Idéer för framtiden

Under arbetets gång har vi tvingats välja bort flera intressanta vinklar som dök upp och som vi gärna hade gått djupare in på om tiden funnits. Exempelvis lärarnas tankar om föräldrars prioriteringar, lärarnas egen bakgrund i relation till sitt agerande, tankar om

konsumtionssamhället, möjligheter att agera via elevvårdsteam, socialtjänst eller ideella organisationer, och lärarnas kluvna inställning till de riktlinjer som finns gällande att ta ut avgifter i skolan. Inte minst ekonomiskt utsatta barns uppfattningar om lärarnas agerande är naturligtvis ett intressant forskningsområde. Även frågan om barnfattigdom kopplat till invandring dök upp genom tidigare forskning där Näsman (2012) nämner fenomenet att lärare drog slutsatsen att när barn med icke svensk bakgrund saknade nödvändigheter såsom kläder efter väder, relaterade lärarna tillbaka detta till att barnens föräldrar inte hade kunskap eller förmågan att prioritera främst detta på grund av sin utländska härkomst, inte att det fanns ekonomiska orsaker (Näsman, 2012, s.105-106). Detta är något vi anser är anmärkningsvärt och en intressant aspekt av barnfattigdom och lärares uppfattning om denna och hur den tar sig uttryck. En annan infallsvinkel som skulle kunna vara intressant är att utgå från två skolor med skild socioekonomisk status för att se om barnfattigdom uppfattas olika av lärare

beroende på vilka områden de befinner sig i och om resurstillgångar påverkar om lärare ser tecken på barnfattigdom och agerar på det.

39

Enligt den uppfattning vi får av våra resultat och av tidigare forskning så finns en

kunskapslucka gällande lärares uppfattningar och agerande gällande barnfattigdom. Vi tror att för att få en bättre förståelse om ämnet barnfattigdomen, dess påverkan och konsekvenser bör forskare, samhällsdebattörer och andra engagerade inte endast fokusera på de utsatta barnen utan även dess omgivning. Skolan är i det här fallet inte bara en del av barnens nära och dagliga liv, utan också en del av en större samhällsapparat. Det fokus som behövs är enbart för att få ett större perspektiv på barnfattigdomen som begrepp, utan för att åberopa det ansvar som vuxna i olika professioner men även beslutsfattare har för barn. Att se och höra de barn som lever under barnfattigdomens nämnda omständigheter belyser problemet och gör det mer synligt. Som vi uppfattat våra informanter behöver lärare i den svenska kontexten mer kunskap och fler konkreta strategier för att hantera den komplexa problematik som

barnfattigdomen med dess många infallsvinklar är. Vi kan inte påstå att vi har funnit att lärarnas uppfattning eller agerande ger faktiska konsekvenser för elever som lever med barnfattigdom. Dock kan vi se att lärare upplever sig se tecken på barnfattigdom samt att de även agerar när det uppstår situationer där dessa riskerar att utsätta vissa elever, då enligt lärarnas egen uppfattning. Lärarna verkar med andra ord själva se ett problem med

barnfattigdomen i skolan och hur den ska hanteras, vilket gör det mer intressant att utforska i större omfattning. Vi har också kunnat visa i vår tidigare forskning hur barn själva berättar att lärarnas agerande har betydelse för dem.

Utifrån vad våra informanter har berättat, vad de ser, hör och upplever med dessa barn kan vi se att det finns en kunskapslucka, inte bara i vad barnfattigdom är utan också i hur lärare ska hantera de situationer då deras elever riskerar att bli utsatta på grund av barnfattigdomens konsekvenser inom ramen för skolans miljöer. Vi uppfattade att det finns en önskan från lärarnas sida att få mer insikt om vad barnfattigdom är, vad men även hur man som lärare kan göra något konkret för att undvika att barn blir utsatta i skolan på grund av en ansträngd ekonomi. Att få göra något hållbart och ha något att förhålla sig till och kanske då inte behöva trolla med knäna för att alla elever ska få samma möjligheter att delta.

”Sen kan ju vi inte lösa barnfattigdom. Utan vi får leva med den och försöka förhålla oss till den”(6).

40

Referenslista

Bourdieu, Pierre. & Wacquant, Loïc J.D. (1992) An invitation to Reflexive Sociology. Cambridge: Polity

Bourdieu, Pierre. (1995) Praktiskt förnuft: Bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos. Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Båtshake, Helene (2006). Lena lär lyda: fostran och disciplinering i svensk skola 1947-1956. Diss. Lund : Lunds universitet, 2006

EU-upplysningen, Tillgänglig på Internet http://www.eu-upplysningen.se/faq/Fragor-och-svar/Diskriminering-och-rattigheter/Vem-ar-fattig-enligt-EU/. [2013-08-10]

Fernqvist, Stina. (2013a). En erfarenhet rikare?: En kvalitativ studie av barns strategier och barnfattigdomens villkor i välfärdsstaten. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala

universitet, 2013 Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-185346 [2013-02-22]

