Hypotes 1

lägre generell begåvning

Utförda korrelationsanalyser fann endast ett, för hypotes 1 relevant, signifikant samband – nämligen mellan hälsodelskalan social miljö och G-faktorn där de med högre G-faktor rapporterade lägre poäng på delfrågan social miljö. Hur kan det komma sig att inga andra signifikanta samband hittades trots tidigare teorier och empiri? Det kan bero på ett par olika saker. Det som först måste diskuteras är frågornas utformning och validitet. Möjligtvis har det relativt få antalet items betydelse. Ett annat problem är vad dessa frågor egentligen fångar för något. Har rekryterna förstått frågorna korrekt? Har samtliga rekryter förstått frågorna på samma sätt? Detta är ett problem som finns med självskattningar, då det inte på ett enkelt sätt går att kontrollera att de verkligen förstår. Ett annat problem med självskattningar är att rekryterna kan funnit anledning att underrapportera eventuella problem de haft. Om det dessutom funnits incitament med att svara på ett ”korrekt” sätt som möjligt, i form av

argumentationens skull hävda att, i den större studiepopulationen, merparten av rekryterna förstått och tolkat frågorna på samma sätt och varit ärliga i ifyllningen av enkäten. Varför fanns då inga signifikanta samband? Författarna är överens om att det är rimligt att utgå från att samtliga deltagare i studien är friska, då samtliga genomgått både läkar- och

psykologundersökningar utöver fysiska test för att komma in på utbildningen. Detta kan förklara varför inget samband mellan generell begåvning och hälsa upptäcktes. Ett signifikant samband fanns dock mellan generell begåvning och hälsodelskalan social miljö, där de med högre generell begåvning trivdes mindre än de med lägre generell begåvning. Men även om problemen med självskattningarna bortses från, att rekryterna kan ha misstolkat frågorna och att deltagarna är friska så består hälsa, enligt WHO, av såväl fysiska och mentala som sociala aspekter, och då dessa även interagerar med varandra finner författarna det svårt att motivera detta fynd i den sociala miljön tillräcklig för att hävda att generell begåvning i denna

undersökning predicerar hälsa som sådant och då de inte heller kan utesluta att det faktiskt kan vara som så att generell begåvning inte har någon predicerande effekt på hälsa är hypotes 1 därför inte stödd.

4.3.2 Hypotes 2: Högre generell begåvning predicerar mer rapporterade sömnproblem.

Författarna förväntade sig finna ett signifikant samband mellan sömnproblem och generell begåvning. Resultatet stöder inte denna hypotes. Åtminstone fem möjliga förklaringar föreslås. En första möjlig förklaring bygger på att tidigare undersökning fann svaga signifikanta samband. Därför finns det anledning att tro att sambandet mellan att vara kvällsperson och ha sömnproblem, eller mellan att vara kvällsperson och intelligens är för svagt och vilket gör att en mätning av det indirekta sambandet intelligens och sömnproblem gör att det krävts att personer i undersökningen faktiskt sov sämre för att resultatet skulle vara statistiskt säkerställt. Dessutom finns indikation på att sambandet skulle kunna vara omvänt,

då personer som sover sämre presterar lägre testresultat. Möjligtvis tar dessa två samband ut varandra. En andra möjlig förklaring är att sambandet kanske gäller när hela skalan av generell begåvning är representerad och är obetydlig när populationen inte är normalfördelad avseende generell begåvning. En möjlighet är att skillnaden skulle synas om även de med generell begåvning under 4 hade deltagit. En tredje förklaring kan vara att studiepopulationen är alltför homogen. Då det skett en självselektion och selektion på för författarna okända grunder utöver den standardiserade selektion som beskrivits ovan finns det anledning att tro att studiepopulationens spridning i denna variabel inte är tillräckligt stor. En fjärde tolkning stödjer sig på att de tidigare undersökningarna analyserade barn och ungdomar i middle- school och high-school i USA. Det är möjligt att förhållandena är andra för

studiepopulationen i denna undersökning. En femte förklaring är att validiteten eller

reliabiliteten i den självskattade skalan inte nödvändigtvis är tillräckligt god i sammanhanget, exempelvis är det oklart i vilket sammanhang enkäten administrerades och hur sömnmiljön just då såg ut. Den förkortade sömnskalan använd i undersökningen är heller inte validerad ännu såvitt författarna kan se. Utifrån resultaten av analysen är hypotes 2 därför inte stödd. 4.3.3 Hypotes 3: Högre generell begåvning predicerar bättre betyg och vitsord jämfört med lägre generell begåvning.

