Som jag ser det har studien givet möjliga svar på frågan hur lärare i grundskolans senare år uppfattar begreppet systematiskt kvalitetsarbete. Samtidigt har arbetet genererat i fler frågor som kan utgöra möjliga framtida forskningsområden. En sådan fråga ansluter till den första ordningens perspektiv (Björndal, 2011). Att observera den praktiska vardagen ute på skolor skulle vara ett intressant. Stämmer den bild som lärare ger vid intervjuerna med verkligheten? Hur skulle en observation av första ordningen kunna se ut för att så långt som möjligt ”fånga verkligheten”?
Ytterligare ett intressant framtida projekt hade varit att omvandla de kunskaper denna studie eventuellt givit till en större kvantitativ studie för att om möjligt öka överförbarheten. Mot bakgrund av denna studie skulle man kunna skapa mer träffsäkra och väl avgränsade enkätsfrågor som underlag till en större kvantitativ undersökning.
Den i mina ögon mest intressanta frågan ansluter till variationsteoretiska utgångspunkter: Hur kan skolledare och lärare tänka kring lärares kvalitativt olika uppfattning av det praktiska arbetet med systematiskt kvalitetsarbete? Hur kan vi skapa beskrivning för varandras olika syner på kvalité i den pedagogiska kontexten? Vilka konsekvenser får det för en demokratisk lärande organisation?
36
6.5S
LUTORDJag vill som avslutning tacka alla deltagare i undersökningen för er dyrbara tid. Utan er hjälp med praktikaliteter och pedagogiska kvalitéer samtalen hade inte denna studie genomförts. Stort tack till min närmaste kollega som vid ett otal tillfällen ställt upp med att axla min lärarroll då jag varit upptagen med arbetet. Till alla i min närhet som tvingats höra på mina ständigt nyfikna frågor kring ett begrepp som inte alltid fångat ert intresse. Tack till studenter och handledare. Särskilt stort tack till min familj som med stort tålamod låtit mig vara i min egna lilla värld det senaste halvåret. Tack!
37
R
EFERENSERAdler, Ann-Christine och Komstedt, Elisabeth (2016). Målrationellt eller meningsskapande – en studie av det systematiska kvalitetsarbetet på en gymnasieskola.
Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap. Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Malmö: Malmö Högskola.
Bergh, Andreas (2011). “Why quality in education – and what quality?: A linguistic analysis of the concept of quality in Swedish government texts”. Education
Inquiry, 2(4), 709 - 723. doi: http://dx.doi.org/10.3402/edui.v2i4.22008
Berg, Gunnar m.fl. (2015). Skolans kommunalisering och dess professionella frirum. Härnösand: Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
Björndahl, Cato R.P. (2011). Det värderade ögat – observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber AB.
Brinkmann, Svend och Kvale, Steinar (2015). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, Alan (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Creswell, John W. (2015) Research design. London: SAGE Publications Ltd.
Dalen, Monica (2013). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Graneheim H Ulla, & Lundman, Berit. (2004). Qualitative content analysis in nursing resarch: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105 - 112.
Guba, Egon G. (1981).” Criteria for Assessing the Trustworthiness of Naturalistic Inquiries”. ERIC/ECTJ. Vol. 29, No.2. Pages 75 - 91.
Henreksson, Magnus & Jävervall, Sebastian (2016). Svenska skolresultat rasar – vad vet vi? Stockholm: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).
Håkansson, Jan (2014). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Lund: Studentlitteratur AB.
38 Håkansson, Jan och Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Karlsson Vestman, Ove & Andersson, Inger M (2007). Pedagogisk utvärdering som styrning – en historia från präster till Pisa. Kalmar: Lenanders Grafiska AB.
Kroksmark, Tomas (2007). ”Fenomenografisk didaktik – en didaktisk möjlighet”. Didaktisk tidskrift. Vol. 17, No 2 - 3. Jönköping: Jonkoping university press.
Lager, Karin (2015). I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling - En policystudie av systematiskt kvalitetsarbete i kommunen, förskolan och fritidshemmet. Akademiska
avhandling i Barn och ungdomsvetenskap vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. Kållered: Ineko AB
Larsson, Pär (2004). Förändringens villkor. En studie om organisatoriskt lärande och förändring inom skolan. Ekonomiska forskningsinstitutet, Handelshögskolan i Stockholm. Doktorsavhandling, Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm.
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Sedan 2011-09-01 är upphovsrätten författarens. Texten är fritt tillgänglig.
Lundström, Ulf (2015). Systematic quality work in Swedish schools. Intensions and dilemmas. Scandinavium Journal of Public Administration. Vol. 19. No1.
Marton, Ferenc (2015) Neccessary conditions of learning. New York: Routledge.
Marton, Ference och Roger Säljö m. fl. (2009). Inlärning och omvärldsuppfattning. En bok om den studerande människan. 3. uppl. Stockholm: Norsteds.
Marton, Ference och Shirley, Booth (2012). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Nytell, Hans (2006) Från kvalitetsidé till kvalitetsregim – om statlig styrning av skolan. Stockholm: Elanders Gotab.
Oxenswärdh, Anette (2011) Ansvarsförhållanden vid skolutveckling. (Institutionen för pedagogik och didaktik, nr. 6. Stockholms universitet.) Doktorsavhandling, Stockholm: Stockholms universitet.
