Efter vi gjort den inledande tolkningen där vi kommit fram till tio olika teman och sedan sammanställlt dessa till fyra mer övergripande teman i den preliminära tolkningen så är det nu dags att sammanbinda allt till i en så kallad huvudtolkning. På så sätt skapar vi en harmonisk helhet och en så tydlig och konkret helhetsbild som möjligt av fenomenet vi studerat, nämligen vikten av yrkesidentiteten i det senmoderna samhället. Denna huvudtolkning och helhetsbild blir därför ett slutresultat av våra tidigare tolkningar. I tolkningarna har vi ständigt pendlat mellan att försöka se delarna och helheten i vårt empiriska material. Vi har valt att kalla denna huvudtolkning för, arbetets betydelse för individens identitetsskapande i dagens
senmoderna samhälle. Att arbetet har en stor inverkan på människans identitet och
identitetsskapande är något som tydligt har framkommit genom våra intervjudeltagares berättelser. Det blir tydligt att arbetet har en stark inverkan på intervjudeltagarnas liv samt för vilka de är som personer, både inför sig själva och andra. Det har visat sig att yrkesidentiteten har en stark inverkan på individens identitetprocesser hos samtliga deltagare i vår studie. Det kan bero på att de spenderar mycket av sin tid på jobbet och det därför även är viktigt att de känner trivsel, engagemang och delaktighet på sin arbetsplats och till sitt yrke. Det är även viktigt med kollegor och en bra arbetsmiljö med tanke på att identiteten formas i det sociala samspelet med andra. Yrkesidentiteten är stark hos samtliga intervjudeltagare men har ibland åsidosatts med anledning av en för tillfället starkare identitet så som exempelvis föräldrarollen. Det har sett olika ut beroende på vilken fas i livet som de för tillfället har befunnit sig i. Det kan vara svårt om inte rent omöjligt att ha hundra procentig fokus på två så stora delar som både arbete och fritid samtidigt, vilket har resulterat i att en av dessa delar av en persons identitet oftast har åsidosatts med orsak av den andra, men att båda alltid har funnits där ändå. Att arbetet är viktigt och att så många av intervjudeltagarna framhäver vikten av att de måste trivas samt ha ett personligt intresse till sitt yrke kan bero på det faktum att vi idag jämfört med tidigare själva har ansvar för vårt eget liv och vårt yrkesval. Om arbetet inte längre skulle vara roligt eller givande så får de helt enkelt välja om och göra något annat som passar dem bättre, vilket är något som tydligt har framkommit i intervjudeltagarnas berättelser. Yrkesidentiteten är därmed föränderlig och en process som ständigt varierar i styrka genom hela livet.
Något annat som blivit synligt i vår studie är att den personliga identiteten och yrkesidentiteten hos våra intervjudeltagare ofta är lika varandra. Vilket kan bero på att de vill jobba någonstans där deras personliga värderingar och intressen går hand i hand med företagets eller organisationens värderingar av anledningen att det är betydelsefullt för intervjudeltagarna att de kan känna sig stolta över sitt arbete och sitt företag samt att hur de agerar och beter sig i sin yrkesroll även går in och påverkar hur de handlar i sin privata roll. Detta innebär också att gränsen mellan arbete och privatliv blir otydlig samt att dessa går in och påverkar varandra i ett ömsesidigt förhållande. Vi anser att detta är effekten av att de är representanter för sitt företag och dess värderingar även i sitt privatliv, vilket har åskådliggjorts i våra intervjupersoners berättelser. Den privata rollen och yrkesrollen kan dock skilja sig åt i vissa fall då de flesta av intervjudeltagarna påpekar att de kan slappna av och släppa lite på fasaden i hemmet till skillnad från när de befinner sig på sitt arbete.
Människor kategoriserar ständigt in varandra i olika fack utefter vad de arbetar med vilket återigen visar att arbetet har en stor inverkan på vilka vi är som personer och därmed även en central del av identiteten. Vad man arbetar med påverkar både hur man ser på sig själv och sin egen identitet samt hur andra personer runt omkring ser på individen, vilket framgår av intervjuerna. Arbetslöshet är något som ofta är kopplat till emotioner så som skam vilket också visar på hur pass betydelsefullt arbetet är för individen. Pension är inte lika skamfyllt laddat men något som flertalet intervjudeltagare beskriver att de förbereder sig inför. När arbetet försvinner så måste man försöka att ersätta det med något annat, så som andra intressen som har bortprioriterats med anledning av jobbet. Förlusten av arbetet kan även mildras genom att göra en plan där man skapar ett nätverk av kontakter som kan användas efter pensionens inträde så att glappet mellan de olika faserna i livet inte blir alltför stort. Flera intervjudeltagare upplever att de skulle bli deprimerade eller inte veta vad de ska göra med all tid som blir över och de känner därför att de behöver planera. Den alltmer osäkra arbetsmarknaden med dess lösa anställningsformer påverkar också människans identitet, då det kan vara svårt för individen att känna samma tillhörighet och yrkesstolthet som de som innehar en fastanställning. Detta påverkar även de som har en tillsvidareanställning då vi tolkar det som att de istället inte alltid vågar ta chansen att byta jobb fastän de skulle vilja, alla dessa faktorer är något som har framkommit genom tolkning av studiens empiriska material.
8. Diskussion
Som ett sista steg i uppsatsen kopplar vi under denna rubrik samman syfte, resultat, metod och teori till en helhet. Detta gör vi genom att först beskriva hur vi har besvarat studiens syfte och frågeställningar. Fortsättningsvis sammanbinder vi vårt resultat med teori och tidigare forskning och till sist diskuterar och reflekterar vi kring valet av den hermeneutiska metoden. I denna del har vi varit mer öppna och tagit upp våra egna tankar och reflektioner kring studiens ämne samt vårt eget tillvägagångssätt.
Syftet med denna uppsats har varit att försöka ta reda på vilken roll arbetet utgör för människans identitet och identitetsskapande i det senmoderna samhället. Genom tio intervjuer med tio deltagare har målet varit att ta reda på hur viktigt arbetet är för dem och vilken inverkan yrkesidentiteten har på deras identitetsprocesser som helhet, samt hur mycket som sker i socialt samspel med andra. Detta har vi gjort genom att koppla till begrepp så som reflexivitet och individualisering. Det har under analysen visat sig att arbetet utgör en stor del av intervjupersonernas liv och framförallt att arbetet formar deras identiteter, samt att allt detta sker i sociala processer med andra.