6. SLUTSATSER
6.1 Slutsatser och diskussion
6.1.1 Hypotes 1
Enligt Xiaowen (2012) lämnar företag med goda ekonomiska resultat mer upplysningar om intern kontroll i sina årsredovisningar. Även enligt Gray et al.(1995) och Alvesa et al.(2012) är storleken en viktig roll som påverkar mängden upplysningar som lämnas i årsredovisningarna. Enligt O’Donovan (2002) och legitimitetsteorin tenderar också intressenter att ha höga förväntningar på stora företag med goda ekonomiska resultat. Den första hypotesen (H1): Det finns ett positivt samband mellan nettoomsättning och mängden upplysningar om intern kontroll i årsredovisningarna, har inte kunnat förkastats i samband med denna studien. Detta innebär att företagens storlek samt ekonomiska välstånd har en betydelse för hur mycket upplysningar om intern kontroll företagen kommer att lämna i sina årsredovisningar enligt denna studien.
6.1.2 Hypotes 2
Enligt både agentteorin och PAT drivs alla människor av sitt självintresse. Båda dessa teorierna fokuserar på förhållandet mellan företagsledningen och ägarna (Deegan & Unerman, 2011). Aktieägarna försöker medvetet att styra företagsledningen, vilket i sin tur resulterar i att företagsledningen försöker övertyga aktieägarna om att de styr bolaget på ett korrekt sätt (Deegan & Unerman, 2011). Att ge aktieägarna och de andra intressenterna tillräckligt med information kan vara ett bra sätt för företagsledningen att bevisa detta.
43 Enligt Spira & Page (2009) skapar insyn i företags interna kontroll godare kännedom om bolaget, vilket kan resultera i högra tillförlitlighet i de finansiella rapporterna. Enligt Alvesa et al.(2012) påverkar förekomsten av en ensam aktieägare mängden upplysningar som anges i årsredovisningen. Alvesa et al.(2012) hävdar vidare att ägarspridning resulterar i att investerarna behöver mer tillgång till förstahandsinformation, vilket leder till att mängden upplysningar ökar. Om det finns en stor aktieägare kommer således behovet av upplysningar vara mindre. Enligt den institutionella teorin finns det tre olika ismorfismer, den tvingande, den memetiska och den normativa (DiMaggio & Powell,1983). Den tvingande ismorfismen syftar till påtryckningar ifrån intressenter eller ifrån lagar och regler. Detta innebär att om det inte finns påtryckningar ifrån exempelvis aktieägare, kommer företaget lämna mindre upplysningar om intern kontroll i årsredovisningarna. Den andra hypotesen (H2): Det finns ett negativt samband mellan förekomsten av en stor aktieägare och mängden upplysningar om intern kontroll i årsredovisningar, kan inte helt förkastas i samband med denna studien. Denna studien indikerar på att det kan finnas ett svagt samband mellan förekomsten av en ensam aktieägare samt mängden upplysningar som anges i årsredovisningarna. Detta innebär således att ägarstrukturen faktiskt kan ha en negativ påverkan på de upplysningarna som lämnas i årsredovisningen.
6.1.3 Hypotes 3
Enligt den institutionella teorins memeiska ismorfismen vill organisationer efterlikna alternativt kopiera andra liknande organisationer i hopp om att uppnå en högre grad av konkurrensfördelar, exempelvis legitimitet (DiMaggio & Powell,1983). Detta kan således innebära att bolag anger uppgifter om intern kontroll som bolagen inte följer bara för att andra bolag i samma bransch angett dessa uppgifter (Jamali,2010). Den tredje hypotesen (H3): Det finns ett samband mellan bransch och mängden upplysningar om intern kontroll, kan förkastas i denna studien. Detta innebär således att inget samband mellan bransch och mängd upplysningar om intern kontroll kan identifieras.