Utförda korrelationsanalyser mellan generell begåvning och betyg samt vitsord fann inga signifikanta resultat. Vad kan detta bero på? Antingen så predicerar helt enkelt inte generell begåvning betyg/vitsord, vilket är i linje med de motstridiga tidigare studier genomförda på området, eller så är förhållanden i denna undersökning orsak till resultatet. Tolkningen av resultatet försvåras av att personer i studien hoppat av utbildningen i förtid i olika

utsträckning avseende generell begåvning. Kanske har de som hoppat av gjort så för att de var på väg att bli underkända och därmed inte såg någon anledning till att fortsätta, vilket kan ha gjort resultatet skevt. En ytterligare aspekt att ta hänsyn till är det låga antalet underkända

rekryter, både i betyg och vitsord (7 av totalt 1284 av betygen, samt 25 av totalt 1293 av vitsorden fick underkänt) vilket får ses som en förhållandevis väldigt liten del av den totala studiepopulationen, detta kan ha gjort att generell begåvnings eventuellt predicerande kraft inte gått att finna. Eventuellt hade denna eventuella kraft gått att finna med fler underkända, samt där de redan gallrade generell begåvning 1-3 funnits med. Det är värt att påpeka att Försvarsmakten valt ut en lägsta gräns på generell begåvning för att de anser att de under denna gräns inte kommer klara av utbildningen och därmed få underkänt. Resultatet i denna undersökning kanske därmed kan bero på att Försvarsmakten lyckats i sin gallring. På grund av detta kan det inte dras några slutsatser om betygen/vitsorden och hypotes 3 är därför inte stödd.

4.3.4 Hypotes 4: Lägre generell begåvning predicerar en ökning i avhopp jämfört med högre generell begåvning.

I linje med tidigare forskning fann författarna att personer med lägre generell begåvning var mer benägna att avsluta utbildningen i förtid. Möjliga förklaringar är antingen relaterade till utbildningens krav på kognition, faktorer inom eller utom individen som är relaterade till generell begåvning (redovisade i introduktionen, såsom skador, alkoholkonsumtion, och dylikt), eller att rekryternas motivation att genomföra utbildningen är relaterade till hur de presterar på ett test avsett att mäta generell begåvning. För det första är en möjlig anledning att utbildningen varit för kognitivt krävande. Gottfredson (1997a) anser att generell begåvning är förmågan att klara av kognitivt komplexa arbeten och jämför arbetares generella

begåvning, hur väl de presterar på arbetet och hur amerikanska Department Of Labor har klassat komplexiteten i deras arbetsuppgift. De klassar kraven på att hantera komplexa data i en arbetsuppgift på en skala från noll (mest komplext) till sex (minst komplext) där samtliga olika listade militära arbeten hamnar mellan skalenheterna ett och sex. Arbetsuppgiften

komplexitet (US DOL, 2014). En annan möjlig anledning är att, som tidigare forskning antytt redovisat ovan, personer med lägre generell begåvning har personliga svårigheter, inklusive hälsoproblem, och sociala svårigheter inom eller utanför utbildningen vilket hindrar eller försvårar fullföljande av utbildningen. En tredje möjlig anledning är relaterad till rekryternas motivation att slutföra utbildningen. Dels kan resultatet i sig ha påverkat motivationen i en självuppfyllande profetia, dels förlorar rekryter som får lägre resultat möjligheten att gå vissa vidareutbildningar som tolk- eller jägarutbildning vilket kanske minskar motivationen att slutföra utbildningen. Ett annat sätt att se på det är att intelligensmätning egentligen är ett sätt att mäta motivation, som föreslagits av Duckworth et al. (2011). Dessa fann i deras

undersökning att testmotivation påverkar testresultatet, samt när de kontrollerade för testmotivationen minskade testresultatens prediktiva förmåga i ett antal utfallsmått. Författarna efterfrågar dock mer teoretiska förklaringar till fyndet att generell begåvning predicerar avhopp. Varför är till exempel även friska individer med generell begåvning något över genomsnittet mer benägna att hoppa av än de med generell begåvning klart över

genomsnittet?

