3.1. Styrande och stödjande dokument
3.1.1. Regler och reglementen
Överkalix kommun har ett styrande och stödjande dokument som rör området av-gifter inom äldreomsorg.
När det gäller äldre- och handikappomsorgen, tillämpas dokumentet Avgifter inom äldre- och handikappomsorg. Reglerna gäller från och med 2016-01-01. Vidare har delar av dokumentet reviderats och gäller från och med 1 januari 2017. De nya avgifterna gäller alla som har insatser från äldreomsorgen. I övrigt antas nya taxor vid olika tillfällen under året i kommunfullmäktige. Det finns inget enhetligt dokument att tillgå.
I Överkalix finns det ett dokument som heter Riktlinjer för fakturering och krav-hantering. Riktlinjerna är gamla och tillämpas inte i dagsläget. Någon aktu-ell/reviderad kravpolicy eller liknande finns inte.
Överkalix kommun har en internkontrollplan men inga kontrollområden som berör kundfakturor.
3.1.2. Rutiner för avgifter inom socialnämndens verksamheter
I Överkalix finns inga dokumenterade rutiner inom området. Det finns fungerande praktiska rutiner för arbetsgången, men dessa finns inte skriftligt dokumenterade.
Det är en person som arbetar med avgifter inom socialnämndens områden, dock arbetar alla handläggare i samma försystem ProCapita vilket gör att hanteringen är mindre sårbar vid eventuell frånvaro. Även ekonomisamordnaren kan hjälpa till vid behov.
Debiteringen av avgifter inom socialnämndens områden sköts av en
avgiftshandläggare på ekonomienheten med hjälp av enhetscheferna ute på boendena, hemtjänsten och hemsjukvården. Det är enhetscheferna som skapar själva underlaget som sedan avgiftshandläggaren administrerar i försystemet ProCapita.
Det är den centrala ekonomienheten som ansvarar för redovisningen avseende kundfordringar, dvs. bokföring av inbetalningar av kundfakturor samt
betalningsbevakningen. Själva underlaget till fakturan görs ute i verksamheterna.
Ekonomisystemet används för att hantera kundfakturorna, men för att göra kundfakturorna används försystemet ProCapita. Överföring mellan systemen görs med hjälp av en digital fil.
Inom socialnämndens verksamhetsområden finns en mängd avgiftstyper såsom trygghetslarm, vård- och omsorgsboende, hemtjänst, mat, hyra, korttidsboende,
matdistribution, anhörigstöd, egenvård, hjälpmedel, hemsjukvård, fotvård, för-brukningsartiklar, omvårdnadsavgifter m.m.
För att fastställa avgiften beräknas först den enskildes avgiftsutrymme. I kommu-nens riktlinjer anges att med avgiftsutrymme avses det belopp som återstår av in-komsten när förbehållsbeloppet (minimibeloppet och boendekostnad/hyra) har räknats av. För gifta makar läggs inkomsterna samman (inom vissa boendeformer) och för sambos räknas bara en inkomst. Det finns ett förbehållsbelopp för person-liga behov och normala levnadsomkostnader som den enskilde har rätt att behålla efter att omsorgsavgiften tagits ut.
Det finns även beskrivet rutiner vid ändrade förhållanden under året och att den enskilde har skyldighet att själv informera om ändrade förhållanden som sker under året och som kan påverka beräkningen av avgiften. Nämnas kan att kommunen gör kontroller oavsett om den enskilde har informerat eller inte (vilket beskrivs nedan under avsnittet 3.1.2.2).
3.1.2.1. Underlagen till fakturan
Underlagen till själva fakturan skapas ute i verksamheterna. Det finns inget system till hjälp för att administrera underlagen - arbetet med underlagen görs med hjälp av penna och papper. Det är enhetscheferna som ansvarar för underlagen med hjälp av personalen och sjuksköterskorna. Det som oftast ligger till grund för underlagen är olika beläggningslistor där avvikelser noteras, eller i hemtjänsten där personalen dokumenterar timmar som sedan enhetschefen räknar ihop. Dessa listor skickas in till ekonomikontoret en gång i månaden.
Enligt de intervjuade upplevs systemet som osäkert. Det finns inget som säkerstäl-ler att underlagen har rätt antal timmar i exempelvis hemtjänsten. Det är fsäkerstäl-lera per-soner inblandade i underlagen vilket även gör förfarandet osäkert. De intervjuade uppger att något system bör införas, dels som gör förfarandet mer säkert men även att det underlättar administrativt. Det intervjuade säger också att det bör finnas bättre rutiner på hur ett bra underlag kan se ut. Det krävs åtgärder från både
centralt håll men även från verksamhetens sida, dels för att få till ett bättre underlag men även för att vara överens om vad som är ett tillfredsställande underlag.
