Hur vill revisorerna förmedla informationen?

Kapitel 6 Slutsats och diskussion

6.2 Hur vill revisorerna förmedla informationen?

Studien visar att revisorerna är positiva till den standardiserade utformningen av revisionsberättelsen. Genom både den kvalitativa och den kvantitativa undersökningen gav revisorerna uttryck för att de anser att denna utformning uppfyller revisionsberättelsens syfte och att den underlättar för läsaren. En ickestandardiserad revisionsberättelse ökar risken för missförstånd och gör det även svårare att jämföra över tiden, mellan företag och mellan olika revisorer. Därför är en standardiserad revisionsberättelse att föredra framför en ickestandardiserad. En ytterligare bidragande orsak till att revisorerna är positiva till en standardiserad utformning kan vara att de känner sig trygga med en bekant mall att gå efter. Eftersom risken för missförstånd minskar med en standardiserad revisionsberättelse minskar således revisorerna sin egen risk. Detta stämmer överens med vad tidigare forskning har visat, nämligen att revisorer vill minimera sitt eget risktagande (Jmf Öhman, 2004; Healy och Palepu, 2001; Lee, 1995).

6.3 Vad påverkas revisorernas inställning av?

6.3.1 Byrå

Resultatet av vår undersökning visar att det finns ett samband mellan revisorernas syn på hur viktiga några av intressenterna bedöms vara och vilken byrå revisorerna arbetar för. Även om revisorernas byråtillhörighet inte påverkar synen på samtliga intressenter, finns det några intressenter som anses vara olika viktiga beroende på vilken byrå revisorn arbetar för. Vidare finns det även ett samband mellan revisorernas syn på vad som är relevant att förmedla och vilken byrå revisorn arbetar för. Byråtillhörigheten har visat sig påverka hur relevant informationen om efterlevnad av skattebetalningslag, tillämpad granskningsmetod, företagets hållbarhetsarbete, riskområden samt tillstyrkande av redovisning bedöms vara att ha med i revisionsberättelsen. Detta motsäger den institutionella teorin som förklarar att de som ingår i samma profession delar samma uppfattningar (Jmf t.ex. DiMaggio och Powell, 1983). Att det föreligger skillnader mellan byråerna avseende revisorernas uppfattning kan tolkas som att det föreligger starka samhörighetskänslor inom byråerna. Detta gör att revisorerna inom samma byrå delar samma värderingar men att dessa skiljer sig åt mellan byråerna (Jmf

t.ex. Pentland, 1993; Fischer, 1996; Grey, 1998). Således påverkar revisorernas byråtillhörighet vilken information de anser är relevant att förmedla.

6.3.2 Revisorernas syn på vilka intressenter som är viktiga

Enligt denna studie kan det påvisas att samband föreligger mellan vilka intressenter revisorn anser är viktiga och vad revisorn vill förmedla. Revisorns bedömning av hur viktiga kunder, Revisorsnämnden, Finansinspektionen, miljöorganisationer, möjliga investerare och Skatteverket är, har visat sig påverka hur relevant olika typer av information anses vara att ha med i revisionsberättelsen. Den intressent som utmärker sig mest är Revisorsnämnden då bedömningarna av denna påverkar den uppfattade relevansen av flera olika typer av information. Det är intressant att det är denna intressent som påverkar revisorernas bedömning av vad de vill förmedla, då revisionsberättelsen först och främst riktar sig till intressenter som verkar i en miljö närmare företaget, så som nuvarande investerare, företagsledningen, kreditgivare, leverantörer, kunder och anställda (Jmf t.ex. FAR, 2004; Soltani, 2007). De som anser att Revisorsnämnden är en viktig mottagare av revisionsberättelsen vill förmedla mer i revisionsberättelsen än vad övriga revisorer vill. Man kan därför ifrågasätta om det är viktigare för revisorerna att säkerställa att inte bli föremål för Revisorsnämndens granskning än att tillgodose övriga intressenters informationsbehov. Återigen visar revisorerna således indikationer på att de vill skydda sig själva framför investerarna.