4.3.5 Övriga brister

Utöver de redan nämnda brister med självskattningar, enkätens svårtolkade validitet,

avsaknad av en djupgående avhoppsanalys och att generell begåvningsgrupp 1-3 saknas kan även ytterligare faktorer påpekas som kan ha spelat roll i undersökningen. Precis som med samtliga andra tvärsnittsstudier finns ytterligare några övriga saker att väga in. När det gäller Hälsovariabeln och Sömnvariabeln kan författarna inte uttala sig om i vilken riktning

sambanden sker. Det framgår inte om det är så att studiepopulationen sov sämre eller hade sämre hälsa innan de genomförde I-prov 2000. Det kan vara så att det samband mellan generell begåvning och delfrågan social miljö som fanns kan tolkas som att de som rapporterar en sämre social miljö därför klarar I-prov 2000 bättre. En annan brist med

tvärsnittsstudier är att de är känsliga för yttre omständigheter, kan till exempel globala katastrofer som skett under tiden rekryterna låg i träning och som militären behöver vara delaktig i ha påverkat? Det kan vara möjligt att sådana yttre omständigheter gjort att inga fynd hittats i just denna undersökning, medan de fann andra saker i andra undersökningar som skedde vid en annan tidpunkt. Ytterligare något att ta hänsyn till i tolkningen av resultatet är att referensartiklarna inte alltid undersökt generell begåvning utan en viss begreppsförvirring kan ha ägt rum vilket även kan förklara brist på överensstämmelse med tidigare forskning.

4.3.6 Övriga styrkor

Studiepopulationen har bestått av ett relativt stort antal individer, vilket har möjliggjort att även små variationer kunnat upptäckas. Dessutom har inhämtningen av data skett på ett relativt systematiskt och rutinartat sätt eftersom rekryteringsmyndigheten har lång erfarenhet av arbetet.

4.3.7 Avslutande kommentar

Resultatet antyder att kanske är generell begåvnings prediktiva förmåga mindre hos personer med medel eller över medel generell begåvning, vid samtidigt bra fysiskt hälsotillstånd. Det finns en rad hälsotillstånd som har effekter på både kroppslig förmåga (sinnesorgan,

kroppsbyggnad, koordinationsförmåga, livslängd m.m.) och på kognitiv förmåga, som exempelvis kongenital rubella syndrom, fragile x, Retts syndrom eller Downs syndrom. Det finns därmed anledning att misstänka att dessa hälsotillstånd hade detekterats både i en medicinsk kontroll och genom ett test av generell begåvning. Studiepopulationen i denna undersökning genomgick en medicinsk kontroll i flera steg samt kontroll av generell begåvning. Tidigare forskning har ej undersökt personers fysiska prestation och tillstånd i samma utsträckning som denna undersökning. Resultatet visade inte ett tydligt signifikant samband mellan generell begåvning och hälsotillstånd, vilket förväntats utifrån tidigare forskning. Detta är en orsak att till att misstänka att tidigare forskningsresultat påverkats av

inklusionen av individer med ett redan sämre hälsotillstånd, vilket bör ge hänvisning för ytterligare forskning.

Resultatet ger även anledning att understryka att det bör vid varje tillfälle motiveras från ett klart teoretiskt resonemang varför kognitiva test ska användas, såsom vid utredning eller rekrytering, och hur stor vikt ska läggas vid testresultatet, då förhållandet mellan generell begåvning och utfallsvariablerna i undersökning verkar vara komplext.

Referenser

Ahrberg, K., Dresler, M., Niedermaier, S., Steiger, A., & Genzel, L. (2012). The interaction between sleep quality and academic performance. Journal of Psychiatric Research, 46, 1618-1622.

Almeida, L., Prieto, M., Ferreira, A., Bermejo, M., Ferrando, M., & Ferrándiz, C. (2009). Intelligence assessment: Gardner multiple intelligence theory as an alternative. Learning and Individual Differences, 20, 225–230.

Anderson, B. (1995). G explained. Med Hypotheses, 45(6), 602-604.

