Den idealiska läroboken i ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv

Hur ser den perfekta läroboken för SFI ut? Vad ska den innehålla och vad bör undvikas?

Bör läroboken presentera en individ från varje etnisk grupp, nation, religion och minoritet för att uppfattas som jämlik och positivt inställd till mångfald? Är det ens möjligt att skriva en lärobok med alla parametrar inställda åt ”rätt” håll och vem är det egentligen som avgör vad som är ”rätt”?

Det framkommer i flertalet analyser av läromedel för SFI att dessa böcker har en tendens att vara normerande och stereotypiserande i sin beskrivning av Sverige och av människor vilket har fått hård kritik. Men är det odelat negativt att normera hur samhället fungerar och vad människor över lag tycker och tänker? Kan det inte vara till hjälp för de människor som kommer hit att få råd om vissa saker, även om dessa råd är generaliserade? Om väldigt många som bor i Sverige till exempel tycker att det är oartigt att komma för sent till ett möte eller att gå före i en kö kanske det ska förmedlas till den som kommer ny och inte känner till sådana saker? Både denna och tidigare studier pekar på att läromedel för SFI ofta har ett starkt ”Sverige-fokus” då de flesta texter utgår från svensk kultur och svenska normer. Detta anser jag vara rimligt och till viss mån bra då det är till Sverige eleverna på SFI har kommit och behöver lära sig mer om. Jag hade som ny i ett land velat veta mer om samhället och hur det fungerar där, om normer, oskrivna regler och kulturen. Problemet med att försöka beskriva ett samhälle och dess invånare i ett läromedel är dock att en sådan beskrivning lätt blir generaliserande och uttrycks som ”sanningen” när sanningen egentligen är att ett samhälle aldrig är homogent och likformigt. Särskillt problematiskt blir det om den beskrivna sanningen dessutom tenderar att målas upp som bättre sätt att leva och tänka än andra. Dock kan inte alla typer av grupper vara representerade i ett läromedel men samtidigt bör inte någon stor grupp saknas på ett iögonfallande sätt, till exempel kvinnor, eller ”icke-svenska” kvinnor, som Mattlar påpekar, då det marginaliserar och osynliggör gruppen.

Det framstår som logiskt att ett läromedel innehåller en viss andel figurer som inte tillhör den etniskt svenska majoriteten eftersom det är så Sverige ser ut idag. En

”svensk” är inte självklart en person född i Sverige med svenska som modersmål.

Frågan är dock om inte texternas innehåll och gestaltningen av de figurer som förekommer är det viktigaste. I denna studies analys framkommer att den lärobok med högst antal ”icke-svenskar” och kvinnor är den mest normativa och stereotypiserande i beskrivningen av just dessa. Om ett läromedel genomgående framställer icke-svenskar som hjälpbehövande och underlägsna, riskerar detta att också styra läsarna mot att uppfatta de kategorier som representeras på ett likartat sätt. Då spelar den rika förekomsten av dessa kategorier inte någon roll. Därför behövs från författares sida en medvetenhet, inte bara om representationen av olika kategorier, men också hur figurer i texterna som representerar dessa kategorier framställs.

7 Slutord

En aspekt som hade varit intressant att ha med i denna studie är vad elever som går SFI tycker om de böcker som används i deras undervisning. Upplever de att det finns en uppdelning mellan ”svenskar” och icke-svenskar”, känner de att de blir tvingade in i ett visst ”svenskt” mönster och sätt att vara genom att läsa läromedlet? Om studiens omfattning varit större hade jag även velat ta kontakt med läromedelsförfattarna för att få deras perspektiv på forskningsfrågorna. Jag hade velat fråga om de fått några riktlinjer om jämställdhet och mångfald från förlagen och hur det i så fall påverkat skrivarprocessen.

Ett resultat som uppkommit utan att studien syftade till det är att de böcker som innehåller fiktiva personer i de längre texterna har en tendens att beskriva dem med stereotypiserande drag gällande både etnicitet och kön än böcker utan fiktiva personer.

Denna upptäckt väcker frågeställningen om det ser ut så i fler läromedel för SFI eller om detta resultat var en slump utifrån dessa fyra böcker. Kanske kan det vara något för framtida forskning?