Detta gör att man kan ifrågasätta revisorns roll som den oberoende part som skall minska problemen som agentteorin beskriver. Om revisorerna arbetar utifrån sitt eget bästa och är självintresserade rubbas ju den fundamentala förutsättningen om att revisorn är den oberoende part som löser konflikten mellan företagsledningen och företagets ägare. Vidare kan även revisionsprofessionen ifrågasättas ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Att professionens medlemmar arbetar utifrån ett allmänt intresse är enligt Brante (1988) en av de egenskaper en profession kännetecknas av. Revisorer anses vara ”marknadens väktare” som arbetar för det allmännas bästa, men om revisorerna är självintresserade och i första hand arbetar utifrån sitt eget bästa, kan det diskuteras om gruppen av revisorer verkligen utgör en profession eller inte.

Eftersom resultatet från undersökningen visar att samband föreligger mellan vilka intressenter revisorn anser är viktiga och vad revisorn vill förmedla, är det av stor vikt att slå fast vilka intressenter revisorn anser är de viktigaste. Om detta är dock

revisorerna något oeniga. För 16 av intressenterna i vår undersökning är revisorernas bedömningar spridda på hela den tiogradiga skalan. Detta innebär att en intressent som några revisorer anser är helt oviktig, bedöms vara väldigt viktig av andra revisorer. Man borde kanske därför försöka att slå fast för vem revisorn i första hand skall skriva revisionsberättelsen så inte deras förmedling varierar beroende på vilka intressenter revisorn bedömer vara viktiga mottagare av informationen. Intressenterna gynnas av revisionsberättelsens jämförbarhet över tiden och mellan företagen, men om det visar sig att revisorerna resonerar olika kring hur relevant en viss informationstyp är att ha med i revisionsberättelsen kan denna jämförbarhet komma att rubbas.

6.3.3 Övriga faktorer

Studien visar att även revisorernas typ av kvalificering och erfarenhet påverkar vad de vill förmedla. De godkända revisorerna anser att information om företaget är mer relevant att inkludera i revisionsberättelsen än de auktoriserade revisorerna. En förklaring till detta kan vara att eftersom godkända revisorer endast får arbeta med mindre företag (ABL 9 kap. 13 §) är de inte lika rädda att överskrida tystnadsplikten i den mån examinerade godkända och auktoriserade revisorer är. Då antalet ägare, och därmed revisionsberättelsens läsarkrets, är mindre för dessa företag, är godkända revisorer mer villiga att ge information om företaget än auktoriserade revisorer. För de mindre företagen är dessutom ofta många av ägarna engagerade i företaget som styrelse/VD och revisorn har därför kontinuerlig kontakt med dessa under året. För de mindre företagen är relationen mellan revisorn och ägarna därför sannolikt tätare än för de större företagen, vilket kan förklara att de godkända revisorerna känner sig trygga på att lämna ut mer information om företaget än de auktoriserade revisorerna gör. Antal års erfarenhet från revisionsbranschen påverkar hur relevant information om den generella revisionen bedöms vara. Ju mer erfarenhet en revisor har desto mindre vikt läggs vid information om vad revision är och vad det innebär. Detta kan tolkas som att de mer erfarna revisorerna känner sig säkrare på sina uppgifter och på sin roll och har därför mindre behov av att förklara vilka förpliktelser och begränsningar de har enligt lagen.

De mindre erfarna revisorerna känner sig däremot tryggare om de har en förklaring i revisionsberättelsen som skydd ifall de ifrågasätts.

85 6.4 Förslag till vidare forskning

Vår studie resulterade i en något förvånansvärd utgång när det gäller att Revisorsnämnden är den intressent som har störst påverkan på vad revisorerna vill förmedla. Därför är ett förslag till vidare forskning att undersöka hur stor makt Revisorsnämnden har över revisorerna och även varför det är på detta viset. För vem skriver egentligen revisorerna revisionsberättelsen? Om revisorn skall kunna anses vara en lösning på problemen som föreligger mellan företagsledningen och ägarna enligt agentteorin, borde ju revisionsberättelsen skrivas till ägarna och inte till Revisorsnämnden. Det hade därför varit intressant att undersöka revisorernas syn på detta på ett djupare plan än vad som har varit möjligt i denna studie. Genom att genomföra intervjuer med de respondenter som anser att Revisorsnämnden är en viktig intressent och som därför vill förmedla mer i revisionsberättelsen, skulle man kunna få en bättre inblick i detta fenomen.

Referenser

Aktiespararna (2010).Green Paper on Audit Policy: Lessons from the Crisis (Elektronisk).Tillgänglig:<http://www.aktiespararna.se/sajt/pressrum/Remissvar/>

(2012-04-5).

Anderson-Gough, F., Grey, C. och Robson, K. (2000). In the name of the client: The service ethic in two professional services firms. Human Relations, 53 (9), pp.