Anstey, K. J., Low, L., Christensen, H., & Sachdev, P. (2009). Level of cognitive performance as a correlate and predictor of health behaviors that protect against

cognitive decline in late life: the path through life study. Intelligence, 37 (6), 600- 606. Araújo, D.F., Soares, C.S., & Almondes, K.M. (2013). Relation between sleep and

visuospatial skills in students from a public school. Estudos de Psicologiaa, 18, (1), 109-116.

Batty, G. D., Deary, I. J., & Gottfredson, L. S. (2007). Premorbid (early life) IQ and later mortality risk: systematic review. Annals Of Epidemiology, 17 (4), 278-288.

Batty, G. D., Deary, I. J., Schoon, I., & Gale, C. R. (2007). Childhood mental ability in relation to food intake and physical activity in adulthood: the 1970 British cohort study. Pediatrics, 119 (1), 38-45.

Batty, G. D., Deary, I. J., Schoon, I., Emslie, C., Hunt, K., & Gale, C. (2008). Childhood mental ability and adult alcohol intake and alcohol problems: The 1970 British cohort study. American Journal of Public Health, 98 (12), 2237-2243.

Batty, G. D., Wennerstad, K. M., Smith, G. D., Gunnell, D., Deary, I. J., Tynelius, P., & Rasmussen, F. (2009). IQ in early adulthood and mortality by middle age: cohort study of 1 million swedish men. Epidemiology, 20 (1), 100-109.

Beaver, K. (2013). Intelligence and selective attrition in a nationally representative and longitudinal sample of Americans. Personality and Individual Differences 55 (2), 157- 161.

Beebe, D. (2011). Cognitive, behavioral, and functional consequences of inadequate sleep in children and adolescents. Pediatr Clin North, 58 (3), 649-665.

Beier, M. E., & Ackerman, P. L. (2003). Determinants of health knowledge: an investigation of age, gender, abilities, personality, and interests. Journal Of Personality And Social Psychology, 84 (2), 439.

Bell-McGinty, S., Habeck, C., Hilton, J., Rakitin, B., Scarmeas, N., Zarahn, E., Flynn, J., DeLaPaz, R., Basner, R., & Stern, Y. (2004). Identification and differential vulnerability of a neural network in sleep deprivation. Cerebral Cortex, 14 (5), 496-502.

Benyamini, Y., Blumstein, T., Murad, H., & Lerner-Geva, L. (2011). Changes over time from baseline poor self-rated health: For whom does poor self-rated health NOT predict mortality? Psychology & Health, 26 (11), 1446-1462.

Bergman, I., & Almkvist, O. (2013). The effect of age on fluid intelligence is fully mediated by physical health. Archives Of Gerontology And Geriatrics, 57 (1), 100-109.

Bland, J. M., & Altman, D. G. (1997). Statistics notes: Cronbach's alpha. BMJ, 314, 572. Bódizs, R., Kis, T., Lázár, A. S., Havrán, L., Rigó, P., Clemens, Z., & Halász, P. (2005).

Prediction of general mental ability based on neural oscillation measures of sleep. J Sleep Res, 14 (3), 285-292.

Briere, M. E., Forest, G., Lussier, I., & Godbout, R. (2000). Implicit verbal recall correlates positively with EEG sleep spindle activity. Sleep, 23 (2) 219.

Brody, N. (2001). Construct validation of the Sternberg Triarchic Abilities Test: Comment and reanalysis. Intelligence, 31 (2003) 319-329.

Brooks, J., & Weinraub, M. (1976). A history of infant intelligence testing. Springer, 19-58. Brown, J., Wieroney, M., Blair, L., Zhu, S., Warren, J., Scharf, S., & Hinds, P. (2014).

Measuring subjective sleepiness at work in hospital nurses: validation of a modified delivery format of the Karolinska Sleepiness Scale. Sleep And Breathing, 1-9. Burt, C. (1954). The differentiation of intellectual ability. British Journal Of Educational

Psychology, 24 (2), 76-90.

Calvin, C., Deary, I., Fenton, C., Roberts, B., Der, G., Leckenby, N., & Batty, G. (2011). Intelligence in youth and all-cause-mortality: systematic review with meta-

analysis. International Journal Of Epidemiology, 40 (3), 626-644.