6.1.4 Hypotes 4
Den institutionella teorins sista ismorfism är den normativa. Denna ismorfism syftar till påtryckningar från olika grupper och förklarar förändringen mot homogeniseringen genom
44 att det finns förväntningar på professionen. Detta innebär exempelvis att det finns förväntningar på att företag skall agera utifrån visa normer och praxis (Greenwood & Meyer, 2008). Dessa förväntningar kan exempelvis komma i samband med valet av revisionsbyrå. Enligt Xiaowen (2012) anses det allmänt känt att de fyra stora revisionsbyråerna (PWC, KPMG, EY & Deloitte) är strängare med informationsgivning i börsnoterade bolag än mindre revisionsbyråer. Detta resulterar i att om börsnoterade bolag anlitar någon av de fyra stora revisionsbyråer blir informationsgivning mer tillförlitlig och korrekt. De noterade bolagen är då villiga att lämnas mer information om de interna kontrollerna (Xiaowen ,2012). Den fjärde hypotesen (H4): Det finns ett positivt samband mellan valet av en stor revisionsbyrå och mängden information om intern kontroll, kan förkastas i denna studien. Detta innebär att inget samband mellan en stor revisionsbyrå och mängden upplysningar kan identifieras. Dock var det endast 8 av de studerade 235 bolagen som använde en icke ”big four” byrå.
6.1.5 Hypotes 5
COSO: ramverket är sedan år 1992 det internationella ramverket för intern kontroll (Arwinge, 2013). Således är ramverket idag en norm för att utforma och upprätt hålla god intern kontroll. Ramverket är uppbyggt på olika principer som är fördelade över fem komponenter (Kasey et al.,2014). Även enligt svensk kod för bolagsstyrning skall dessa fem komponenter ingå i intern kontroll (Svensktnäringsliv,2008). Enligt legitimitetsteorin skapar börsnoterade bolag legitimitet till sina intressenter igenom att agera utifrån de normer och förväntningar som samhället ställer på dem (Ahmad & Sulaiman, 2004). Den femte hypotesen (H5): Det finns ett positivt samband mellan tillämpningen av COSO:ramverket och mängden upplysningar om intern kontroll i årsredovisningarna, kan inte förkastas i denna studien. Detta samband är det starkaste i uppsats enligt ovanstående test. Således innebär detta att ett starkt positivt samband mellan tillämpningen av COSO:ramverket och mängden upplysningar om intern kontroll kan identifieras.
6.2 Slutlig modell
I denna slutliga modell har pilarna och ekvationstecken anpassats till studiens resultat. Det positiva sambandet mellan nettoomsättningen och upplysningar om intern kontroll
45 kvarstår. Medan det positiva sambandet mellan en stor aktieägare och upplysningar har tonats ner, då sambandet är svagt. Sambandet mellan bransch, revisionsbyrå och upplysningarna om intern kontroll har tagits bort, då dessa har förkastats. Till sist kvarstår också det positiva sambandet mellan tillämpningen av COSO:ramverket och mängden upplysningar om intern kontroll.
Oberoende variabler Beroende variabel
Figur 2.Oberoende variablerna som enligt ovanstående analys kan påverka mängden upplysningar om intern kontroll
6.3 Sammanfattande slutsatser
Slutsatserna i denna studien indikerar på att de teoretiska aspekterna av agentteorin och legitimitetsteorin påverkar mängden upplysningar om intern kontroll. Vidare indikerar resultatet på att den institutionella teorins aspekter inte direkt påverkar bolagens upplysningar om intern kontroll.
Uppsatsens syfte var att förklara variationen i företags upplysningar om intern kontroll. För att återkoppla till den teoretiska referensramen samt problematiseringen kan slutsatserna
Upplysningar om
Intern kontroll
Nettoomsättning Stor aktieägare Revisionsbyrå COSO-ramverket Bransch46 ifrån denna studie indikera på att tidigare forskning har upptäckt flera värdefulla faktorer. Faktorer som har använts för att kunna framställa uppsatsens modell och studiens grunder. Denna studien påvisar att storleken, ägarstrukturen samt tillämningen av COSO-ramverket har en inverkan på mängden upplysningar som anges i bolagens årsredovisningar. Vidare indikerar denna studien på att bransch samt revisionsbyrå inte påverkar mängden upplysningar som anges.