1151-1174.

Anderson-Gough, F., Grey, C. och Robson, K. (2001). Tests of time: organizational time-reckoning and the making of accountants in two multi-national accounting firms. Accounting, Organizations and Society, 26 (2), pp. 99-122.

Anderson-Gough, F., Grey, C. och Robson, K. (2005). “Helping them to forget..”: the organizational embedding of gender relations in public audit firms. Accounting, Organizations and Society, 30 (5), pp. 469-490.

Artsberg, K. (2005). Redovisningsteori – policy och praxis. 2 uppl. Malmö: Liber Ekonomi.

Audit Quality Forum (2007). Fundamentals – Auditor reporting (Elektronisk).

Tillgänglig: <http://www.icaew.com/~/media/Files/technical/Audit-and-assurance/audit-quality/audit-quality-forum/january-2007-auditor-reporting>

(2012-04-27).

Auditing Practices Board, 2008. The Auditors’ Code (Elektronisk).Tillgänglig:

<http://www.frc.org.uk> (2012-04-28).

Bailey, K.E.,Bylinski, J. H., Shields, M.D (1983) Effects of Audit Report Wording Changes on the Perceived Message. Journal of Accounting Research, 21 (2), pp.

355-370.

Beattie, V., Fearnley, S. och Brandt, R. (2000). Behind the Audit Report: A Descriptive Study of Discussions and Negotiations Between Auditors an Directors.

International Journal of Auditing, 4 (2), pp. 177-202.

Berlin, S. (2012). Revisionsberättelsen blir löjeväckande – nej, back to basic! Balans, (4), pp. 42-43.

Bhattacharjee, S. och Moreno, K. (2002).The impact of affective information on the professional judgments of more experienced and less experienced auditors.

Journal of Behavioral Decision Making, 15 (4), pp. 361-377.

Bhattacharjee, S., Moreno, K. och Yardley, J. (2005). Auditors as Underwriters: An Alternative Framework. International Journal of Auditing, 9 (1),pp. 1-19.

Bjørnenak, T. (1997). Diffusion and accounting: the case of ABC in Norway.

Management Accounting Research, 8 (1), pp. 3-17.

Boyd, D.T. (2000/2001) The audit report: a misunderstanding gap between users and preparers. National Public Accountant, 45 (10), pp. 56-60.

Brante, T. (1988). Sociological Approaches to the Professions. Acta Sociologica, 31 (2), 119-142.

Bryman, A. (2006). Integrating quantitative and qualitative research: how is it done?

Qualitative Research, 6 (1), pp. 97-113.

Brännström, D. (2011). 2011-09-08: Farfar ogillar gråskalan (Elektronisk).

Tillgänglig: <http://danbrannstrom.se> (2012-04-10).

Brännström, D. och Iredahl, L. (2012). Revisionsberättelse á la EU – något måste vara galet! Balans, (3), pp. 19-21.

Burrowes, A. och Persson, M. (2000).The Swedish management audit: a precendent for performance and value for money audits. Managerial Auditing Journal, 15 (3), pp. 85-96.

Carcello, J.V. (2012). What Do Investors Want from the Standard Audit Report? The CPA Journal, pp. 22-23.

Carrington, T. (2010). Revision. Malmö: Liber AB.

Chatman, J.A. (1991). Matching People and Organizations: Selection and Socialization in Public Accounting Firms. Administrative Science Quarterly, 36 (3), pp. 459-484.

Chong, K-M. och Pflugrath, G. (2008). Do Different Audit Report Formats Affect Shareholders’ and Auditors’ Perceptions? International Journal of Auditing, 12 (3), pp. 221-241.

Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C. och Haglund, L. (2008). Marknadsundersökning – En handbok. 2 uppl. Malmö: Studentlitteratur.

Citron, D.B. och Taffler, R.J. (1992). The Audit Report under Going Concern Uncertainties: An Empirical Analysis. Accounting and Business Research, 22 (88), pp. 337-345.

Cook, C., Heath, F. och Thompon, R.L. (2000). A Meta-Analysis of Response Rates in Web- or Internet-Based Surveys. Educational and Psychological Measurement, 60 (6), pp. 821-836.

Cooper, D.J. och Robson, K. (2006).Accounting, professions and regulation: Locating the sites of professionalization. Accounting, Organizations and Society, 31 (4/5), pp. 414-444.

