Hypotetisk diskussion

7.2.1.Tänkbara orsaker givet högfrekvenshandeln

Utifrån den insamlade information om högfrekvenshandel och de teorier vi har, är det möjligt att från vårt perspektiv åskådliggöra tänkbara orsaker till den förändringen vi sett i våra resultat. Förändringarna går att härleda till nästan enbart Large Cap. Eftersom börsen bygger på att det handlas och högfrekvenshandelns strategier bygger på en hög omsättning av portföljen med många små avslut borde det gå att dra slutsatsen att om avsluten ökat kraftigt går det att säga att högfrekvenshandeln antagligen handlar på börsen och i så fall skulle kunna påverka den. Resultatet säger att avsluten på Large Cap har ökat med 114,6 procent medan volymen istället har minskat med 23,3 procent. Det innebär att i varje avslut, i genomsnitt, är det en mindre mängd aktier som byter ägare. Detta, tror vi, visar att högfrekvenshandeln är aktiva på Large Cap. Däremot tror vi inte detta gäller för Mid och Small Cap eftersom Mid Caps avslut förvisso har ökat, men bara med 8,3 procent, och ingen signifikant förändring går att skönja på Small Cap, gör att vi inte tror att högfrekvenshandeln är särskilt aktiva på dessa marknader. Detta skulle då också kunna förklara att det inte går att se några direkta förändringar på de två listorna. Om högfrekvenshandeln har varit en bidragande faktor till de förändringar vi sett på Large Cap kan vi tyvärr inte säga. Vår data erbjuder inte den möjligheten att finna olika kausalitetssamband då vi inte kan isolera olika

48

faktorer. Men till vår hjälp har vi istället de teorier kring marknaden och på detta vis tror vi att vi kan hypotetiskt diskutera fram hur de fem faktorerna kan påverkas av högfrekvenshandel.

Att köp-sälj spridningen minskar ifall högfrekvenshandel handlar på börsen är enligt oss troligt eftersom adverse selectionkostnaden (Stoll 1989) begrundas på bl.a. market makers avsaknad av möjligheten att veta om det är likviditets- eller informerade handlare som handlar. Eftersom en högfrekvenshandlare inte handlar på någon information är de likviditetshandlare och då denna del eller proportion ökar i förhållande till de informerade handlarna minskar adverse selectionkostnaden och spridningen minskar. Att spridningen skulle minska på grund av högfrekvenshandel stärks också av vad Hendershott et al. (2011) finner.

Högfrekvenshandelns påverkan av differensen är svårtydd men det är möjligt att vid handel minskar minimum- och maxvärdena under dagen eftersom att de dagar den nytillkomna informationen är låg, dvs. liten mängd ny information tillkommer marknaden som ska inkorporeras i priset, den dagen pendlar kursen litet upp och ned. Men eftersom högfrekvenshandelns strategi är att exekvera flertalet order leder det till fler avslut och att det då när kurserna börjar röra sig i någon riktning säljer, alternativt köper högfrekvenshandeln direkt, vilket stabiliserar kursen. Idén stämmer också överrens med Brogaard (2010) som finner att högfrekvenshandeln är en viktig del i prisåterföringen. Vi säger inte att aktiepriset inte skulle röra sig mer eller mindre under dagen men alltså inte lika stort prisintervall mellan högsta och lägsta kurs under dagen. Det är tänkbart att en ökande mängd avslut, av likviditetshandlare, pressar priset mot en mer stabil aktiekurs.

Egentligen borde inte högfrekvenshandeln minska volymen på börsen, utan istället bidra till en ökning eftersom det kommer in mer kapital på marknaden. I detta hänseende är det en mer långgående diskussion som inbegriper deras effekt på prisbildningen och kommer att diskuteras längre ned i detta kapitel. För omsättningen har vi inte direkt någon tanke kring hur den kan påverkas utifrån teorin. Men ifall priset och volymen i varje affär var densamma och bara avsluten ökar genom högfrekvenshandeln borde då också omsättningen gå upp.