6.4 Studiens bidrag
Syftet med denna uppsats var att förklara variationerna i företags upplysningar om intern kontroll. För att uppfylla detta syfte samlades mängder med vetenskapliga fakta in och en modell utvecklades. Det visade sig i de statiska analyserna att denna modell har en hög förklaringsgrad till de orsakerna som påverkar mängden upplysningarna om intern kontroll. Denna studien har således bidragit med en förklaring till vilka faktorer som påverkar börsnoterade bolags upplysningar om intern kontroll. Att skapa en bredare förståelse för vad som påverkar upplysningarna om intern kontroll kan ha en inverkan på intressenternas syn på de finansiella rapporterna. Detta kan också hjälpa läsaren att tolka den icke finansiella informationen i årsredovisningarna. Denna studien har påvisat att det finns ett positivt samband mellan antalet ord om upplysningar och nettoomsättning samt att det finns ett positivt samband mellan antalet ord och tillämpningen av COSO-ramverket. Vidare har studien indikerat på att det kan finnas ett svagt negativt samband mellan mängden upplysningar och förekomsten av en stor aktieägare. Dessa samband kan hjälpa till att öka medvetenheten till samtliga som hanterar icke finansiell information i årsredovisningarna.
6.5 Studiens begränsningar
För att förklara variationen i företags upplysningar om intern kontroll har denna studien undersökt hur fem oberoende variabler påverkar den beroende variabeln upplysningar. Denna studien har således begränsats genom att ännu flera faktorer skulle kunna använts i studien. Det är dock inte möjligt att undersöka alla variabler som kan påverkar mängden upplysningar om intern kontroll i årsredovisningar, då detta skulle bli för tidskrävande. Det är fortsättningsvis väldigt svårt att genomföra en studie som innehåller alla faktorer som kan påverka denna beroende variabel, då faktorerna kan bli oändligt många. Studien har
47 således begränsats genom urval och bortfall. Dock har de oberoende variablerna som använts i denna studien identifierats som extra viktiga med hjälp av tidigare forskning.
6.6 Framtida forskning
Denna uppsats har syftat till att förklara variationen i företags upplysningar om intern kontroll. För att fortsätta denna studien finns det många frågeställningar och tillvägagångssätt som skulle kunna vara lämpliga. Ett exempel är att genomföra en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur väl de interna kontrollerna tillämpas. Denna studien skulle kunna bygga på intervjuer med medarbetare på flera olika börsnoterade bolag som ingått i denna studien. Intervjuer är en passande metod då det ger djupgående och detaljerad data (Denscombe,2016). Det skulle vara ytterst intressant att få veta hur olika börsnoterade bolag tillämpar de interna kontrollerna i praktiken efter att denna studien undersökt skriften i årsredovisningarna. Intern kontroll är också ett relativt brett begrepp vilket skulle vara utmanande att identifiera i denna undersökning. Detta skulle kunna ge en djupare inblick i hur intern kontroll används i praktiken samt hur mycket av verkligheten som faktiskt återspeglas i årsredovisningarna. Denna studie skulle också kunna bidra med mycket intressant information till börsnoterade bolags investerare samt andra intressenter.
48
KÄLLFÖRTECKNING
Ahamad Nalband, N., & Al-Amri, M. S. (2013). Corporate social responsibility:
Perception, practices and performance of listed companies of Kingdom of Saudi Arabia.
Competitiveness Review: An International Business Journal, 23(3), 284-295.
Ailon, G. (2011). Mapping the cultural grammar of reflexivity: the case of the Enron scandal. Economy and Society.40(1), 141-166.
Alvesa, H., Rodrigues, A.M & Canadas, N .(2012). Factors inÁ uencing the different categories of voluntary disclosure in annual reports: An analysis for Iberian Peninsula listed companies. Review of Applied Management Studies10(6), 15-26.
Arwinge, O & Wikland,T.(2013). Utvecklingen av intern styrning och kontroll – reflektioner utifrån uppdaterat ramverk. Balans,oktober. Hämtad (2013-03-15)
http://www.tidningenbalans.se/fordjupning/utvecklingen-av-intern-styrning-och-kontroll- reflektioner-utifran-uppdaterat-ramverk/
Beattie, V. A. (2005). Moving the Financial Accounting Reasearch Front Forward: The UK
Contribution. British Accounting Review, 37(1), 85-114.
Bendickson, J.,Muldoon, J.,Liguori, E.W & Phillip, E.D .(2016).Agency theory: background and epistemology.Journal of Management History,22(4),437 – 449.
