movere- att sätta kunskap i rörelse. (Lic.-avh). Malmö: Malmö högskola. ISBN: 91-976140-0-9.

7.2 Elektroniska källor

Edvall (2006) Konferensrapport om Kultur & estetik - Är estetiska ämnen i skolan viktigt för

demokratin? Lärarförbundet mars 2006 URL:

http://www.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/81fd9969356536f5c1256e5a003339b3/4EC4250

7089AA15DC1257129003E3E70/$file/Kultur%20och%20estetik.pdf (2009-03-25).

Kursplanen för svenska som andraspråk. URL:

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=23&skolform=11&i d=3891&extraId=2087 (2009-04-08).

Nationalencyklopedin. URL: http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/sok/andraspråk?type=NE

Bilaga 1

Intervjufrågor

Vad arbetar du med? (Klasslärare, andraspråkslärare, kulturskolan?) Hur kommer du i kontakt med andraspråkselever i ditt arbete? Hur arbetar du med språkinlärning för andraspråkselever?

Hur ser du allmänt på de estetiska ämnena som verktyg för andraspråksinlärning?

Bild

Hur ser du på bild som ett inlärningsverktyg?

Varför använder du bilden i mötet med andraspråkselever? Om inte, varför inte? På vilket sätt använder du bilden som ett verktyg i lärandet för andraspråkselever? Vad får andraspråkseleverna ut av bilden som verktyg?

Vilka för- och nackdelar finns det med bilden som verktyg? På vilket sätt gynnar bilden andraspråkselevers språkinlärning?

Drama

Hur ser du på drama som ett inlärningsverktyg?

Varför använder du drama i mötet med andraspråkselever? Om inte, varför inte? På vilket sätt använder du drama som ett verktyg i lärandet för andraspråkselever? Vad får andraspråkseleverna ut av drama som verktyg?

Vilka för- och nackdelar finns det med drama som verktyg? På vilket sätt gynnar drama andraspråkselevers språkinlärning?

Musik

Hur ser du på musik som ett inlärningsverktyg?

Varför använder du musik i mötet med andraspråkselever? Om inte, varför inte? På vilket sätt använder du musik som ett verktyg i lärandet för andraspråkselever?

47 Vad får andraspråkseleverna ut av musik som verktyg? Vilka för- och nackdelar finns det med musik som verktyg? På vilket sätt gynnar musik andraspråkselevers språkinlärning?

In document Estetiska uttrycksmedel som verktyg för andraspråksinlärning: en studie i hur lärare uppfattar och använder de estetiska ämnena i sin undervisning (Page 47-53)