49

7.2.2.Asymmetrisk information och dark pools

Varför volymen och omsättningen kan tänkas minska trots ökade avslut på Large Cap tror vi kan bero till viss del på dark pools. Dark pools nämns också att ha ökat i Finansinspektionens rapport. De som handlar i dark pools är ofta institutionella investerare med stora poster vilket då kan driva priset genom priseffekten. De större ägarna har ofta mer information än den individuella spararen, i likhet med ledningen. De kan benämnas som sofistikerade investerare. Både Broogard (2010) och International Organization of Securities Commissions [IOSCO] (2011) skriver att högfrekvenshandeln var en viktig del av prisbildningen. Vi tror att högfrekvenshandeln gör att allt går väldigt mycket snabbare, dvs. att så fort någon ny information tillkommer marknaden reagerar algoritmerna på en millisekund och kan förändra sina order. Det är då förståeligt att om någon vill sälja en miljon aktier till 100 kr, när det är vanligt med en omsättning på 50 000 aktier, kommer priset med stor sannolikhet att minska och kanske snittpriset på dessa aktier går ner till 92 kr. Då är det självklart mer fördelaktigt att alla aktierna säljs till ett pris på 100 kr. Det vi tror är att när säljaren försöker, över en period, sälja en miljon aktier snappar högfrekvenshandelns algoritmer upp denna försäljning på ett sätt människan inte tidigare klarat av och snabbt då driver priset mot det nya fundamentala priset. Prisbildningen sker helt enkelt mycket fortare än förr. Då kan det vara rätt att ifrågasätta om de stora ägarna ska få lov att sälja sina aktier till ett rabatterat pris bara för att man vill likvidera en stor post. Men här finns det en möjlighet att det förhåller sig på ett annat sätt, ett sätt som är positivt för de andra spararna. Problemet med börsen är den asymmetriska information och adverse selection. Tidigare har de med mer information kunnat tjäna pengar på den. Det är då möjligt, för att hänvisa till Tabell 1 - Sammanslaget marknadsvärde, att de som har bättre kännedom om det verkliga värdet kan se företagens korrekta värde. Men när de börjar handla på den informationen kommer det då ses som information av marknaden att nu är något på gång och en förändring av priset kommer att ske. Förr tog kanske detta ett längre tag vilket gjorde att kostnaden för priseffekten var acceptabel men nu när högfrekvenshandelns algoritmer genast känner av detta är det möjligt att marknaden snabbare märker av det sanna värdet för bolaget. Det skulle då innebära att genom högfrekvenshandeln minskar problemen med asymmetrisk information och adverse selection. I förlängningen skulle detta kunna leda till en bättre och effektivare prissättning av aktier där den information större investerare och ledning besitter inkorporeras i priset väldigt fort eftersom den

50

handeln faktiskt avslöjar att företagets värde är i en sammanslagen jämvikt men kommer istället närmare nå sin separerade vikt.

Problematiken med detta, utifrån den individuella spararens perspektiv, är att det jobb institutionella investerare lägger ner på att finna information om bolaget, vilket borde driva aktiepriset mot det korrekta värdet, mer sällan inkorporeras i aktiepriset genom deras handel. Detta eftersom det incitament, möjligheten att finna felvärderade aktier och agera på den informationen kan minska och således slutar de göra det vilket leder istället till en mer sammanslagen jämvikt, eftersom det nu inte läggs ner resurser på sökande av korrekt information. Vilket då, när den sanna informationen tillkommer marknaden, kan kursen reagera kraftigt. Det andra är att om institutionella investerare istället väljer att handla i dark pools, då försvinner också denna information som annars hade tillkommit marknaden, i form av priseffekten, inklusive den volymen med aktier som försvinner från marknaden.

Kontentan är att högfrekvenshandeln möjligtvis kan bidra till en mer effektiv prisbildning, där den asymmetriska informationen minskas, eftersom de som vet något och agerar på den information kommer att snabbt avläsas av högfrekvenshandeln och de informativa handlarnas möjlighet att tjäna pengar på likviditetshandlarna minskar. Men eftersom de inte kan tjäna pengar på att lägga ner pengar på informationssökande slutar de, alternativt flyttar handeln till dark pools. Effekten av det, mer konkret, är svårtydd. Men detta är något som både kan visa sig vara positivt eller negativt och borde definitivt undersökas mer.

7.2.3.Arbitrage

Vi tror att högfrekvenshandeln vill ha en positiv effekt på aktiemarknaden för den individuella spararen när de använder sig av arbitragestrategier. Ny information som bidrar till prisbildningen inkorporeras först på de effektivaste marknaderna enligt Choy & Zhang (2010). Förändringarna sprider sig till andra marknader eftersom en akties pris är homogen. Är det någon prisskillnad på olika marknader finner högfrekvenshandeln detta och utnyttjar arbitragemöjligheten. Högfrekvenshandeln har som diskuterats tidigare en styrka i stor kapacitet och kort tidshorisont för att analysera och exekvera order. Vi menar att högfrekvenshandeln kommer att utkonkurrera de gamla handlarna som försökte tjäna pengar på arbitragemöjligheter, vilket kommer att leda till en mer effektiv marknad var arbitragemöjligheterna kommer att upptäckas och utjämnas under en kortare tidshorisont. Denna effektivisering

51

gynnar den individuella spararen eftersom det finns en större sannolikhet att han inte kommer att köpa till ett överpris eller sälja till ett underpris på grund av den fördröjning som finns innan ny informationen ändrat det fundamentala priset.