Referenser

Ambjörnsson, Anna (2015) SFI-läromedel – för vem? En studie av hur målgruppens språkliga och kulturella bakgrunder tillvaratas i läroböcker i svenska för invandrare http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:899059/FULLTEXT01.pdf

Hämtad: 2016-10-14

Arnstberg, Karl-Olov & Ehn, Billy, Etniska minoriteter i Sverige förr och nu (Lund, 1976)

Calderon, Anders. u.å. Hur väljs och kvalitetssäkras läromedel? Skolverket; (2015).

http://www.Skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/hur-valjs-och-kvalitetssakras-laromedel-1.181769

Hämtad: 2016-10-20

Carlsson, Marie & Brömssen, Kerstin von (red.) (2011). Kritisk läsning av pedagogiska texter: genus, etnicitet och andra kategoriseringar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Carlson, Marie. (2011). ”Vi” och ”våra invandrare” – Normer och värderingar i några SFI-läromedel/svenska för invandrare. I Carlson, Marie & Brömssen, Kerstin von (red.) Kritisk läsning av pedagogiska texter: genus, etnicitet och andra kategoriseringar. 1.

uppl. Lund: Studentlitteratur, 203–235

Carlson, Marie (2003). Svenska för invandrare - brygga eller gräns?: [syn på kunskap och lärande inom sfi-undervisningen]. [Ny, något förkortad utg.] Lund: Studentlitteratur

Denscombe, Martyn. (2016). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna /. Johanneshov: MTM

Ekblad, Ulrika & Söderqvist, Caroline (2012). Språkvägen: för sfi kurs B. Stockholm:

Sanoma utbildning

Flom, Camilla & Ryen Söberg, Ola (2013). Mot målet. 1, Utbildning i svenska för invandrare. 1. uppl. Lund: Folkuniversitetets förlag

Hellspong , Lennart (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.

Lennartson-Hokkanen, Ingrid & Odin, Ragnhild (2008). Språknyckeln C: för tidigare delen av Sfi. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Lidberg, Caroline. (2000). Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv – möjligheter och begränsningar.

http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.83991.1333706066!/menu/standard/file/200 0_6_Liberg.pdf.

Hämtad: 2016-10-20

Mattlar, Jörgen (2008). Skolbokspropaganda?: en ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005). Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-9390

Mattlar, Jörgen. (2011). Mångfald och etnicitet i svenska som andraspråk för vuxenstuderande. I Carlson, Marie & Brömssen, Kerstin von (red.). Kritisk läsning av pedagogiska texter: genus, etnicitet och andra kategoriseringar. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur, 181-202.

Nilsson, Katarina (2013) Läroboken som grund för normskapande föreställningar - En studie i hur kön och heteronormativitet gestaltas och kommer till uttryck i två läroböcker för sfi.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:706787/FULLTEXT02.pdf Hämtad: 2016-11-10

Otterbjörk, Roland (1979). Svenska förnamn. Kortfattat namnlexikon. Stockholm

Tarras, Louise & Stiernstedt, Metta (2007). Samspråk: om livet i Sverige. 1. 1. uppl.

Stockholm: Bonnier utbildning

Wahlin, Elisabet (2012). När klockan är 22 tystnar musiken. Svensk kultur i läromedel

för SFI.

https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/13428/Examensarbete.pdf?sequence=2&i sAllowed=y, https://dspace.mah.se/

Hämtad: 2016-10-26

Wahldén, Robert (2014) stapplande steg mot ökad mångfald – en diskursanalys av texter om familjer och relationer i sfi- läromedel.

http://bada.hb.se/bitstream/2320/13774/1/Valld%c3%a9n140624%20BADA.pdf Hämtad: 2016-11-10

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Selander, Staffan, ”Pedagogiska texter och andra artefakter för kunskap och kommunikation. En översikt över läromedel – perspektiv och forskning”, Läromedel – specifikt –, SOU 2003:15 (Stockholm, 2003)

Skolverket (2011) Skolans värdegrund och uppdrag

https://www.Skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculmtopdf.pdf?typeOfSchooling=

gr&typeOfDoc=pdf.

Hämtad: 2016-11-16

Skolverket (2012) Utbildning i svenska för invandrare -
 Kursplan och kommentarer.

http://www.Skolverket.se/om-Skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.Skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2939

Hämtad: 2016-11-11

Skolverket (2012) Läroplan för vuxenutbildningen

http://www.Skolverket.se/om-Skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.Skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2945.pdf%3Fk%3D2945

Hämtad: 2016-11-11

Ålund, Aleksandra (2000). Etnicitetens mångfald och mångfaldens etnicitet: kön, klass, identitet och ras. Etnicitetens gränser och mångfald / Erik Olsson (red). S. [27]-77

Elektroniska resurser

Nationalenceklypodin

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4mlikhet Hämtad: 2016-11-28

SCB - Statistiska centralbyrån http://www.scb.se/namnstatistik/

Hämtad: 2016-11-30

Stockholms universitet

http://www.su.se/utbildning/studentservice/j%C3%A4mlikhet-likabehandling/begrepp-och-ordlista-1.10235

Hämtad: 2016-11-28

Länsstyrelsen

http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/manniska-och-samhalle/nationella-minoriteter/Pages/default.aspx

Hämtad: 2016-12-01