En studie visar att skillnaderna i resultat från de olika programmen VIP och IDA ICE inte skiljer sig märkvärdigt åt men frågan är hur det står sig mot verkligheten och om det finns något annat program som har större eller mindre noggrannhet. Skaparna av IDA ICE anger att deras program ger ett mer pålitligt resultat med varierande tidssteg och deras metod att beräkna flera variabler samtidigt i jämförelse med icke dynamiska beräkningsprogram.
Då en skillnad upptäcks i resultatet mellan solcellernas producerade el i Fall 2 – 1 person och övriga fall så väcks misstankar. Ingen ändring görs som skulle kunna påverka just det
resultatet och ändå är inte resultatet detsamma. Det kan vara så att ännu fler resultat inte blir detsamma mellan olika fall vilket gör att tillförlitligheten i känslighetsanalysen och i
jämförelsen mellan olika fall minskar. Resultaten måste betraktas med viss hänsyn till felmarginaler och bör inte ses som en precis bild av verkligheten.
Ett annat exempel på en skillnad i resultat trots att ingen direkt ändring har gjorts i relation till avvikelsen är att fläktdriftsenergin ändrats med 1 kWh i Fall 2 – 1 person. Beräkningarna i IDA ICE är som sagt en dynamisk beräkning med varierande tidssteg vilket påverkar
resultaten och i detta fall är det en väldigt liten ändring och anses fullt acceptabel. Visserligen är det en nackdel att det faktiskt ändras med 1 kWh men ändringen är marginell i
sammanhanget. Det finns förmodligen mycket mer fördelar med att ha varierande tidssteg och att flera parametrar ändras samtidigt än att ha en stelare beräkningsmodell.
6
SLUTSATSER
I denna studie påvisas det att det går att klara BBRs krav men att det kräver eftertanke och noggrannhet vid både systemutformning och uppförandet av byggnaden. Solceller eller annan egenproducerad energi är absolut nödvändigt för att överhuvudtaget komma i närheten av BBRs krav för småhus.
Många av de parametrar som påverkar den specifika energianvändningen i stor utsträckning är brukarrelaterade. Därför är det viktigt att inte bara fokusera på icke brukarrelaterade ting som klimatskal om Attefallshus ska bli energieffektiva.
I studien om hur energianvändningen ser ut i ett Attefallshus framkommer det att energi för uppvärmning är det enskilt största posten varför ett effektivt uppvärmningssätt är av största vikt. Likaså visar känslighetsanalysen att värmeåtervinning i ventilationsaggregat påverkar den specifika energianvändningen i stor grad. Varmvattenanvändningen når nästan ensamt upp till kravgränsen i Basfall varför det är av stor vikt att dels spara på och dels värma upp vattnet på ett energieffektivt sätt efter att uppvärmningssystemet effektiviserats.
7
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
Undersöka om det går att ge Attefallshus en rimlig maximal specifik energianvändning och vilken storlek den då skulle ha, genom framtagning av ett förslag till BBR med krav för hus med en Atemp mindre än 50 m2. Alternativt ta fram nya schabloner och siffror liknande de från
En fortsättning på denna studie kan vara att utföra lönsamhetskalkyler för respektive fall för att se vilket av systemen som ger störst lönsamhet under husets livslängd och på så vis kunna välja det ekonomiskt mest lönsamma alternativet.
Då endast uppvärmningssätt baserade på el berörs i denna studie kan en parallell studie göras om Attefallshus då fjärrvärme eller något bränsle används som uppvärmningssätt. Konkret kan det innebära att göra energiberäkningar och systemlösningar i fallet då
byggnaden exempelvis ska anslutas till fjärrvärme, som säkerligen är en vanlig lösning, och jämföra resultaten med denna studie. Eventuellt göra lönsamhetskalkyler för att se om huset i det fallet verkligen ska anslutas till fjärrvärmen eller om el-uppvärmning med solceller är det bättre alternativet ekonomiskt. I fallet om fjärrvärme kan det visa sig att solfångare är ett bättre alternativ till solceller men vidare undersökning krävs.
Att utforma en bostad kräver mer än att en ingenjör tar fram systemlösningar, därför kan noggrannare undersökning kring detaljprojekteringen av systemen och dess placering med avseende på lagar och regler kring utformningen av bostäder göras. En undersökning av en mer arkitektonisk natur gällande hur dessa kan tillämpas på bästa sätt.