Coram, P.J., Mock, T.J., Turner, J.L. och Gray, G.L (2011). The Communicative Value of the Auditor’s Report. Australian Accounting Review, 21 (3), pp. 235-52.

Deegan, C. och Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. 2 uppl. Berkshire:

McGraw-Hill Education.

Deutskens, E., De Ruyter, K., Wetzels, M. och Oosterveld, P. (2004). Response Rate and Response Quality of Internet-Based Surveys: An Experimental Study.

Marketing Letters, 15 (1), pp. 21-36.

DiMaggio, P.J. och Powell, W.W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48 (April), pp. 147-160.

Djurfeldt, G. och Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2 – multivariat analys.

Lund: Studentlitteratur AB.

Djurfeldt, G., Larsson, R. och Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1 – samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2. Uppl. Lund:

Studentlitteratur AB.

Dunn, J. (1996). Auditing – Theory & Practice. 2 uppl. Harlow: Pearson Education Limited.

Eisenhardt, K.M. (1989). Agency Theory: An Assessment and Review. The Academy of Management Review, 14 (1), pp. 57-74.

Ekobrottsmyndigheten (2010). Remissvar på Grönbok Revisionspolitik: Lärdomar från

krisen (Elektronisk). Tillgänglig:

<http://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/> (2012-04-05).

Epstein, M.J. och Geiger, M.A. (1994). Investor views of audit assurance: Recent evidence of the expectation gap. Journal of Accountancy, 177 (1), pp. 60- 66.

European Commission (2011).Summary of Responses Green Paper Audit Policy:

Lessons from the crisis (Elektronisk). Tillgänglig:

<http://ec.europa.eu/internal_market/consultations> (2012-04-25).

FAR (2004). FAR:s revisionsbok 2004. Stockholm: FAR FÖRLAG AB.

FAR (2010a). Betyg nyanserar revisorns rapportering (Elektronisk). Tillgänglig:

Tillgänglig: <http://www.far.se>(2012-02-14).

FAR (2010b). Ny revisionsberättelse – Från och med 2011 tillämpas ISA (Elektronisk).

Tillgänglig: <http://www.far.se>(2012-02-14).

FAR (2011a). Nya revisionsberättelsen (Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.far.se>

(2012-04-02).

FAR (2011b). EU:s revisionspaket i korthet (Elektronisk). Tillgänglig:

<http://www.far.se> (2012-04-02).

FAR (2012). FAR:s remissvar på EU-förslag om revision (Ju2011/8676/L1) (Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.far.se> (2012-04-05).

Firth, M. (1978) Qualified Audit Reports: Their Impact on Investment Decisions.

American Accounting Association, 53 (3), pp. 642-650.

Fischer, M.J. (1996). ”Real-izing” the benefits of new technologies as a source of audit evidence: an interpretive field study. Accounting, Organizations and Society, 21 (2/3), pp. 219-242.

Fogarty, T.J. (1996). Gender differences in the perception of the work environment within large international accounting firms. Managerial Auditing Journal, 11 (2), pp. 10-19.

Gay, G., Schelluch, P. och Baines, A. (1998). Perceptions of messages conveyed by review and audit reports. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 11 (4), pp. 472-494.

Gold, A., Hunton, J.E. och Gomaa, M.I. (2009).The Impact of Client and Auditor Gender on Auditors’ Judgments. Accounting Horizons, 23 (1), pp. 1-18.

Gómez-Guillamón, A. (2003).The usefulness of the audit report in investment and financing decisions. Managerial Auditing Journal, 18 (6/7), pp. 549-559.

Gray, G.L., Turner, J.L., Coram, P.J. och Mock, T.J. (2011). Perceptions and Misperceptions Regarding the Unqualified Auditor’s Report by Financial Statement Preparers, Users, and Auditors. Accounting Horizons, 25 (4), pp. 659-684.

Greene, J.C., Caracelli, V.J. och Graham, W.F. (1989). Toward a Conceptual Framework for Mixed-method Evaluation Designs. Educational Evaluation and Policy analysis, 11 (3), pp. 255-274.

Grey, C. (1998). On being a professional in a ”big six” firm. Accounting, Organizations and Society, 23 (5/6), pp. 569-587.

Hair, J.F., Black, W.C., Babin, B.J. och Anderson, R.E. (2010). Multivariate Data Analysis – a Global Perspective.7 uppl. New Jersey: Person Education, Inc.