Carlstedt, B. (2000). Cognitive abilities - aspects of structure, process and measurment (Avhandling). Göteborgs Universitet

Carlstedt, B., & Annell, S. (2010). I-prov 2000 för urval av personal till det rekryterade försvaret Karlstad: Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och management. Carrol, J. (1993) Human cognitive abilities, a survey of factor-analytic studies. Cambridge

Cattell, R. (1963). Theory of fluid and crystallized intelligence: a critical experiment. Journal of Educational Psychology, 54 (1), 1-22.

Cederblad, M., Dahlin, L., Hagnell, O., & Hansson, K. (1995). Intelligence and temperament as protective factors for mental health. a cross-sectional and prospective

epidemiological study. European Archives Of Psychiatry And Clinical Neuroscience, 245 (1), 11-19.

Crossley, T., & Kennedy, S. (2002). The reliability of self-assessed health status. Journal Of Health Economics, 21 (4), 643-658.

Cooney, T. M., Schaie, W., & Willis, S. (1988). The relationship between prior functioning on cognitive and personality dimensions and subject attrition in longitudinal research. Journal of Gerontology, 43 (1), 12-17.

Cooper, C. (2002). . Lund: Studentlitteratur.

Darr, W. (2011). Military personality research: A meta-analysis of the self decription inventory. Military Psychology, 23 (3), 272-296.

Deary, I. J., Batty, G. D., Pattie, A., & Gale, C. R. (2008). More intelligent, more dependable children live longer a 55-year longitudinal study of a representative sample of the scottish nation. Psychological Science, 19 (9), 874-880.

Deary, I. J., Strand S., Smith, P., & Fernandes, C. (2007). Intelligence and educational achievement. Intelligence, 35 (1), 13-21.

Deary, I. J., Whiteman, M. C., Starr, J. M., Whalley, L. J. & Fox, H. C. (2004). The impact of childhood intelligence on later life: following up the scottish mental surveys of 1932 and 1947. Journal Of Personality And Social Psychology, 86 (1), p. 130.

Dewald, J., Meijer, A., Oort, F., Kerkhof, G., & Bögels, S. (2010). The influence of sleep quality, sleep duration and sleepiness on school performance in childen and adolescents: A meta-analytic review. Sleep Medicine Reviews, 14, 179-189.

Domnich, A., Amicizia, D., Panatto, D., Signori, A., Perelli, V., Adamoli, S., Riboli, E. B., & Gasparini, R. (2013). Use of different subjective health indicators to assess health inequalities in an urban immigrant population in north-western Italy: a cross-sectional study. BMC Public Health, 13 (1), 1006.

Duckworth, A. L., Quinn, P., Lynam, D., Loeber, R., & Stouthamer-Loeber, M. (2011). Role of test motivation in intelligence testing. Proceedings of the National Academy of Sciences of the USA, 108 (19), 7716-7720.

Egidius, H. (2005). Natur & Kulturs Psykologilexikon. Natur & Kultur.

Engstrøm, M., Ødegård, S., Sand, T., Jacob Stovner, L., Zwart, J., & Hagen, K. (2011). The Reliability of a New Sleep Screening Questionnaire for Large Population-Based

Studies: The Third Nord-Trøndelag Health Study. The Open Sleep Journal, 4 (1), 14-19. Ferreira, I., Simões, M., & Marôco, J. (2013). Cognitive and psychomotor tests as predictors

of on-road driving ability in older primary care patients. Transportation Research Part F: Traffick Psychology and Behavior 21, 146-158.

Firkowska-Mankiewicz, A. (2011). Adult careers: Does childhood IQ predict later life outcome? Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities 8 (1), 1-9. Flanagan, D., Ortiz, S., & Alfonso, V. (2013). Essentials of Cross-Battery Assessment (1st

ed.). Chichester: Wiley.

Försvarsmakten (2012) Instruktion för Grundläggande Militär Utbildning (GMU) inom Försvarsmakten, 2013 års utgåva – bilaga 1

Försvarsmaktens rekrytering (2014, 20 Mars). Nittio dagar GMU. Utbildningen som tar dig in i vår verklighet.. [pdf] Hämtat från:

http://rekrytering.forsvarsmakten.se/Global/Rekryteringswebbplatsen/Pdf-och-

worddokument/Informations-%20och%20rekryteringsbroschyrer/GMU_nittiodagar.pdf Gale, C. R., Batty, G. D., Tynelius, P., Deary, I. J., & Rasmussen, F. (2010). Intelligence in

early adulthood and subsequent hospitalization for mental disorders. Epidemiology 21 (1), 70-77.