Genomföra en studie om passivhuscertifiering är möjlig, eller om Attefallshuset kan byggas som nära-nollenergibyggnad, även kallad NNE. Det kan innebära en utformning med solceller och liknande installationer som i denna undersökning då den, i litteraturstudien, hänvisade undersökningen inte projekterade sådana system.
REFERENSER
Adalberth, K., & Wahlström, Å. (2009). Energibesiktning av byggnader - flerbostadshus och
lokaler. Stockholm: SIS Förlag AB.
Bagge, H., Lindstrii, L. & Johansson, D. (2012). BRUKARRELATERAD
ENERGIANVÄNDNING. (THUVA, del 1). Lund: LÅGAN. Nerladdad från
http://www.laganbygg.se/UserFiles/Projekt/THUVA1_LAGAN.pdf beijerbygg. (2016). SPU AL SPONTAD KANT. Nerladdad 2016-05-25, från
http://www.beijerbygg.se/store/privat/byggmaterial/isolering/pir-isolering/spu-al- 2400x1200mm-spontad-kant?artikel=416243#
Boverket. (2011). BBR 18. Karlskrona: Boverket. Nerladdad från
http://www.boverket.se/contentassets/3108c5069a60495380949c906e9c6f0b/bbr- 18-ovk.pdf
Boverket. (2015a). Detta gäller för attefallshus. Nerladdad 2016-05-25, från http://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/bygga-utan- bygglov/attefallshus/
Boverket. (2015b). Avsnitt 9 Energihushållning. Karlskrona: Boverket. Nerladdad från http://www.boverket.se/globalassets/vagledningar/kunskapsbanken/bbr/bbr- 22/bbr-avsnitt-9
Boverket. (2016a). Bostadsmarknadsenkäten 2016 i korthet. Nerladdad 2016-05-25, från http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden /bostadsmarknadsenkaten-i-korthet/
Boverket. (2016b). Attefallshus. Nerladdad 2016-05-25, från
http://www.boverket.se/sv/PBL- http://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/lov--byggande/lov--anmalningsplikt/bygglovbefriade-
atgarder/komplementbostadshus-eller-komplementbyggnad-max-25-m-sa-kallat- attefallshus/
Cuce, E., & Cuce, P. M. (2015). The impact of internal aerogel retrofitting on the thermal bridges ofresidential buildings: An experimental and statistical research. Energy and
buildings, 116(2016), 449-454. doi:10.1016/j.enbuild.2016.01.033
Diaz-Rainey, I., & Ashton, J. K. (2015). Investment inefficiency and the adoption of eco- innovations: The case of household energy efficiency technologies. Energy Policy,
82(2015), 105-117. doi:10.1016/j.enpol.2015.03.003
dinbyggare. (2015). Ytterdörrar – Så tyder du märkningen. Nerladdad 2016-05-25, från http://www.dinbyggare.se/ytterdorrar-sa-tyder-du-markningen/
Eklund, S. (2015). Utveckling av hållbara och energieffektiva attefallshus (Kandidatuppsats, Mittuniversitetet). Nerladdad från http://www.diva-
Elmroth, A. (2012). Byggvägledning 8 Energihushållsning och värmeisolering Utgåva 3. Stockholm: Svensk Byggtjänst.
Emanuelsson, T. (2016). LÅGENERGIKONCEPT OCH SMÅ PERMANENTBOENDEN -
Energieffektiva Attefallshus. (Masteruppsats, Luleå tekniska universitet). Nerladdad
från http://pure.ltu.se/portal/files/105241029/LTU-EX-2016-105109530.pdf
Energimyndigheten. (2014a). Luftluftvärmepumpar 2009-2013. Nerladdad 2016-05-25, från http://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/luftluftvarmepumpar-2009- 2013/
Energimyndigheten. (2014b). Toshiba RAS-25SKVP2-ND. Nerladdad 2016-05-25, från http://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/luftluftvarmepumpar-2009- 2013/?productTypeVersionId=1271
Energimyndigheten. (2014c). Varmvattenberedare. Nerladdad 2016-05-25, från http://www.energimyndigheten.se/tester/tester-a-o/varmvattenberedare/ EQUA. (2016). IDA Indoor Climate and Energy . Nerladdad 2016-05-25, från
http://www.equa.se/en/ida-ice
European Commission. (2016). Buildings. Nerladdad 2016-06-11, från https://ec.europa.eu/energy/en/topics/energy-efficiency/buildings Gulliksson, T. (2016). Jämförelse av energiberäkningsprogram för byggnader.
