HUSHÅLLENS DISPONIBLA
INKOMSTER VÄXER LÅNGSAMMARE
Hushållens reala disponibla inkomster växer något långsammare i år än 2011 (se diagram 105). Det beror främst på att tillväxten i lönesumman dämpas då antalet arbetade timmar utvecklas svagt i år jämfört med i fjol (se tabell 17). Dessutom växer
utbetal-ningar av avtalspensioner från företag till hushållen långsamma- Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
re, samtidigt som den genomsnittliga kommunalskatten höjs med 4 öre. Överföringarna från offentlig sektor till hushållen ökar dock markant i år, vilket främst förklaras av ökade pen-sionsutbetalningar (se avsnittet om pensioner i kapitlet ”Offent-liga finanser”).
Nästa år fortsätter utvecklingen av hushållens reala disponib-la inkomst att dämpas när lönesumman stiger ännu långsamma-re. Dessutom höjs den genomsnittliga kommunalskatten med 5 öre 2013. Däremot förbättras hushållens reala disponibla in-komst något av att kapitalinin-komsterna (netto) ökar. Det beror på att räntorna på bolån väntas bli lägre.
Tillväxten i de reala disponibla inkomsterna blir 2,7 procent 2012 och 2,3 procent 2013. Detta kan jämföras med den genom-snittliga tillväxttakten sedan 1994 på 2,2 procent.
Tabell 17 Hushållens inkomster
Miljarder kronor, löpande priser respektive procentuell förändring 2011 2011 2012 2013
Lönesumma 1 422 5,6 3,9 3,0
Timlön enligt NR 2,9 3,5 2,9
Arbetade timmar1,2 2,7 0,4 0,1
Företagarinkomster 90 6,9 2,7 3,2 Kapitalinkomster, netto 121 –1,2 0,8 0,5 Driftsöverskott i egnahem 60 6,2 1,4 1,6 Överföringar från offentlig sektor,
netto 526 –0,7 4,3 3,8
Överföringar från privat sektor3 84 7,1 5,8 5,7 Skatter och avgifter 581 2,5 3,5 2,6 Disponibel inkomst 1 722 4,3 3,9 3,3
Konsumentpris4 1,3 1,1 1,0
Real disponibel inkomst 3,0 2,7 2,3 Real disponibel inkomst per
capita5 182 2,2 1,9 1,4
1 Kalenderkorrigerat. 2 Avser anställdas timmar. 3 Överföringar från privat sektor innehåller främst avtalspensioner. 4 Implicitprisindex för hushållens
konsumtionsutgifter. 5 Tusentals kronor.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Diagram 106 Hushållens konsumtion Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade
kvartalsvärden HUSHÅLLENS KONSUMTIONSUTGIFTER ÖKADE
LÅNGSAMMARE ANDRA KVARTALET 2012
13 11 09 07 05 03 01 99 97 510 480 450 420 390 360 330 300 270
3.0 2.4 1.8 1.2 0.6 -0.0 -0.6 -1.2 -1.8 Miljarder kronor
Procentuell förändring (höger)
Efter en mycket stark ökning av konsumtionen första kvartalet fortsatte konsumtionen att stiga det andra kvartalet, men i lägre takt. Det senaste kvartalet var det framför allt utgifterna för energi samt hushållens konsumtion i utlandet som ökade ovan-ligt mycket. Men utgifterna för bilinköp minskade med 5,1 procent under samma period.
Totalt steg konsumtionen med 1,1 procent första kvartalet och 0,4 procent andra kvartalet i år jämfört med kvartalen innan.
Konsumtionsutvecklingen i Sverige är också stark i jämförelse med till exempel utvecklingen i OECD (se diagram 106 och diagram 107), vilket förklaras av att såväl inkomster som
förmö-Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
genheter utvecklats gynnsammare i Sverige efter den finansiella krisen 2008.
Diagram 107 Hushållens konsumtion i Sverige och OECD
Index 2008 kvartal 3=100, säsongsrensade kvartalsvärden
SVAGARE TILLVÄXT RESTEN AV 2012
De senaste månadernas statistik pekar på en mer normal och något lägre konsumtionstillväxt under resten av året. Efter en stark inledning på året har hushållens inköp inom detaljhandeln mattats av och till och med minskat något de senaste månaderna.
Samtidigt har antalet nyregistrerade personbilar minskat sedan en tid, framför allt till hushåll. Det totala antalet nyregistrerade personbilar till både hushåll och företag ligger ca 5 procent un-der medelvärdet för perioden januari 1997–juli 2012 medan enbart hushållens registreringar ligger ca 20 procent under me-delvärdet (se diagram 108). Det sker dock en förskjutning från eget ägda bilar till tjänstebilar som ägs av företagen. Det gör det svårare att tolka denna statistik. Hushållens inköp av bilar mins-kade dock ovanligt mycket under andra kvartalet i år. Bilinköpen väntas öka först mot slutet av 2012 och vidare under 2013.
Källor: SCB, OECD och Konjunkturinstitutet.
Diagram 108 Hushållens nyregistreringar av personbilar
Hushållens konfidensindikator CCI steg i början av året och har de tre senaste månaderna pendlat kring det historiska medel-värdet (se diagram 109).
