Hur ser den ideala eleven inte ut?

Det resultat som kanske syns tydligast i det material jag undersökt är avsaknaden av bilder på personer vilka inte har ett typiskt västerländskt utseende. Detta gäller läromedlen från år 1988 samt 1994. Dock ser man ingen stor utveckling från denna period fram till det läromedel som är aktuellt i vår samtid. En kvinna samt tre pojkar med mörk hudfärg totalt av 47 porträtterade personer. I samband med bilden på pojkarna ges bilden av att de tillhör ”de andra”, en annan kultur som skiljer sig från ”vår” kultur. Att skapa en ”vi”- och ”dem”-känsla syns även i den första av de tre läromedlen. Då likställer man ”de andras” sätt att använda karnevaler för att skylla dåligt uppförande på, med ”vårt” sätt att använda alkohol i samma avsikt. I denna studie framkommer det tydligt att läromedlens bilder domineras av ljushyade personer. Utgår

141 _{Larsson & Fagrell (2010), s. 82f.} 142 _{Grahn (2014), s. 742.}

man från Frisén, Holmqvist Gattario & Lundes forskning är det detta som värderas högst vad gäller ”svenskhet”, nämligen ljus hudfärg.143

Enligt intersektionatliteten är meningen med att förtydliga en ojämlikhet i olika sociala relationer, att skapa en skillnad mellan ”vi” och ”dem”.144 Quennerstedt kritiserar även i sin forskning läromedlen för att ha en tydlig utgångspunkt i den västerländska kulturen och dess uppfattningar.145 ”Dem” är i detta fall personer som inte har ljus hudfärg. ”Vi” är de med ljus hudfärg. Här skapar maktordningen en skillnad mellan personer av olika etnisk bakgrund. De som knappt synliggörs här är ”de andra”. Eilard menar att utelämnandet av till exempel en grupp, ställer den längre från idealet än de som nämns.146 Att säga att föreliggande studie visar på samma resultat vore att dra slutsatserna lite för långt. Dock kan konstateras att personer med ljus hudfärg dominerar i läromedlen, vilket tyder på att den ”ideala eleven” inte är en person med mörk hudfärg. Sjöberg poängterar i sin forskning en viktig upptäckt.

Nämligen att i framställningen av den ”ideala eleven”, synliggörs inte de elever som inte har samma förutsättningar att leva upp till idealet. Detta skapar vinnare och förlorare inom skolan. De som har vad som krävs för att nå idealet och de som inte har vad som krävs.147 De mål som är uppsatta att nås förväntas man klara av, men är man redan på förhand begränsad att nå dit erbjuds ingen lösning. Sätter man in de olika läromedlen i sin egen kontext, och ser på dem ur sin egen samtid, åskådliggörs en viktig aspekt. Samhället ser annorlunda ut idag än vad det gjorde för cirka 30 år sedan. Då hade Sverige en viss invandring men inte alls i samma omfattning som idag. Med det i åtanke kan man inte värdera de olika läromedlen mot samma bakgrund. Eftersom de tidigare läromedlen inte speglar hur det samtida samhället ser ut, betyder det att det mest samtida läromedlet definitivt inte gör det. Att dagens läromedel inte kommit längre i utvecklingen är det stora problemet.

När alkohol- och tobaksvanor redogörs för i de två första läromedlen sker många

generaliseringar av könen. Kvinnor rökte till exempel inte fram tills för 100 år sedan, medan de nu är de som röker mest. Pojkar och idrottsmän snusar och män dricker allmänt mer

alkohol än kvinnor. På så vis sammankopplas de olika könen till de dåliga vanorna. Vid första anblick kan det se ut som att det har skett en stor förändring mellan de två första läromedlen och det senaste. Till exempel tas psykisk och social hälsa upp. Emellertid skildras fortfarande samma olikheter mellan kvinnor och män. Kvinnor röker och män snusar. Intressant att nämna är att män dominerar kapitlet Idrott och hälsa, medan kvinnor dominerar kapitlet Ohälsa. Skillnaden är att nu betonas det faktum att trots att ungdomar dricker lika mycket,

143 _{Frisén, Holmqvist Gattario & Lunde (2001), s. 190f.} 144 _{de los Reyes & Mulinari (2005), s. 9f.}

145 _{Quennerstedt (2005), s. 72ff.} 146 _{Eilard (2008), s. 428ff.} 147 _{Sjöberg (2011), s. 49.}

oavsett kön, påverkas flickorna mer. Detta på grund av deras kroppsvolym. Kvinnan antas alltså ha mindre kroppsvolym än mannen. De negativa konsekvenserna som tas upp angående de olika substanserna kommer till uttryck via hälsodiskursen. Det finns en underliggande förståelse att detta beteende inte är idealt. Ur genusdiskursen däremot ser man att kvinnorna mer frekvent kopplas till det dåliga beteende som till exempel rökning utgör.

Det för kvinnan säregna området med menstruation och graviditet är något som tas upp i de två första läromedlen. I det första läromedlet tar området plats under avsnittet Infektioner och skador. I efterföljaren har ämnet fått en egen sektion, dock med samma information.

Nämligen att träning kan ha både positiv och negativ påverkan på mensvärk och graviditeten. Grahn, som undersöker genus i förhållande till flickor och pojkars utveckling, belyser att den kropp flickan antar när hon blir en kvinna inte förknippas med en högpresterande kropp.148 Detta stämmer överens med hur läromedlen tar upp de negativa effekterna som mens och graviditet har på träning. Att träna och att vara en högpresterande idrottare försvåras om du är kvinna. Är du kvinna drabbas du alltså av något som betecknas som en skada eller infektion en gång varje månad. Det sker dock en förändring i synen på dessa tillstånd. Att tolka detta avsnitt har varit svårt. Stärker diskussionen kring mens och graviditet skillnader mellan könen och deras förutsättningar? Kvinnan förknippas med något som inte kopplas ihop med en högpresterande kropp. Eller är det ett sätt att belysa personers olika förutsättningar för utförandet av fysiska aktiviteter? En del kvinnor anges belägg för hur de kan påverkas negativt vid utförandet av fysiska aktiviteter. Denna del låter jag således vara öppen för diskussion.