Idén om folkbildning och upplysning

Som vi tidigare konstaterat är denna idé om folkbibliotekets funktion mycket framträdande och dominerande i alla de fyra kommuner vi har studerat. Denna idé var också en av de mest ursprungliga idétraditionerna bakom folkbiblioteken, och enligt Nilsson skrevs bildningsarbe- tet in i den statliga biblioteksförfattningen redan 1930.192 Sedan 1996 är det Bibliotekslagen som dikterar hur folkbiblioteken skall utforma sin verksamhet och alla fyra kommunala bibli- oteksplaner har också tagit avstamp i Bibliotekslagen vid utformandet av sina bibliotekspla- ner. Alla kommuner utom Mariestad har direkt citerat den andra paragrafen i Bibliotekslagen som säger: ”Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbib- liotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare.”193

Det är denna paragraf som direkt kan hänföras till vår första idealtyp om idén om folkbib- lioteket som en plats för folkbildning och upplysning. Samtliga kommuner uppgav flera typer av verksamheter som gav uttryck för folkbildningsidén och som byggde på denna paragraf i

190 _{Skot-Hansen s. 50.} 191 _{SFS 1996:1596, 7§.} 192 _{Nilsson 2003, s. 170.} 193 _{SFS 1996:1596, 2§.}

Bibliotekslagen, exempelvis genom sagostunder och läsfrämjande arbete för barn och ung- dom.

Graulund menar att den traditionella bildningsidén numera framkommer i upplevelserna som fås på biblioteket. Han delar emellertid upp upplevelserna i tre olika delar beroende på om de ha sin förankring i staten, marknaden eller civilsamhället. Den statliga förankringen kallar Graulund för fordybelsehjørnet, och består av temana estetik och vetenskap, och dess bild- ningspotential förenas i kulturen. I denna hörna ska man arbeta med att väcka intresse, möj- liggöra etablerande av läsesällskap, samarbeta med andra kulturinstitutioner och så vidare.194 Detta speglas bland annat i Botkyrkas samarbete med konsthallen och dess ambition att sam- arbeta med övriga kulturverksamheter. Graulund menar emellertid att alla de olika upplevel- setyperna har bildningspotential, vilket sätter oss i den paradoxala situation att även de upple- velsetyper som har sin grundförankring i marknaden och civilsamhället är bildande, och där- med har de en del i att uppfylla de statliga direktiven som formuleras i bibliotekslagen. Detta till trots nöjer vi oss med att konstatera att alla fyra kommunernas biblioteksplaner innehåller upplevelseambitioner men endast Botkyrka och Mariestad har en tydlig anknytning till bild- ning. De övriga samhällssfärernas inflytande över bildningen kommer att diskuteras på re- spektive stycke nedan.

Vi har i vår studie gjort en viss distinktion mellan begreppen bildning och utbildning, en di- stinktion som vi uppfattar även förekommer i biblioteksplanerna. Hansson menar att de två är separata uppgifter men att den traditionella folkbildningsuppgiften har utvecklats, eller ibland till och med ersatts av stödjandet av det formella lärandet.195 Bibliotekslagen formulerar ingen tydlig åtskillnad mellan begreppen bildning och utbildning utan nämner bara upplysning och utbildning i sin andra paragraf. Vi har också konstaterat att folkbiblioteken i de kommunala biblioteksplanerna är mycket involverade i att stödja den formella utbildningen. Eftersom det är en så stor ambition i samtliga kommuner att höja utbildningsnivån i kommunen, sker en stor del av samverkan mellan just folkbibliotek och utbildningsanstalter. Samverkan är även det något som Bibliotekslagen slår fast för att resurserna bättre ska kunna utnyttjas i kommu- nerna: ”Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall sam-

verka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna.”196 Det är denna lagparagraf som ligger bakom själva tillkommandet av våra studieobjekt och eftersom dessa är politiskt förankrade styrdokument så är de i sig själva en manifestering av den statli- ga anknytningen i folkbiblioteken. Paragrafen anger emellertid också att samverkan ska ske mellan verksamheter och aktörer inom biblioteksväsendet, i syfte att öka samsyn, samverkan och bättre tillgänglighet och effektivitet.197 I exempelvis Botkyrka sker samverkan mellan skolbibliotek och folkbibliotek bland annat genom nätverk och kompletterande medieförsörj- ning. Dessutom vill man införa ett biblioteksråd med representanter från förvaltningarna som driver bibliotek, kultur och fritid, barn och ungdom samt utbildning och arbetsmarknad. Rådet ska behandla gemensamma inköp, biblioteksfrågor, policy, IKT-utveckling, kommunlicenser för databaser etc.198

Staten påverkar inte bara genom sina lagar och direktiv utan även genom propositioner och nationella satsningar, vilket kan ses i exempelvis Haninge. I Haninge motiverar man sin stora satsning på utbildning med att den nationella politiken har bedömt att det är av vikt, exempel- 194 Graulund 2006, s. 64-67. 195 _{Hansson 2005, s. 11,21-22, 36-37, 42.} 196 _{SFS 1996:1596, 7a§.} 197 _{Ds 2003:66, s. 8.}

vis i propositionen Vuxnas lärande, och via Regeringens Storstadssatsning199 så anställdes mellan 2001 och 2003 en barnbibliotekarie i Jordbro i Haninge för att främja läsning och kun- skaper i svenska språket.200

Staten kan också möjliggöra åtgärder för folkbildningen genom att via Statens Kulturråd finansiera olika projekt. Exempelvis vill man i Botkyrka söka bidrag för bygget av ungdoms- biblioteket i Alby.201

Folkbildningsidén framkommer inte bara på statlig nivå utan genomsyrar hela det politiska systemet. Vissa kommuner har byggt sina biblioteksplaner även på kommunala styrdokument och också där kommer folkbildnings- och upplysningsidén fram. Exempelvis har Mariestad baserat sin biblioteksplan på de kulturpolitiska målen för Mariestads kommun, från 2001. I en bilaga till biblioteksplanen presenterar man de punkter man anser vara av relevans för biblio- teksverksamheterna, bland annat att bevara kulturarvet och att stimulera barns och ungdomars läsning.202

Folkbiblioteket påverkas även av regionala visioner. I Regional Utvecklingsvision anges målet att 50 % av den vuxna befolkningen ska ha någon form av högskoleutbildning. Götene ligger långt under denna gräns och därför är det en angelägen ambition att öka utbildningsni- vån.203