3.1.2.2. Internkontroll
Det finns inga dokumenterade rutiner för olika kontroller i samband med fakture-ring. Det som finns är manualer för själva systemet.
Då handläggarna har beviljat brukare rätt till hjälp och registrerat detta i verksam-hetssystemet inhämtar avgiftshandläggaren uppgifter avseende brukarens inkomst från försäkringskassan, SPV (statens tjänstepensionsverk) och/eller pensionsmyn-digheten med flera myndigheter, beroende på brukarens ålder.
Varje månad begärs uppgifter från SPV och Pensionsmyndigheten på inkomständ-ringar under månaden. Det kan gälla uppgifter om nybeviljade eller indragna bo-stadstillägg, omräkning av pensionsbelopp på grund av att ena maken avlidit, nybe-viljade pensioner etc. Uppgifterna kan resultera i nya avgiftsbeslut. Vidare görs
varje år årsomräkningar för alla brukare med insatser i Överkalix. Avgiftshandläg-garen hämtar in alla nya pensionsbelopp. HandlägAvgiftshandläg-garen begär också in uppgift från skatteverket, samt kollar upp om brukaren har någon förmögenhet och privat pens-ionssparande. Slutligen gör handläggaren även en kontroll mot folkbokföringen.
Så fort det blir någon förändring av brukarens insatser görs även ett nytt beslut och nya kontroller.
I debiteringsunderlaget kollar avgiftshandläggaren efter förändringar för att se att det ser normalt ut. Det görs även en jämförelse med föregående månad innan debi-teringsfilen skickas till ekonomisystemet.
Enligt de intervjuade så är de fel som kan förekomma handhavandefel, t ex att handläggaren inte har lagt in en insats i verksamhetssystemet så som exempelvis när en brukare får ett larm. När fel upptäcks sker alltid en efterfakturering. Kom-munen har dock inte reglerat hur en eventuell reglering av retroaktiv debitering ska ske eller hur långt tillbaka i tiden kommunen kan fakturera en brukare/kund.
Vidare fel kan vara att underlaget från verksamheterna inte stämmer, t ex att bruka-ren har mer eller mindre timmar i hemtjänsten1än det som har rapporterats, eller att sjukhusvistelser inte har noterats vilket ska reducera fakturan. Dessa fel påver-kar det fakturerade beloppet ut till brupåver-karna, vilket leder till att brupåver-kare/anhöriga/
god man ringer in till kommunen för att klaga på fakturan.
3.1.3. Bedömning
Kommunen har reglerat hur avgifterna ska beräknas, däremot bedöms det inte fin-nas ändamålsenliga arbets-/rutinbeskrivningar på området. Att rutinbeskrivningar saknas innebär dock risker för störningar när medarbetare avgår, blir sjukskrivna, tjänstlediga etc. Vår bedömning är vidare att det saknas tillfredsställande/säkra system ute i verksamheterna som ligger till grund för underlagen då underlagen görs med hjälp av penna och papper. Risker finns att fel antal timmar rapporteras i exempelvis hemtjänsten där olika personer är involverade. I detta sammanhang visar granskningen att det förekommer felaktigt fakturerade belopp vilket leder till att kontakter tas med kommunen för rättelser, men det kan även finnas bru-kare/anhöriga som ej kontrollerar fakturorna lika noggrant och kontaktar kommu-nen vid felaktigheter vilket innebär att det finns risk för att vissa betalar felaktiga belopp utan att det uppmärksammas. Vi ser det som viktigt att kommunen säker-ställer att fakturan som går ut till brukaren/kunden är riktig och rätt.
3.1.4. Rekommendation
Utifrån genomförd granskning rekommenderar vi nämnden att göra en översyn över dokumenterade rutiner och riktlinjer i syfte att säkerställa att det tydligt fram-går vilka kontroller som ska ske i samband med fakturering och vem som ansvarar för respektive kontroll. Det bör även finnas dokumenterade rutiner/riktlinjer där det framgår vad som ska göras när, hur och vad vid kortare och längre frånvaro för
1Har brukaren mer än 51 timmar påverkas inte fakturabeloppet på grund av maxtaxan, men har bru-karen mellan 1-51 timmar påverkar det beloppet på fakturan. Vidare spelar också avgiftsutrymmet in
de medarbetare som arbetar med fakturering. Vi rekommenderar även att det i en internkontrollplan bör finnas kontrollområden som berör kundfakturaområdet.
Därutöver rekommenderar vi att ett modernt system bör införas i hemtjänsten, vil-ket både underlättar arbetet administrativt och säkerställer att fakturan faktiskt är rätt.
