Hypotes 2

’’Det kurdiska ledarskapets ändrade inställning i frågan om självständighet har dels föranletts av den sekteriska konflikten men mest för att den nya irakiska staten vuxit starkare och försökt indirekt inta kurdiska områden. Detta har lett till ett säkerhetsdilemma; i det avseendet har Bagdads ökade makt utgjort ett säkerhetshot mot kurderna, vilket gjort att kurderna sökt självständighet för att genom en egen stat slå vakt om sin överlevnad och trygghet’’.

Enligt denna hypotes beror det kurdiska ledarskapets ändrade inställning i frågan om självständighet förutom ändringar i idémässiga strukturer, på det ohållbara säkerhetsläget i Irak och ändringar i säkerhetspolitiska strukturer- där externa aktörers inblandning ekonomiskt och särskilt militärt har orsakat anarki i delar av Irak. Även om krig inte har förklarats mellan parterna så finns det ett rådande säkerhetsdilemma i Irak som hotar landet existens. Där IS intagit delar av mellersta Irak, sunniterna bildat egna miliser och ingår i allianser med regionala sunnitiska makter som Saudiarabien och Gulfstaterna och Shiiterna i allians med Iran och stödjs till viss del av Syrien i södra Irak (Kaufman, 2007).

Det bör tillägas att många av dessa sunnimiliser har gått ihop med Islamiska saten för att bekämpa shiiterna i söder och de shiitiska ledarna i Bagdad.

Därför har shiitiska miliser valt att verka under iranska revolutionsgardets befäl för att bekämpa sunniterna, sunniternas och shiiternas allianser har i sin tur haft en enorm påverkan på KRG och dess relationer till Turkiet och Iran ekonomiskt men främst politiskt.

Kurderna har att varken sökt stöd hos Iran eller hos den arabiska världen pga.

KRG:s historiska konflikter med dessa aktörer, utan som Barzani menar i sitt svar till författaren att man försökt hålla sig neutral i den sekteriska konflikten och ingått i allians med väst för att slå vakt om deras överlevnad och trygghet om krig skulle bryta ut mellan de sekteriska grupperna i landet

55

men även för att skydda deras ekonomiska resurser. Detta bekräftas av Barzani när han besvarade mina frågor som följande:

’IS:s ankomst visade att vi lever i ett område där det ständigt finns hot. Därför måste vi kunna vara starka nog för att försvara och skydda oss, civilbefolkningen och de olika sekteriska och etniska grupperna. På grund av detta måste vi hitta ett nytt spår för våra relationer med Bagdad där våra händer kan agera fritt i självförsvar och kunna utvecklas’’

Det är tydligt att kurderna valt att söka allians västerut på världskartan som allianser med europeiska och nordamerikanska stater och även Israel i syfte att försvara sina egna och allierades intressen i KRG. Sådan allianser som dem etnisk-sekteriska parterna i Irak valt att ingå i kan upplevas som extremt farliga för en stats suveränitet och existens men den är ytterst viktig för en etniskgrupps överlevnad, men även för gruppens ekonomiska och politiska målsättningar, som i kurdernas fall där den är avgörande för att hålla yttre hot borta i KRGs angelägenheter, geografiska omfattning och naturresurser.

Och genom empirin får man reda på att kurderna i Irak ingår i allianser med stater på tre olika kontinenter Israel och Turkiet i Asien (mellanöstern), i Europa är bland andra Frankrike, Italien, Tyskland, Storbritannien och i Nordamerika USA och Kanada.

De flesta av länderna som KRG ingår i allianser med har stora politiska konflikter med sunniternas och shiiternas bundsförvanter som bland andra är Iran, Ryssland, Syrien och Saudiarabien. Vilka utgör direkta hot mot KRG, om man deklarerar sig som självständiga. Men att ingå i allians med länder som USA, Frankrike, Israel och Turkiet som inte kommer bra överens med Iran, Ryssland och Syrien gynnar det kurdiska ledarskapets militära, säkerhetspolitiska och ekonomiska målsättningar.

56 Därför att:

1. Man har garanterad militär stöd i krigs situationer. T ex. västmakternas militära och ekonomiska stöd till peshmerga i kriget mot IS.

2. Bundsförvanterna ser till att fientliga stater inte blandar sig in i den autonoma zonens angelägenheter (politiskt, religiöst och ekonomiskt) pga. deras egna intressen i området. T ex. USA har tydligt markerat att Iran ej kan påverka Kurdistan-regionen genom de existerande Iranstödda miliserna i södra och mellersta Irak som närmat sig de kurdiska gränsarna,

3. Bundsförvanterna ser till oljeproduktionen och försäljningen fortsätter som den är utan att centralmakten i Bagdad kan påverka den i större grader. T ex. den amerikanska domstolen har legaliserat oljehandel med KRG trots att man inte är en självständig suverän stat.

Enligt ministern för KRGs naturresurser, Ashti Hawrami, beräknar man att oljeproduktionen stiger upp till 2 miljoner fat om dagen 2019 (Ministery of Natural Resources, 2012) detta innebär om man gör en jämförelse med Iran så blir oljeproduktionen hälften så produktivt som Irans, där man producerar 4 miljoner fat om dagen (Mohamedi, 2014).

Med tanke på KRG:s befolkning på ca 5 miljoner och Irans på 77 miljoner kan 2 miljoner fat olja om dagen ledda till stora ekonomiska och politiska möjligheter för KRG. Detta har i sig en stor betydelse för det kurdiska ledarskapet och KRG då man med en sådan oljeproduktion får en ekonomisk trygghetsgaranti och finansiering om man utropar en självständig stat och även för utvecklingen till att bli en av regionens främsta ekonomiska aktörer och relativt förändra den ekonomiska strukturen i MENA till den riktning man själv önskar.

Detta har lett till att KRG blivit allt mer oberoende från Bagdad både ekonomiskt och militärt vilket i sin tur lett att det kurdiska ledarskapet ändrat sin inställning i frågan om självständighet. För att 2003 var man mindre

57

starka ekonomiskt och politiskt utan några större bundsförvanter som var militärt starka. Men 13 år senare med stormakterna bakom ryggen så har ekonomin utvecklats till en stabil sådan och militären blivit alltmer krigsskickliga, vilka är två viktiga faktorer för en etnisk grupps separation från den stat man vill separera sig från och deras överlevnad.