Bolagsverket.(2015). Årsredovisningens delar – aktiebolag. Hämtad 2017-03-14,från http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/delar
Bolagsstyrning. (2016). Svensk kod för bolagsstyrning. Hämtad 2017-03-14, från
http://www.bolagsstyrning.se/UserFiles/Archive/618/Svensk_kod_for_bolagsstyrning_gal lande_fran_1_december_2016.pdf
Brännström,D.(2015). För mycket transparens gör att man ser sämre. Balans, April. Hämtad 2017-03-05
http://www.tidningenbalans.se/ledare/mycket-transparens-gor-att-man-ser-samre/ Carrington, T. (2014). Revision (2: a uppl). Stockholm. Liber AB.
49 Chelli, M., Richard, J., & Durocher, S. (2014). France’s new economic regulations:
insights from institutional legitimacy theory. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 27(2), 283-316.
Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. (2: a uppl). Berkshire: McGraw-Hill.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological
Review, 48, 147-160.
Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2011). Statistisk verktygslåda - multivariat analys. Lund: Studentlitteratur.
Drefeldt,C., & Törning, E .(2013). Finansiell rapportering enligt K3 och K2. Lund:Studentlitteratur AB
Dumay,J., Frost, G & Beck,C .(2015). Material legitimacy: Blending organisational and stakeholder concerns through non-financial information disclosures. Journal of Accounting
& Organizational Change,11(1), 2-23.
Eccles, R.G.(2004). Hopes and fears for financial reporting and corporate governance,
Balance Sheet,12 (2),8 – 13.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur .
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori – idéer, moden, förändring. Malmö. Liber AB.
EY .(2010). A risk-based approach to segregation of duties. Hämtad 2017-03-14
http://www.ey.com/Publication/vwLUAssets/EY_Segregation_of_duties/$FILE/EY_Segr egation_of_duties.pdf
Fama, E. (1980). Agency problems and the theory of the firm. Journal of the Political
50 Fenga, M., Chan, L & McVayb, S.(2009). Internal control and management guidance.
Journal of Accounting and Economics,48(2-3),190-209.
Gray,R., Kouhy, R & Lavers, S.(1995). Corporate social and environmental reporting: a review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure. Accounting, Auditing &
Accountability Journal,8(2),47-77.
Greenwood, R., & Meyer, R. E. (2008). Influencing ideas. Journal of Management Inquir,
17(4), 258-264.
Hammersley, J.S ., Myers, L.A & Shakespeare, C.(2008). Market reactions to the disclosure of internal control weaknesses and to the characteristics of those weaknesses under section 302 of the Sarbanes Oxley Act of 2002. Review of Accounting Studies, 13 (1),141–65. Hansson,B.(2012).Skapa Vetande. Lund. Studentlitteratur AB.
Hillman, A. J., & Dalziel, T. (2003). Board of direcotrs and firm performance: integrating agency and resoruce dependence perspectives. Academy of Management Review, 28 (3), 383-396.
Hjalmarson Neideman, M. (2017).Vd-bedrägerier ökar lavinartat – företag blir blåsta på miljonbelopp. Dagens Nyheter. Hämtad 2017-02-20 frånhttp://www.dn.se/ekonomi/vd- bedragerier-okar-lavinartat-foretag-blir-blasta-pa-miljonbelopp/
Ittonen, K.(2010).Investor reactions to disclosures of material internal control weaknesses,
Managerial Auditing Journal,25 (3),259 – 268.
Jamali, D. (2010). MNCs and International Accountability Standards Through an Institutional Lens: Evidence of Symbolic Conformity or Decoupling. Journal of Business
Ethics, 95(4), 617-640.
Jensen, M.(1993). The modern industrial revolution, exit, and the failure of internal control systems. Journal of Finance 48(3), 831-880.
Jensen, M. & Meckling, W. (1976).Theory of the firm: managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics,3(4) 305–360.
51 Kasey, M., Sanders,E & Scalana,G.(2014). The potential impact of COSO internal control integrated framework revision on internal audit structured SOX work programs. Research
in Accounting Regulation, 26(1), 110-117.