Fernqvist, Stina. (2013b) Joining in on different terms. Dealing with poverty in school and among peers. (Young, May 2013, vol. 21 no.2 155-171)

Gytz Olesen, Søren & Møller Pedersen, Peter (red.) (2004). Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv: en presentation av: Karl Marx & Friedrich Engels, Émile Durkheim, Michel Foucault, Niklas Luhmann, Pierre Bourdieu, Jürgen Habermas, Thomas Ziehe, Anthony Giddens. Lund: Studentlitteratur

Harju, Anne. (2008). Barns vardag med knapp ekonomi: en studie om barns erfarenheter och strategier. Diss.Växjö: Växjö universitet, 2008

Hjort, Torbjörn. (2004) Nödvändighetens pris: Konsumtion och knapphet bland barnfamiljer. Diss. Lund : Univ., 2004.

Horgan, Goretti. (2011) The making of an outsider: Growing up in poverty on Northern Ireland. Youth Society June 2011 vol. 43 no. 2 453-467

Kvale, Steinar. & Brinkmannn, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Majblomman. (2010). Skolutflykt – glädje eller ångest? Rapport 2010:23

Sunesson, Sune (2006) ”Socialt arbete som internationellt forskningsområde.” I Meeuwisse, Meeuwisse, Anna. & Sunesson, Sune. & Swärd, Hans. (2006) Socialt arbete: en grundbok. 2 [rev. Utök.] utg. Stockholm: Natur & Kultur.

Näsman, Elisabet (2012). Barnfattigdom: om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. 1. uppl. Stockholm: Gothia

41

Ridge, Tess. (2002) Childhood poverty and social exclusion: From a child´s perspective. Bristol: Policy Press

Salonen, Tapio. (2012) Barns ekonomiska utsatthet. Årsrapport 2012:2. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/samhallets-ansvar/barnfattigdom/Barnfattigdom2012-2-l%C3%A5ng.pdf [2013-03-18] Stockholm: Rädda Barnen.

Skolinspektionen (2011). Avgifter i skolan. (Elektronisk). Tillgänglig:

http://www.skolinspektionen.se/Documents/vagledning/infoblad-avgifter.pdf [2013-03-18] Skollagen: SFS, Skollag 2010:800.

Skolverket: Tillgänglig: (www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund ) [2013-05-27] Sohlberg, Peter. & Sohlberg, Britt-Marie: Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. 2., [kompletterade och utvidgade] uppl. Malmö:Liber.

Statistiska Centralbyrån (2013) Tillgänglig på Internet:

(http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____166388.aspx) [2013-04-12]

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet.

42

[Bilaga 1]

Intervjuguide till C-uppsats

1) Vilka kunskaper anser du att du har om begreppet barnfattigdom?

2) Finns det några riktlinjer för hur du som lärare ska eller bör hantera ekonomisk utsatthet hos elever?

3) Förs det några formella/informella diskussioner på skolan om elevernas ekonomiska utsatthet mellan de anställda?

4) Diskuteras ekonomisk utsatthet mellan personal och föräldrar enskilt eller på föräldramöten?

5) Vad ser du som lärare som tecken på att du har elever i klassrummet som lever i ekonomisk utsatthet?

6) Vilka situationer kan uppstå där du som lärare upplever att du behöver agera för att skydda en elev vars ekonomiska utsatthet blir tydlig?

7) Vilken betydelse tror du att ditt agerande har för elever i sådana situationer där den ekonomiska utsattheten blir tydlig?

8) Anser du att det behövs mer kunskap kring barnfattigdom för dig som lärare och dina kollegor och hur ni ska agera?

9) Vilka möjligheter anser du att du har att agera på olika sätt?

10) Vad har du för egna funderingar och tankar kring barnfattigdom och ekonomisk utsatthet?

43

[Bilaga 2]

Skolresor och studieresor.

Med skolresor menas en resa som tillkommit på initiativ från eleverna och som ligger utanför schemabunden tid (under helger och lov eller efter skolavslutningen). Skolan påtar sig ej ansvar för sådana resor. Föräldrarna avgör om sådana resor genomförs. Om lärare eller annan personal deltar utgår ingen ersättning från skolan.

Med studieresor menas en av skolan arrangerad resa, som har ett pedagogiskt syfte. Lärare och annan personal får ersättning utifrån gällande avtal. Studieresor ska genomföras under en dag och får inte innehålla några övernattningar. Undantag kan göras från denna regel, men först efter överläggning med rektor.

Insamling till klasskassa.

Regelbundna insamlingar till klasskassor är ej tillåtet, till exempel att samla in ett visst belopp per månad.

Åk F-6

Om insamlingar eller andra aktiviteter, för att samla in pengar, genomförs på

klassföräldrarnas initiativ, så är det under förutsättning att information ges att det är frivilligt att delta och att pengarna kommer alla till del, alltså även till dem som ej deltagit. Detta enligt den nya skollagen.

Åk 7-9

I samråd med föräldraföreningen har Hillerstorpsskolan beslutat att från och med lå 11/12 inte samla in pengar genom försäljning av kakor, godis, kläder etc.