Idéer för fortsatt forskning

Utifrån denna undersökning som mestadels har fokuserat på hur läraren använder sig av matematikboken i undervisningen, har det ständigt framkommit att det skulle vara intressant att undersöka hur olika matematikböcker är upplagda. Ytterligare en tanke är att undersöka vilka olika förutsättningar de olika böckerna har jämfört med varandra, samt hur läraren, som använder sig av samma slags läromedel, lägger upp sin matematikundervisning.

Något som framkommit under de intervjuer som genomförts är det här med läxor, vilka förutsättningar olika elever har med att både genomföra läxan men även att få hjälp och stöttning hemifrån.

Vi har utgått ifrån lärarnas perspektiv i denna studie och det vore även intressant att se elevernas perspektiv, hur de ställer sig till att inte arbeta med en matematikbok.

38

Referenser

Askemur, Gunnar (1982) Nytt grepp på gammalt begrepp. I: Nämnaren (1982) Nämnaren –

matematik i skolan. Tema: Grundläggande färdigheter. Nr 2 1982/83. Stockholm: Liber

Utbildningsförlaget. ISBN: 91-40-70863-2.

Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB. ISBN: 978-91-47– 06402-1.

Hansson, Åse (2011) Ansvar för matematiklärande – Effekter av undervisningsansvar i det

flerspråkiga klassrummet. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. ISBN: 978-91-7346-

711-7.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2010) Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget AB. ISBN: 91–89040–74-0.

Johansson, Monica (2009) Om läroböcker och matematikundervisning. I: Brandell, Gerd, Grevholm, Barbro, Wallby, Karin & Wallin, Hans (red) (2009) Matematikdidaktiska frågor –

resultat från en forskarskola. Göteborg: NCM. ISBN 978-91-85143–11-5.

Johansson, Monica (2011) ”Tänk så här”: didaktiska perspektiv på läroböcker i matematik. I: Brandell, Gerd & Petterson, Astrid (red) (2011) Matematikundervisning – Vetenskapliga

perspektiv. Stockholm: Stockholms universitets förlag. ISBN: 978-91-7656-668-8.

Löwing, Madeleine (2004) Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av

kommunikationen lärare – elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Göteborg: Acta

Universitatis Gothoburgensis. ISBN: 91-7346-491-0.

Löwing, Madeleine (2006) Matematikundervisningens dilemman – Hur lärare kan hantera

lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44–04400-2.

Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2002) Baskunskaper I matematik – för skola, hem och

samhälle. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44–02217-8.

Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2008) Språk, kultur och matematikundervisning. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 978-91-44–02995-5.

Magne, Olof (1982) Basfärdighetsdebatten – här hemma och utomlands. I: Nämnaren (1982)

Nämnaren – matematik i skolan. Tema: Grundläggande färdigheter. Nr 2 1982/83.

Stockholm: Liber Utbildningsförlaget. ISBN: 91-40-70863-2.

NCM (2001) Hög tid för matematik, NCM-rapport 2001:1. Göteborg: Göteborgs universitet. Nämnaren Tema (1996) Matematik – ett kommunikationsämne. Göteborg: Göteborgs universitet. ISBN: 91-88450-06-6.

Paulsson, Kurt-Allan (1983) I klassen – arbetssätt och arbetsformer. I: (1983) Matematik i

grundskolan – låg- och mellanstadiet. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget. ISBN: 91-40-

39

Pettersson, Eva (2008) Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk

praktik. Licentiatuppsats Växjö Universitet 2008.

Rundgren, Helen (2008) Matematikundervisning som fungerar – i verkligheten. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. ISBN 978-91-27–41422-8.

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes. ISBN: 978-91-38325–41-4.

Skott, Jeppe, Hansen, Hans Christian, Jess, Kristine & Schou, John (2010) Matematik för

lärare – Y Grundbok band 1. Malmö: Gleerups Utbildning AB. ISBN: 978-91-40–66786-1.