Åtgärder bör även göras för att få till bra rutiner för hur ett underlag ska se ut, in-nehålla etc. Detta för att få en bra grund till kundfakturan, vilket även torde leda till mindre administration vid klagomål på oriktiga fakturor.
3.2. Fakturering av utförda tjänster
22 stycken fakturor togs ut i stickprovet från olika verksamhetsområden. Samtliga 22 fakturor överensstämde med underlagen. På fakturorna hade alla utförda insat-ser fakturerats utifrån underlagen. Rätt avgift var också fakturerad, det vill säga att brukarens fakturerade avgift överensstämde med beslutad avgift.
Fakturan är baserad på överenskomna villkor så som maxtaxa. Inkomsten ligger även till grund för taxeringsberäkningen. Taxan är fastställd av kommunfullmäk-tige. Alla inkomster hämtas per automatik och stäms av en gång per månad.
Upprättade fakturor överensstämmer med underlagen och den faktureringsansva-rige kontrollerar att fakturan överensstämmer med gällande beslut. I samband med faktureringen utför handläggaren en central avstämning mellan antal fakturor och belopp i filen mot inläst belopp och antal fakturor i ekonomisystemet.
Därutöver noterades att underlagen hade rättats vid flertalet tillfällen. Till exempel hade antalet hemtjänsttimmar ändrats på underlaget. Vidare noteras att datum för avliden brukare saknades. Även antal dagar saknades över hur länge brukare varit inlagda på sjukhus - det fanns ett från och med datum men inte ett till och med da-tum.
3.2.1. Bedömning
Utifrån de stickprov av underlag som granskats bedömer vi att den interna kontrol-len avseende att alla tjänster faktureras i huvudsak är tillfredsställande. Däremot finns vissa brister i underlagens utförande och kvalitetssäkring utifrån att exempel-vis antal timmar är rätt. Vidare kräver många av kontrollerna en manuell hantering av faktureringsansvarige vilket ökar risken för felaktigheter. Underlagen är även hämtade/utförda manuellt av olika personer vilket ökar risken för olika felaktighet-er.
3.2.2. Rekommendation
Kommunen bör på ett bättre sätt säkerställa att underlagen är korrekta och kvali-tetssäkrade innan aktuell faktura går ut till brukarna.
3.3. Betalningsbevakning av kundfakturor
I dokumentet Riktlinjer för fakturering och kravhantering står det att Överkalix kommun har beslutat att kravverksamheten skall vara centralt organiserad på eko-nomikontoret. Det står vidare att även om ekonomikontoret samordnar kommu-nens kravverksamhet är det ändå alltid respektive enhet som har det yttersta ansva-ret för att skapa förutsättningar så att kommunen får betalt av kunden.
I dagsläget sker ingen betalningsbevakning och kravverksamhet i Överkalix kom-mun, dels på grund av personalbrist men även på grund av osäkerheten på om fak-turorna är rätt och riktiga. Enligt riktlinjerna står det att kravverksamheten ska skö-tas av kommunen, men det stämmer inte fullt ut i praktiken. Ett samarbete finns med ett externt företag (Visma). Dialog förs om att Visma ska ta över kravhante-ringen från påminnelser till inkasso.
De intervjuade uppger att i normalfallet använder sig kommunen av amorterings-planer för de som har svårt att betala. De intervjuade säger även att diskussioner förs om vilka medel kommunen kan använda sig av för att få betalt. Detta kan till exempel vara att avstängning av plats till barnomsorgen om inte avgiften betalas eller att vattnet stängs av.
Enligt riktlinjerna finns det inget inskrivet i form av sanktioner för verksamhetens brukare/kunder när de inte betalar. Av intervjuerna framgick inte heller någon till-lämpad rutin/praxis i detta avseende.
3.3.1. Bedömning
Vår bedömning är att kommunen i inte följer riktlinjerna för fakturering och krav-hantering samt att riktlinjerna är inaktuella utifrån dagens arbetssätt och organisat-ion. Vidare är vår bedömning är att kommunen i dagsläget inte har en fungerande rutin för betalningsbevakning och att det saknas stöd för hantering av
kun-der/brukare som ej betalar.
3.3.2. Rekommendation
Vi rekommenderar att det utarbetas nya och ändamålsenliga rutiner/riktlinjer som stämmer överens med befintlig organisation och arbetssätt. Vidare rekommenderar vi att det säkerställs en ändamålsenlig tillämpning av betalningsbevakning och kravhantering. Bevakning av obetalda fakturor skulle kunna överlåtas till ett externt företag som sköter hela bevakningen från påminnelse till eventuell inkassohante-ring.