39 Pettersson, Lena (2016). Kvalitet i skolan – betyder höga betyg hög kvalité i skolan?
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Magisteruppsats på avancerad nivå. Karlstads universitet.
Scherp, Hans-Åke (2011). ”Med ansiktet vänt mot Europa. Perspektiv på skolutveckling”. (red. Thornberg & Thelin), Lärarförbundet, Myndigheten för skolutveckling/Skolverket, Sveriges skolledarförbund. Hämtad från:
https://www1.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/81fd9969356536f5c1256e5a003339b3/E4AD CF56C0C87A18C12578340048ACC5/$file/Med_ansiktet_vant_mot_Europa.pdf
Scherp, Hans-Åke (2013). Lärandebaserad skolutveckling – lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat. Studentlitteratur: Lund
Scherp, Hans- Åke (2016). Kvalitetsarbete och analys – för lärande i skola och förskola. Lund: Studentlitteratur.
Shenton, Andrew K. (2004).” Strategies for Ensuring Trustworthiness in Qualitative Research Projects”. Article in Education for Information. No 22. Pages 63 - 75.
SKOLFS 2010: 37 - Grundföreskrift
SKOLFS 2011:19 - Grundföreskrift
Skollagen (2010:800). Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2015A). Kvalitetsarbete i praktiken – stödmaterial. Ineko: Stockholm
Skolverket (2015B). Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes.
SOU 1997:121. Skolfrågor – Om skola i en ny tid. Hämtad från:
https://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/1997/10/sou- 1997121/
40 SOU 2007:101. Tydlig och öppen: Förslag till en stärkt skolinspektion. Hämtad från:
http://www.regeringen.se/contentassets/238190d7fc91449c8d8ef48242e39e12/tydlig-och-oppen-- -forslag-till-en-starkt-skolinspektion-sou-2007101
Thurfjell, Karin (2016). Pisa-chefen dömer ut svenska skolan: "Isolerad”. Artikel publicerad i
Svenska Dagbladet 27 nov 2016.
Uljens, Michael (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur AB.
Utbildningsradion (2014). Programserien Världens bästa skitskola. UR.
Wahlström, Ninni (2009). Mellan leverans och utbildning. Göteborg: Daidalos.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet: Elanders Gotab.
Wernberg, Ann (2005). ”Variationsteorin i praktiken”. Erixon, Per - Olof (red.) Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete (NaPA). Umeå: Umeå universitet.
Ärlestig, Helen (2014). ”Systematiskt kvalitetsarbete – ett gemensamt ansvar för rektor, huvudmannen och skolinspektionen”. Skolledare i mötet mellan nationella mål och lokala policy. Nihlfors, Elisabeth och Johansson, Olof (red.) Malmö: Gleerups.
41
Bilaga 1
Intervjuguide Forskningsfråga:
- Hur uppfattar lärare det systematiska kvalitetsarbetet i skolan?
Halvstrukturerad intervju med inspiration av Brinkmann & Kvale (2015) med teman:
Inledande frågor:
• Hur vill du beskriva din roll på skolan? • Hur skulle du beskriva skolans organisation?
Systematiskt kvalitetsarbete:
Övergripande uppfattningar
• Vad tänker du på när jag säger systematiskt kvalitetsarbete? (Definitioner/tolkningar) • Hur uppfattar du det systematiska kvalitetsarbetet? (syfte)
Specifika uppfattningar
• Hur uppfattar du din roll i det systematiska kvalitetsarbetet?
Uppfattningar av intensioner med kvalitetsarbete
• Hur uppfattar du att det systematiska kvalitetsarbetet prioriteras? (På vilket sätt? Av vem? För vem?) • Hur uppfattar du att ni använder det systematiska kvalitetsarbetet i er verksamhet?
• (Mot bakgrund av det vi pratat om): Vem bestämmer innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet? • Vilka vinster ser du med systematiskt kvalitetsarbete?
Avslutande frågor:
42
Bilaga 2
Hej,
Jag heter Johan Wirzén och arbetar som utvecklingslärare i Nässjö kommun.
Just nu håller jag på att avsluta en RUC-utbildning på Högskolan i Jönköping genom en magisteruppsats i pedagogik.
Studiens syfte kretsar kring att nå en fördjupad kunskap om hur lärare i grundskolans senare år uppfattar begreppet systematiskt kvalitetsarbete.
Jag önskar få hjälp av dig som rektor genom att ni föreslår lärare som skulle kunna vara deltagare (respondenter) och som motsvarar de urvalskriterier som är aktuella:
• Lärare i grundskolans senare år med minst 10 års erfarenhet i läraryrket • Lärare som är legitimerade
• Lärare med olika ämnesbakgrund – Ma/No, Sv/En, Moderna Språk, Praktisk/Estetisk, So, Specialpedagog.
Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer, vilka kommer att bandas. Intervjuerna beräknas ta ca 30 - 60 minuter och genomförs på respektive skola.
Respondenterna kommer avidentifieras, d. v. s. all information rörande integritet kommer anonymiseras i den slutliga texten.
Respondenterna har alltid möjlighet att avbryta deltagandet. Intervjuerna är tänkta att genomföras under v 9 - 11.
Jag kommer själv ta kontakt med eventuella deltagare för mer praktiska detaljer så som tid och plats. Du som rektor behöver endast föreslå möjliga deltagare.
Tack för din hjälp Med vänliga hälsningar johan.wirzen@nassjo.se 070/XXX XXX