Stendrup, Conny (2001) Undervisning och tanke – En ämnesdidaktisk bok om språk och

begreppskunskap. Exemplet matematik. Stockholm: HLS Förlag. ISBN: 91-7656-508-4.

Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2001) Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik. I: NCM (2001) Hög tid för matematik, NCM-rapport 2001:1. Göteborg: Göteborgs universitet.

Tambour, Torbjörn & Pettersson, Astrid (2011) Matematikens karaktär – med ett historiskt perspektiv. I: Brandell, Gerd & Petterson, Astrid (red) (2011) Matematikundervisning –

Vetenskapliga perspektiv. Stockholm: Stockholms universitets förlag. ISBN: 978-91-7656-

668-8.

Unenge, Jan (1999) Skolmatematiken i går, i dag och i morgon … med mina ögon sätt. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. ISBN: 91-27-72267-8.

Wistedt, Inger (1993) Matematiska samtal. I: Nämnaren Tema (1996) Matematik – ett

kommunikationsämne. Göteborg: Göteborgs universitet. ISBN: 91–88450–06-6. http://www.ne.se/matematik Hämtad den 22 november 2012.

40

Bilagor

Bilaga 1

Intervjufrågor till matematiklärare i grundskolan

1. Hur länge har du arbetat som matematiklärare? 2. När tog du din examen i matematik?

3. Hur lägger du upp din matematikundervisning? o Hur planerar du din matematikundervisning? o Vilka olika material använder du?

o Vilka arbetsformer finns i din planering? o Hur utvärderar du undervisningen?

4. Ge exempel på hur en, för dig vanlig, matematiklektion ser ut i upplägg och genomförande.

5. Vilka för- och nackdelar ser du med att använda matematikboken i undervisningen? 6. Vilka för- och nackdelar ser du med att använda annat material, bortsett från ett

läromedel, i undervisningen?

7. Använder du dig av läxor i matematiken?

8. Om eleverna inte har hunnit klart i matematikboken får de då ta hem och göra färdigt uppgifterna i läxa?

9. Upplever du att undervisningen blir individualiserad av de uppgifter som eleverna arbetar med?

41 Bilaga 2

Hur länge har lärarna arbetat som matematiklärare?

Använder matematikbok

Hur ser en vanlig lektion ut?

Lärare A 9 år Nej Genomgång, gruppdiskussioner Lärare L 13 år Ja Genomgång, enskilt arbete,

avslutande aktivitet Lärare C Drygt 20 år Ja Genomgång, enskilt arbete Lärare D 15 år Ja Genomgång, enskilt arbete eller

problemlösning i grupp Lärare K 36 år Ja Genomgång, enskilt arbetet eller

praktisk övning

Fördelar med matematikboken

Nackdelar med matematikboken

Fördelar med annat material Lärare A Ett komplement,

trygghet

Visar bara en metod, leder till exkludering av

elever

Läraren kan målen bättre, skapar reflekterande

lärare Lärare L Någon som redan har

tänkt igenom upplägget, missar

inget

Uppstyrd, skapar en tävlan mellan eleverna

Tävlan mellan eleverna försvinner

Lärare C Något att utgå ifrån För styrd -

Lärare D Trygghet, underlättar Ej eget valt upplägg Man måste ha annat material i

undervisningen, variation Lärare K Följer en viss gång,

bra för färdighetsträning

Lätt att fastna i Man måste ha annat material i undervisningen

Nackdelar med annat material.

Bokens roll i klassrummet Lärare A Mycket att göra för

läraren, stressande

Ökad roll Lärare L Tar tid Större roll på grund

av tidsbrist Lärare C Tar tid, stor

arbetsbörda

Mindre roll

Lärare D - Varken ökat eller

minskat

Lärare K - Varken ökat eller

42 391 82 Kalmar / 351 95 Växjö Tel 0772-28 80 00

dfm@lnu.se Lnu.se/dfm