(Masteruppsats, Umeå universitet). Nerladdad från http://umu.diva- portal.org/smash/get/diva2:816557/FULLTEXT01.pdf
IEA. (2013). Energy Policies of IEA Countries. (Country review, Edition 2013). Paris: International energy agency. Nerladdad från
https://www.iea.org/publications/freepublications/publication/Sweden2013_free.pd f
Karami, P. (2015). Robust and Durable Vacuum Insulation Technology for Buildings (Doktorsavhandling, Kungliga Tekniska högskolan). Nerladdad från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:867728/FULLTEXT02.pdf Klöckner, C. A., Sopha, B. M., Matthies, E., & Bjørnstad, E. (2013). Energy efficiency in
Norwegian households - identifying motivators and barriers with a focus group approach. International Journal of Environment and Sustainable Development,
12(4), doi:397-415. 10.1504/IJESD.2013.056348
Nair, G. (2012). Implementation of energy efficiency measures in Swedish single-family
houses. Hämtat från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:489863/FULLTEXT01.pdf
Passivhuscentrum. (2014). Nytt rekord i lufttäthet. Nerladdad 2016-05-25, från http://www.passivhuscentrum.se/nytt-rekord-i-lufttathet
PAX. (2013). "Monteringsanvisning". Hälleforsnäs: Pax AB. Nerladdad från http://www.pax.se/media/55197/009_905033_A_Pax_eos_sv_en.pdf
Persson, A. (2002). Energianvändning i bebyggelsen. Eskilstuna: Statens energimyndighet. Nerladdad från http://docplayer.se/1238897-Energianvandning-i-bebyggelsen-en- faktarapport-inom-iva-projektet-energiframsyn-sverige-i-europa.html
Pettifor, H., Wilson, C., & Chryssochoidis, G. (2015). The appeal of the green deal: Empirical evidence for the influence of energy efficiency policy on renovating homeowners.
Energy Policy, 79(2015), 161-176. doi:10.1016/j.enpol.2015.01.015
Sevrinsson, H. (2015). Ventilation. Byggvägledning 7 En handbok i anslutning till Boverkets
byggregler. Utgåva 5. Stockholm: Svensk Byggtjänst.
Sharif, H. A. (2013). GRUNDLÄGGNINGSMETODER - VAL AV
GRUNDLÄGGNINGSMETOD FÖR SMÅHUS I ÖREBRO LÄN (Kanditatuppsats,
Örebro universitet). Nerladdad från http://oru.diva- portal.org/smash/get/diva2:651755/FULLTEXT01.pdf
SVEBY. (2012). Brukarindata bostäder (Svebyprogrammet, Volym 1.0). Stockholm: SVEBY. Nerladdad från http://www.sveby.org/wp-
content/uploads/2012/10/Sveby_Brukarindata_bostader_version_1.0.pdf SVEBY. (2016). Klimatdatafiler för Sveriges kommuner. (Svebyprogrammet, Rapport).
Stockholm: SVEBY. Nerladdad från http://www.sveby.org/wp-
content/uploads/2016/02/Klimatdatafiler-f%C3%B6r-sveriges-kommuner- 20160217.pdf
SVEBY. (u.å.). Besvarade frågor. Nerladdad 2016-05-25, från http://www.sveby.org/fragor- och-svar/841-2/
Swedoor. (2016). Stoppa energitjuven vid dörren!. Nerladdad 2016-05-25, från http://www.swedoor.se/produkter/ytterdoerrar/passivhusdoerrar- laagenergidoerrar/
Troppová, E., Klepárník, J., & Tippner, J. (2016). Thermal bridges in a prefabricated wooden house. Wood Material Science & Engineering, 11(4) 1-7.
doi:10.1080/17480272.2016.1138999
Wendick, C. (2016). SVT Nyheter. Nerladdad 2016-05-25, från