Huvudsakliga konkurrerande företag och inställningen till

Den svenska marknaden för småskaliga vind- och solcellsanläggningar är relativt liten och de intervjuade företagen är, i princip, varandras konkurrenter. Ett större problem, menade man från en återförsäljares sida, är emellertid ”de lycksökare som importerar kinaverk med en extremt överdriven produktion, ibland upp till 100 % bättre men som aldrig lyckats producera ens i närheten av vad de blivit lovade: de företagen kan förstöra hela branschen.”

67 _{Intervju Egen El, 24 april 2008.}

68 _{Intervju Home Energy, 10 oktober 2008.} 69 _{Intervju Home Energy, 10 oktober 2008.}

Återförsäljarna av solcellsanläggningar är överlag positiva till IKEAs satsning, bland annat eftersom detta kan hjälpa till att sprida konceptet samt öka kunskapen om solceller och andra förnyelsebara energikällor. Därutöver kan det bidra till att uppmärksamma den ringa ersättning som utgår för privatpersoner som producerar el, något som i sin tur kan leda till mer förmånliga regelverk och ersättningsnivåer. Dessutom har IKEA inte samma kunskap om solceller och blir därmed inte en konkurrent i egentlig bemärkelse. På Solarlab berättade man till exempel att solcellbranschen är ganska liten i Sverige; det finns ett femtontal solcellförsäljare i landet, de flesta via Internet och postorder. Att IKEA ska börja marknadsföra solceller är något som företaget välkomnar:

Det är bara bra. IKEA kan göra folk medvetna om solceller, vi är inte rädda för IKEA: Kassörskan på IKEA-varuhus kan inte solceller. Vi ger kunden råd, tips och ett lägre pris än IKEA: tack vare Internet-försäljning har vi låga omkostnader.70

70 _{Korrespondens per e-post Solarlab, 3 november 2008.}

Svensk Energi och elnätsföretagen

I syfte att få veta hur branschorganisationen för Sveriges elföretag, Svensk Energi, och elnätsföretag resonerade kring mikrogenerering av el intervjuade vi ett urval av dessa. Nedan diskuterar vi de hinder och möjligheter som de ser för en utveckling av denna marknad.

5.3 Svensk Energi

Enligt Svensk Energi förs en diskussion om småskalig elproduktion inom branschen, något som har att göra med ett ökat intresse för detta, både internationellt och i Sverige. Dessutom har Söders utredning varit en bidragande orsak till utvecklingen i Sverige. Antalet frågor från hushåll rörande småskalig elproduktion har också ökat, även om man från Svensk Energis sida inte kan svara på exakt hur stor denna ökning är: om det bara är några få hushåll som är intresserade eller om antalet är betydligt större.71 Enligt Svensk Energi är det ”jätteviktigt att man försöker hitta en bra lösning”72 _{för de hushåll som är intresserade av att producera och leverera el} till nätet, men att en mängd regelverk finns att ta hänsyn till och följa. Ett exempel på detta är frågan om elsäkerhet och intresserade hushåll hänvisas därför vidare till elsäkerhetsverket för att på så vis säkerställa att de elsäkerhetsregler som finns uppfylls. En annan viktig regel är att elen inte får läcka ut när spänningen är avslagen, eftersom det i så fall kan innebära fara för dem som arbetar med elledningarna. Därutöver tillkommer regler för mätning - all el ska mätas - både den som levereras ut och den som tas in. Här finns två kategorier: upp till 63 ampere (som från den 1 juli 2009 ska mätas och stämmas av en gång i månaden) och över 63 ampere med timregistrering. För den el som levereras ut på nätet är det timmätning som gäller och det oavsett hur mycket eller lite el som levereras ut på nätet. Detta enligt regelverket. I Söders utredning ges förslaget att även den el, upp till 63 ampere, som matas ut på nätet ska kunna månadsavräknas, något som skulle bli både billigare och administrativt enklare.

Ett sätt att mäta både den el som produceras och tas från nätet skulle kunna vara att använda en form av ”smarta mätare”, nettomätare, som mäter i båda riktningarna men eftersom det inte har funnits några regler för detta måste de befintliga mätarna ute i hushållen ofta justeras, till exempel omprogrammeras. Svensk Energi menar att elnätsföretagen inte ser några direkta vinster för företagen med att hushåll börjar leverera el till nätet. Den småskaliga produktionen ger mycket begränsade möjligheter för elnätsföretagen att spara el gentemot närliggande nät och elnätsföretagens uppgift är istället framförallt att säkerställa att hushållen får den el de behöver. Inte heller finns några direkta problem: det handlar om att

71 _{Intervju Svensk Energi, 24 september 2008.} 72 _Ibid.

säkerställa att apparaterna är säkra och att det finns det tekniska lösningar: ”svårare än så är det egentligen inte”.73

Däremot måste hushållen informeras om, och förstås efterfölja, de regler som finns, ett ansvar som enligt Svensk Energi främst ligger på återförsäljarna av produkterna. Kunskapen hos återförsäljarna när det gäller kraven på produkternas elsäkerhet är generellt också god. Problemet är således inte tekniskt utan snarare att regelverket inte har följt med i utvecklingen: det är ”administrativt komplicerat” och utmaningen ligger därför i att klargöra och förklara varför reglerna gäller, till exempel varför en timmätare behövs även för dem som levererar ytterst små mängder till nätet och varför det är så dyrt att ansluta sig när det är så marginella effekter som privatpersoners elproduktion ger. Svensk Energi vet inte när de nya reglerna för elleverans kommer att träda i kraft, även om målsättningen var att snabbt implementera detta.74