Hatherly, D., Brown, T. ochInnes, J. (1998).Free-form reporting and perceptions of the audit. British Accounting Review, 30 (1), pp. 23-38.

Hayes, R., Dassen, R., Schilder, A., Wallage, P. (2005). Principles of Auditing – An Introduction to International Standards on Auditing. 2 uppl. Harlow: Pearson Education Limited.

Healy, P.M. ochPalepu, K.G. (2001). Information asymmetry, corporate disclosure, and the capital markets: A review of the empirical disclosure literature. Journal of Accounting and Economics, 31 (1-3), pp. 405-440.

Herrbach, O. (2001). Audit quality, auditor behaviour and the psychological contract.

European Accounting Review, 10 (4), pp. 787-802.

Holt, G. och Moizer, P. (1990) The Meaning of the Audit Reports. Accounting and Business Research, 20 (78), pp. 111-121.

Humphrey, C., Loft, A. och Woods, M. (2009). The global audit profession and the international financial architecture: Understanding regulatory relationships at a time of financial crisis. Accounting, Organizations and Society, 34 (6/7) pp. 810-825.

Innes, J., Brown, T. och Hatherly, D. (1997). The expanded audit report – a research study within the development of SAS 600.Accounting, Auditing & Accountability Journal, 10 (5), pp. 702-717.

Ismail, N.A. och Abidin, A.Z. (2009).Perception towards the importance and knowledge of information technology among auditors in Malaysia. Journal of Accounting and Taxation, 1 (4), pp. 61-69.

Jacobsen, D.I. och Thorsvik, J (2008).Hur moderna organisationer fungerar. 3 uppl.

Lund: Studentlitteratur.

Jensen, M.C. och Meckling, W.H. (1976).Theory of the Firm: Managerial Behavior.

Agency Costs and Ownership Structure, Journal of Financial Economics, 3 (4), pp. 305-360.

Johnson, P. (2012). Dirketsändning -Utskottet for rättsliga frågor 2012-03-27.

(Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.europarl.europa.eu/eplive/sv/> (2012-04-03).

Kadous, K. Kennedy, S.J och Peecher, M.E. (2003). The Effect of Quality Assessment and Directional Goal Commitment on Auditor’s Acceptance of Client-Preferred Accounting. Methods. The Accounting Review, 78 (3), pp. 759-778.

Kaplan, S.E., O’Donnell, E.F. och Arel, B.M. (2008). The Influence of Auditor Experience on the Persuasiveness of Information Provided by Management.

Audition: A Journal of Practice & Theory, 27 (1), pp.67-83.

Koh, H., och Woo, E. (1998). The expectation gap in auditing.Managerial Auditing Journal.13 (3), pp. 147-154.

Körner, S. (1985). Statistisk slutledning. Lund: Studentlitteratur.

Körner, S. och Wahlgren, L. (2008). Praktisk statistik. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lee, T. (1995). The professionalization of accountancy: a history of protecting the public interest in a self-interested way. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 8 (4), pp. 48-69.

Lennartson, R. (2010). Framtidens revision – efterfrågan och förväntningar år 2020.Balans, (1), pp. 22-25.

Libby, R. (1979) Bankers’ and Auditors’ Perceptions of the Message Communicated by the Audit Report. Journal of Accounting Research, 17 (1), pp. 99-122.

Libby, R. och Frederick, D.M. (1990). Experience and the Ability to Explaing Audit Findings. Journal of Accounting Research, 28 (2), pp. 348-367.

Liggio, C.D. (1974). The expectation gap: the accountant´s Waterloo.Journal of Contemporary Business, 3 (Spring), pp. 27-44.

Lin, Z. J., Tang, Q. och Xiao, J. (2003).An experimental study of users’ responses to qualified audit reports in China. Journal of International Accounting, Auditing &

Taxation, 12 (1), pp. 1-22.

McEnroe, J.E. och Martens, S.C. (2001). Auditors’ and Investors’ Perceptions of the

“Expectation Gap”. Accounting Horizons, 15 (4), pp. 345-358.

Merriam, S.B. (1988). Case Study Research in Education – A Qualitative Approach.

San Francisco: Jossey-Bass Inc., Publishers.

Millichamp, A. (2002). Auditing. 8 uppl. London: Thomson.

Moyes, G.D. (2007). The Differences In Perceived Level of Fraud-Detecting Effectiveness Of SAS No.99 Red Flags Between External And Internal Auditors.

Journal of Business & Economics Research, 5 (6), pp. 9-26.