Kobelsky,K.W.(2014). A conceptual model for segregation of duties: Integrating theory and practice for manual and IT-supported processes. International Journal of Accounting
Information Systems 15(4) 304–322.
Körner,S & Wahlgren, L.(2014).Praktisk statistik(4:e uppl).Lund.Studentlitteratur AB. Körner,S & Wahlgren, L.(2015).Statistiska metoder.Lund.Studentlitteratur AB.
Lind,R.(2014).Vidga vetande.Lund.Studentlitteratur AB.
Ma, J., & Ma,C.(2011). Factor Analysis Based On The COSO Framework And The Goverment Audit Performance Of Control Theory. Procedia engineering 15, 5584-5589. Marchetti, A.M.(2011). Enterprise Risk Management Best Practices. John Wiley & Sons, Incorporated. New Jersey.
Moeller,R.R.(2013). Executive's Guide to COSO Internal Controls. Wiley. New Jersey. Nasdaq.(2017). Companies listed on Nasdaq Stockholm. Hämtad 2017-03-19 från http://www.nasdaqomxnordic.com/aktier/listed-companies/stockholm
Ogneva, M., Subramanyan, K & Raghunandan, K.(2007). Internal control weakness and cost of equity: evidence from SOX section 404 disclosures. The Accounting Review
82(5),1255–1297.
O´Donovan, G. (2002). Environmental disclosures in the annual report: Extending the appplicability and predictive power of legitimacy theory. Accounting, Auditing &
Accountability Journal 15 (3), 344-371.
Pallant, J. (2013). SPSS survival manual: a step by step guide to data analysis using IBM SPSS (Vol. 5). Maidenhead: McGraw-Hill
PWC.(2014).Vad är värdet av intern kontroll? Hämtad 2017-02-20 från http://www.pwc.se/sv/pdf-reports/vad-ar-vardet-av-intern-kontroll.pdf
52 Sante, N.,Lindberg Elmgren,S & Lidehäll,P.(2011). Samhällets förväntningar på företag har ökat. TCO,maj. Hämtad 2017-03-05
https://tco.se/Aktuellt/Debatt/Debatt-2011/Samhallets-forvantningar-pa-foretag-har-okat/ Schouten, G & Glasbergen, P.(2011). Creating legitimacy in global private governance: The case of the Roundtable on Sustainable Palm Oil. Ecological Economics 70(11), 1891– 1899.
Stephens, D. (2005). The Sarbanes‐Oxley Act: Records management implications, Records
Management Journal,15(2),98 – 103.
SFS 1995:1554. Årsredovisningslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. Skatteverket.(2015). Redovisningens syfte och uppgift. Hämtad 2017-03-29 https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.2/3200.html
Spira,L.F& Page, M.(2009). Regulation by disclosure: the case of internal control. Journal
of Management & Governance,14(4),409-433.
Svensktnäringsliv.(2008). Styrelsens beskrivning av intern kontroll avseende den
finansiella rapporteringen. Hämtad 2017-03-01
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Ra pporters/vagledning-ik-
080908_529170.html/binary/V%C3%A4gledning%20IK%20080908
Svernlöv,C.(2015).Reviderad svensk kod för bolagsstyrning.Balans Fördjupningsbilaga,5. https://www.paperton.com/shelf/reader/magazine_id/32170/whitelabel/balans-
2/uid/1343316/token/1f6eb275e1e884988ca1a6178a3d899dfef5d6d1#page/16
Sörenson, E.(2015). Förtroende för företagsledningen. Balans Fördjupningsbilaga,5. https://www.paperton.com/shelf/reader/magazine_id/32170/page/5/whitelabel/balans- 2/uid/1343316/token/1f6eb275e1e884988ca1a6178a3d899dfef5d6d1#page/4
Watts, R. L., & Zimmerman, J. L. (1978). Towards a Positive Theory of the Determination of Accounting Standards. Accounting Review, 53(1), 112-134.
53 Watts, R. L., & Zimmerman, J. L. (1990). Positive Accounting Theory: A Ten Year Perspective. Accounting Review, 65(1), 131-156
Xiaowen, S.(2012). Corporate Characteristics and Internal Control Information Disclosure- Evidence from Annual Reports in 2009 of Listed Companies in Shenzhen Stock Exchange.