I MPLIKATIONER FÖR SOCIALT ARBETE OCH VIDARE FORSKNING

Denna studies resultat har visat på en överlag god psykisk hälsa hos socialarbetare. Då svarsunderlaget inte ledde till signifikanta resultat kan emellertid inte några generella

slutsatser dras utifrån detta resultat. Några intressanta tendenser har inte desto mindre kunnat observeras. Här kan särskilt nämnas de positiva sambanden mellan hög arbetsbelastning och stark KASAM, samt betydelsen av vilken typ av ärenden man handlägger. Det är faktorer som kan vara värda att forska vidare i. Studien skulle med fördel kunna upprepas med ett större empiriskt material och det vore då intressant att se om de i denna studie iakttagna tendenserna skulle visa sig också då.

En fråga som uppkommit under uppsatsens författande är av vilken anledning de som svarat att de varit sjukskrivna varit sjukskrivna, om det var på grund av psykisk ohälsa eller av något annat. Det är något som kunde frågats efter i enkäten. Svaren på en sådan fråga hade kunnat tillföra intressant information till analysen. Det kunde också ha varit intressant att jämföra medelvärde på KASAM för män respektive kvinnor med tanke på att det sociala arbetet är en kvinnodominerad sektor för att se om det påverkar mäns KASAM. Som togs upp i det inledande kapitlet har ju rapporter visat att det är främst kvinnor inom socialt arbete som är hårdast drabbade av psykisk ohälsa. Eftersom det enbart inkom sex stycken svar från män i denna studie, skulle den statistiken dock sakna validitet för att representera urvalet och populationen och därmed inte tillföra någon värdefull information just i denna uppsats.

Något som också ger implikationer för det sociala arbetet är resultatet att ålder och erfarenhet har betydelse för den psykiska hälsan. Detta talar för att det vore en god idé att ha blandade arbetsgrupper där de yngre och dem med kortare arbetslivserfarenhet får stöd från de som arbetat längre. Särskilt när det gäller svåra beslut som gäller barn och unga. Förhoppningsvis kan studiens resultat leda till att mer forskning utförs kring hur arbetsmiljön för socialarbetare kan förbättras och främja psykisk hälsa. Detta skulle gynna både socialarbetarna själva, men också samhället i stort då det möjliggör för ett socialt arbete som håller hög kvalitet.

48

Källförteckning

Akademikerförbundet SSR (2016). Global definition av socialt arbete.

Tillgänglig: https://akademssr.se/dokument/global-definition-av-socialt-arbete [2016-05-22].

Antonovsky, A. (2005) [1987]. Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Arbetsmiljöverket (2010). Arbetsorsakade besvär 2010. Rapport 2010:4. Stockholm:

Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket (2007). Tillsyn av socialsekreterarnas arbetsmiljö 2005-2006. Rapport 2007:5.

Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket och SCB (2001). Tillgänglig:

https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-arbetsmiljon-2001-rapport.pdf [2016-05-23].

Askheim, O. P. & Starrin, B. (red.) (2007). Empowerment i teori och praktik. Malmö: Gleerups.

Bennet, P., Evans, R. & Tattersall, A. (1993). Stress and Coping in Social Workers: A Preliminary Investigation, British Journal of Social Work, 23 (1), pp. 31-44.

Björling, L., & Hägglund, B. (2004). Socialsekreterarens arbetsmiljö. En enkätundersökning i Sundsvalls kommun. Rapport nr: 2004:6. Härnösand: FOU Västernorrland.

Davidson, M. J. & Cooper, C. L. (1983). Stress and the Woman Manager. Oxford: Robertson Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda. Lund: Studentlitteratur AB.

Dagens Nyheter (2014-10-11). Socialsekreterares villkor har försämrats allvarligt. Tillgänglig:

http://www.dn.se/debatt/socialsekreterares-villkor-har-forsamrats-allvarligt/ [2016-05-23].

Eriksson, M & Lindström, B. (2006). Contextualizing salutogenesis and Antonovsky in public health development. Health Promotion International, 21 (3), pp. 238-244.

Feldt, T. (1997) The role of sense of coherence in well-being at work: analysis of main and moderator effects. Work & Stress, 11 (2), pp. 134-147.

Folkhälsomyndigheten. (2014-12-15). Livsvillkor och levnadsvanor, psykisk hälsa. TIllgänglig:

http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/psykisk-halsa/

[2016-05-23].

Forte (2015). Arbete, psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. En kunskapsöversikt. Stockholm:

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

Gassne, J. (2008). Salutogenes, Kasam och socionomer. Dissertations in Social Work 30. Lund:

Lunds universitet, Socialhögskolan.

49 Geyer, S. (1997). Some conceptual considerations on the sense of coherence. Social Science &

Medicine, 44, (12).

Gonzalez, R. P., Coulborn Faller, K., Ortega, R. M. & Tropman, J. (2009). Exit Interviews with Departed Child Welfare Workers: Preliminary Findings. Journal of Public Child Welfare, 3 (1), pp.

40-63.

ILO (2000). Mental Health in the Workplace. Genéve: International Labour Organization.

Karlsson, K. (2004). Psykosocial ohälsa. Samhälls-, primärvårds- och individperspektiv. Lund: Lunds universitet, institutionen för psykologi.

Larsson, G. & Kallenberg, K. O. (1996). Sense of coherence, socioeconomic conditions and health.

European Journal of Public Health, 6 (3), pp. 175-180.

Larsson, G. & Kallenberg, K. (1999). Den svåra konsten att mäta hälsa. Psykologtidningen, 3/99.

Nilsson, L. & Warne, K. (2015). Här ökar psykisk ohälsa mest. Vision, 3/2015.

Nissly, J. A., Mor Barak, M. E. & Levin, A. (2008). Stress, Social Support, and Workers' Intentions to Leave Their Jobs in Public Child Welfare. Administration in Social Work, 29 (1), pp. 79-100.

OECD (2008). Are All Jobs Good Jobs for Your Health? Tillgänglig:

http://www.oecd.org/employment/emp/43244605.pdf 2016-05-23].

Ting, L, Sanders S, Jacobson J. M. and Power, J. R. (2006) Dealing with the Aftermath: A Qualitative Analysis of Mental Health Social Workers' Reactions after a Client Suicide. Social Work, 51 (4), pp.

329-341.

Tham, P. (2008). Arbetsvillkor i den sociala barnavården: förutsättningar för ett kvalificerat arbete.

Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete.

Socialstyrelsen (2003). Utmattningssyndrom. Stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm:

Socialstyrelsen.

Shye, S. (red). (1978). Theory Construction and Data Analysis in the Behavioral Sciences. San Fransisco: Jossey-Bass.

Tishelman, C. (1993) Making sense of sickness experience: Cancer patients perspectives on their sickness and care in urban Sweden. Aspects of relevance for nursing. Stockholm: Karolinska institutet.

Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vision (2015-04-20) Här ökar psykisk ohälsa mest. Tillgänglig: http://vision.se/Medlem/tidningen-vision/arkiv/2015/april/har-okar-psykisk-ohalsa-mest/ [2016-05-23].

Windle, G. & Woods, R. T. (2004). Variations in subjective wellbeing: the mediating role of a psychological resource. Ageing & Society, 24 (4), pp. 583-602.

50 World Health Organization (2014). Mental health: a state of well-being. Tillgänglig:

http://www.who.int/features/factfiles/mental_health/en/ [2016-05-23].

World Health Organization (2013). Mental health action plan 2013 – 202. Tillgänglig:

http://www.who.int/mental_health/publications/action_plan/en/ [2016-05-23].

51