Murrall, L. (2012). Dirketsändning -Utskottet for rättsliga frågor 2012-03-27.

(Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.europarl.europa.eu/eplive/sv/> (2012-04-03).

Oliver, C. (1997). Sustainable Competitive Advantage: Combining Institutional and Resource-Based Views. Strategic Management Journal, 18 (9), pp. 697-713.

Patel, R., och Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. 3 uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Pentland, B.T. (1993). Getting comfortable with the numbers: auditing and the micro-production of macro-order. Accounting, Organizations and Society, 18 (7/8), pp.

605-620.

Porter, B. (1993). An Empirical Study of the Audit Expectation-Performance Gap.

Accounting and Business Research, 24 (93), pp. 49-68.

Porter, B., Simon, J. och Hatherly, D. (2008).Principles of External Auditing. West Sussex: Wiley – John Wiley & Sons, Ltd.

Power, M.K. (2003).Auditing and the production of legitimacy. Accounting, Organizations and Society, 28 (4), pp. 379-394.

Raspe, G. (2008). Revisionsberättelse eller konsultrapport? Balans, (1), pp. 37

Remenyi, D., Williams, B., Money, A. och Swartz, E. (1998). Doing Research in Business and Management – An Introduction to Process and Method. London:

SAGE Publications Inc.

Revisorsnämnden (2010). Kommentarer till EG-kommissionens grönbok Revisionspolitik; Lärdomar från krisen (Elektronisk). Tillgänglig:

<http://www.revisorsnamnden.se> (2012-04-09)

Revisorsnämnden (2012). Godkända och auktoriserade revisorer samt registrerade revisionsbolag 2012-04-03 (Elektronisk). Tillgänglig:

<http://www.revisorsnamnden.se/rn/publicerat/statistik.html> (2012-05-08).

Riksrevisionen (2010). Grönbok Revisionspolitik: Lärdomar från krisen 2010 (Elektronisk). Tillgänglig: <http://www.riksrevisionen.se> (2012-04-05).

Saunders, M., Lewis, P. och Thornhill, A. (2007). Research Methods for Business Students.4 uppl. England: Pearson Education Limited.

Schein, E.H. (1990). Organizational Culture. American Psychologist, 45 (2), pp. 109-119.

Shelton, S.W. (1999). The Effect of Experience on the Use of Irrelevant Evidence in Auditor Judgment. The Accounting Review, 74 (2), pp. 217-224.

Sheridan, J.E. (1992). Organizational Culture and Employee Retention. The Academy of Management Journal, 25 (5), pp. 1036-1056.

Soeters, J. och Schreuder, H. (1988). The interaction between national and organizational cultures in accounting firms. Accounting, Organizations and Society, 13 (1), pp. 75-85.

Soltani, B. (2007). Auditing – An International Approach. Harlow: Pearson Education Limited.

Tagesson, T. och Eriksson, O. (2011).What do auditors do? Obviously they do not scrutinise the accounting and reporting. Financial Accountability & Management, 27 (3), pp. 272-285.

Tagesson, T., Dahlgren, M och Håkansson, M. (2005). Swedish Financial Managers’

Attitudes towards the Implementation of the IASB’s Standars – The Relationship between Attitudes towards Harmonisation and the Internationalisation of the Corporation. Financial Reporting, Regulation and Governance, 4 (2), pp.1-24.

Wolf, F.M., Tackett, J.A. och Claypool, G.A. (1999). Audit disaster futures: antidotes for the expectation gap? Managerial Auditing Journal, 14 (9), pp. 468-478.

Öhman, P. (2004). Revisorers perspektiv på revision – En fråga om att följa upptrampade stigar. Luleå Tekniska Universitet.

Öhman, P. (2006). Perspektiv på revision: tankemönster, förväntningsgap och dilemman, Sundsvall: Universitetstryckeriet, Mid Sweden University.

Öhman, P. et al. (2006). Swedish Auditors’ View of Auditing: Doing Things Right versus Doing the Right Things. European Accounting Review, 15 (1), pp. 89-114.

Bilaga 1: Revisionsberättelse utan avvikelser

Revisionsberättelse

Till årsstämman i ABC AB, org.nr 556xxx-xxxx

Rapport om årsredovisningen

Jag har reviderat årsredovisningen för ABC AB för år ÅÅÅÅ

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder

In document Vad vill revisorer förmedla?: revisionsberättelsen ur revisorers perspektiv (Page 91-128)