Tusental, säsongsrensade månadsvärden
11 Hushållens nyregistreringar av personbilar Genomsnitt 1997-2012
Sammantaget väntas hushållens konsumtion vara fortsatt på-verkad av en viss oro över konjunkturutvecklingen och turbu-lensen kring den ekonomiska utvecklingen i Europa. En viss försiktighet väntas därmed prägla det andra halvåret 2012. Kon-sumtionstillväxten väntas sedan öka nästa år, i takt med att kon-junkturen och framtidsförväntningarna förstärks.
FORTSATT RELATIVT STARK FÖRMÖGENHETSTILLVÄXT
Inkomster och förmögenheter är de fundamentala faktorerna bakom hushållens totala konsumtionsutgifter. Förändringar i befolkningens åldersstruktur och behovet av
försiktighets-sparande har också betydelse. Källa: SCB.
Aktiepriserna på Stockholmsbörsen har varierat mycket un-der året men låg i mitten av augusti omkring 7 procent över värdet vid årsskiftet och omkring 10 procent högre än i juni. Det är troligt att aktiepriserna stiger ytterligare när osäkerheten om utvecklingen i Europa dämpas och konjunkturen förbättras. Det bidrar till ökad konsumtionstillväxt.
Diagram 109 Hushållens konfidensindikator (CCI) Nettotal, månadsvärden
12
HOX prisindex för bostadsrätter och villor steg med 3,1 procent mellan december 2011 och juni 2012 (se diagram 110). Enligt SCB:s Småhusbarometer steg småhuspriserna med 1 procent mellan första och andra kvartalet 2012. Denna bild kompletteras av SEB:s boprisindikator som under det första halvåret visat på en påtagligt ökad optimism hos hushållen om bostadsprisutvecklingen. Indikatorn minskade dock i både juni och juli 2012 med 7 respektive 1 enheter för att åter stiga med 4 enheter i augusti. Andelen hushåll som tror att bostadspriserna ökar det närmaste året är nu 43 procent medan de som tror på
Källa: Konjunkturinstitutet.
fallande priser är 25 procent. Vid årsskiftet var resultatet ungefär det omvända.
Diagram 110 Bostadspriser HOX prisindex, januari 2005=100, säsongsrensade månadsvärden
11 09
07 05
180 170 160 150 140 130 120 110 100 90
180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 Bostadsrätter
Villor
Tabell 18 Hushållens konsumtionsutgifter
Miljarder kronor, löpande priser respektive procentuell förändring, fasta priser
2011 2011 2012 2013
Sällanköpsvaror 309 0,7 3,8 7,5
Bilar 53 9,5 –8,4 3,5
Dagligvaror 258 2,1 2,5 1,5
Drivmedel 57 –3,3 –4,1 –0,1
Tjänster exkl. bostad 519 3,8 2,5 2,3 Bostäder inkl. energi 429 0,3 1,4 –0,2 Konsumtion i utlandet 75 11,5 7,2 10,0 Avgår: Utländska besökares
konsumtion i Sverige 89 7,8 3,4 1,7 Icke vinstdrivande organisationer 53 1,0 2,4 3,1 Konsumtionsutgifter 1 664 2,0 2,0 2,9 Real disponibel inkomst 1 722 3,0 2,7 2,3
Sparande1 180 9,7 10,2 9,8
Eget sparande1 58 3,3 4,0 3,4
Källa: Valueguard.
1 Sparande i miljarder kronor, löpande priser respektive i procent av disponibel inkomst. I eget sparande ingår inte sparande i avtals- eller premiepensioner.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Liksom för de flesta andra priser är dock en prisuppgång på bostäder gynnsam för vissa personer och ogynnsam för andra.
Det är speciellt yngre personer som står i begrepp att köpa sin första bostad, eller byta upp sig till en större, som missgynnas av prisökningar. Yngre personer minskar normalt också sin kon-sumtion till följd av ökade krav på kontantinsats eller amorte-ring. Hösten 2010 infördes kravet på ökad kontantinsats vid bostadsköp (minst 15 procent). Sedan dess har ökade krav på amortering av lån diskuterats och krav på lagstiftning om detta förts fram i massmedia. Detta kan öka hushållssparandet. Kon-junkturinstitutet bedömer dock att bostadspriserna det närmaste året kommer att öka ungefär i takt med inflationen och att de bidrar till ökad tillväxt i hushållens konsumtion under 2013.
Diagram 111 Hushållens sparande Procent av disponibel inkomst, löpande priser
13 11 09 07 05 03 01 99 97 15
10
5
0
-5
-10
15
10
5
0
-5
-10 Sparande
Eget sparande
Tillväxten i hushållens förmögenheter fortsätter därmed att öka och ger särskilt 2013 en relativt hög tillväxttakt i hushållens konsumtionsutgifter (se tabell 18).
FORTSATT HÖGT SPARANDE
Sammantaget innebär detta att hushållens konsumtionsutgifter ökar med 2,0 procent 2012 och med 2,9 procent 2013. De reala disponibla inkomsterna väntas öka med 2,7 procent 2012 och med 2,3 procent 2013, vilket är något högre än den genomsnitt-liga tillväxttakten de senaste tio åren. Det innebär att hushållens sparkvot minskar något 2013 men att den fortfarande är på en hög nivå (se diagram 111).
Anm. I eget sparande ingår inte sparande i avtals- och premiepensioner.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.