Gardner, H. (1983). Frames of mind: the theory of multiple intelligences. Basic Books. Grigorenko, E. L., & Af Klinteberg, B. (2010). Personality, intelligence, and somatic and

mental health disturbances in a time of societal change: a study of russian adults. Journal Of Russian & East European Psychology, 48 (5), 5-35.

Gottfredson, L. (1997a). Why g matters: The complexity of everyday life. Intelligence, 24 (1), 79-132.

Gottfredson, L. (1997b). Mainstream science on intelligence: an editorial with 52 signatories, history, and bibliography. Intelligence, 24 (1), 13-23.

Graham, J. M. (2006). Congeneric and (essentially) tau-equivalent estimates of score reliability what they are and how to use them. Educational And Psychological Measurement, 66 (6), 930-944.

Gregory, R. L. (1998). The oxford companion to the mind. Oxford [u.a.]: Oxford Univ. Press. Gruber, R., Laviolette, R., Deluca, P., Monson, E., Cornish, K., & Carrier, J. (2010). Short

sleep duration is associated with poor performance on IQ measures in healthy school- aged children. Sleep Medicine, 11, 289-294.

Gruber, R., Wise, M., Frenette, S., Knäauper, B., Boom, A., Fontil, L., & Carrier, J. (2013). The association between sleep spindles and IQ in healthy school-age children.

International Journal of Psychophysiology, 89, 229-240.

Gustafsson, J. (1984). A unifying model for the structure of intellectual abilities. Intelligence, 8 (3), 179-203.

Halfhill, T., Nielsen, T., Sundstrom, E., & Weilbaecher, A. (2005). Group personality

composition and performance in military service teams. Military Psychology, 17 (1), 41- 54.

Harrison, Y., & Horne, J. A. (2000). The impact of sleep deprivation on decision making: A review. Journal of Experimental Psychology: Applied, 6, 236-249.

Harrison, Y., Horne, J. A., & Rothwell, A. (2000). Prefrontal neuro-psychological effects of sleep deprivation in young adults: A model for healthy aging? Sleep, 23, 1067-1073. Hauser, R. M., & Palloni, A. (2011). Adolescent IQ and survival in the Wisconsin

longitudinal study. The Journals Of Gerontology Series B: Psychological Sciences And Social Sciences, 66 (suppl 1), 91-101.

Hayes, M., & Reilly, G. (2013). Psychiatric disorder, IQ, and emotional intelligence among adolescent detainees: A comparative study. Legal and Criminological Psychology 18 (1), 30-47.

Heaven, P., & Ciarrochi, J. (2012). When IQ is not everything: Intelligence, personality and academic performance at school. Personality and individual differences, 53 (4), 518- 522.

Hemmingsson, T., Essen, J. V., Melin, B., Allebeck, P. & Lundberg, I. (2007). The association between cognitive ability measured at ages 18-20 and coronary heart disease in middle age among men: a prospective study using the swedish 1969 conscription cohort. Social Science & Medicine, 65 (7), 1410-1419.

Hunt, W., Wittson, C., & Hunt, E. (1952). Military performance of a group of marginal neuropsychiatric cases. Am J Psychiatry 109, 168-171.

Hunt, W., Wittson, C., & Hunt, E. (1954a). Hidden costs in the utilization of the psychiatrically marginal man. Journal of Clinical Psychology 10, 91-92.

Hunt, W., Wittson, C., & Hunt, E. (1954b). The serviceability of military personnel of low intelligence. Journal of Clinical Psychology 10, 286-287.

Hunt, W., Wittson, C., & Hunt, E. (1954c). A rationale for psychiatric selection. American Psychologist.

Idler, E. L., & Benyamini, Y. (1997). Self-rated health and mortality: A review of 27 community studies. Journal of Health and Social Behavior, 38 (1), 21-37.

Jacoby, R., Glauberman, N., & Herrnstein, R. J. (1995). The bell curve debate. New York: Times Books.

Johnson, W., Corley, J., Starr, J. M., & Deary, I. J. (2011). Psychological and physical health at age 70 in the lothian birth cohort 1936: links with early life IQ, SES, and current