I detta kapitel sammanfattas de forsknings- och utredningsbehov som identifierats i denna förstudie. Nedan beskrivs först på övergripande nivå den kunskap som behövs avseende åtgärder och
klimatrelaterade konsekvenser. Sedan följer en kort beskrivning av de mer specifika behov som identifierats med avseende på markprocesser, bedömning och värdering av kostnader och nyttor, riskklassning samt diskontering.
Åtgärder
Metoden som presenteras i denna förstudie fokuserar på effektsamband för identifiering, bedömning och prioritering av klimatanpassningsåtgärder för väg och järnväg. De prioriterade åtgärder som genomförs ska förebygga eller hantera redan uppkomna klimatrelaterade konsekvenser som översvämningar, erosion, ras och skred, brand m.m. och konsekvenserna av dem. Flera
klimatrelaterade händelser och konsekvenser ger i sin tur upphov till ytterligare konsekvenser i en längre eller kortare kedja. Åtgärder kan vidtas olika tidigt i sådana konsekvenskedjor vilket i sin tur påverkar bl.a. vilka effekter åtgärderna får och hur stora kostnaderna för olika åtgärder blir i förhållande till nyttan. Det hela är som framgått tidigare i rapporten mycket komplext och det råder brist på kunskap inom en rad områden.
Generellt behövs ökad kunskap om hur stor effekten av olika åtgärder är på kort och lång sikt. Det gäller även sådana åtgärder som vidtas när en klimatrelaterad konsekvens har inträffat. Mer kunskap behövs både om åtgärdernas effekt på det de är avsedda att förebygga eller hantera när konsekvensen har inträffat men också om eventuella andra konsekvenser olika åtgärder kan ge upphov till avseende naturmiljö, kulturmiljö och hur de kan påverka olika sociala frågor.
Klimatrelaterade konsekvenser
Generellt behövs också mer kunskap om olika klimatrelaterade konsekvenser. Som exempel kan nämnas att det behövs mer kunskap om vad som händer efter ett skred och när olika följdeffekter av ett skred inträffar. Hur utveckling ser ut efter ett skred är således en viktig fråga liksom vad det betyder för enskilda människor och samhället generellt. I det ingår t.ex. frågan om hur allmänhetens rekarationsmöjligheter och näringslivet påverkas av att en väg- eller järnvägsanläggning drabbas av ett skred. Mer av den typen av kunskap behövs inte bara för skred utan för i princip alla klimatrelaterade konsekvenser.
Vilka kan konsekvenserna förväntas bli och under vilka omständigheter är en viktig fråga. Konsekvenserna av översvämningar, erosion, brand, skred m.m. är givetvis i stor utsträckning en platsspecifik fråga. Därför behövs det kunskap om vilka konsekvenser och vilken omfattning på konsekvenserna som kan förväntas givet ett antal lokala förutsättningar. Mer kunskap behövs därför om hur lokala förutsättningar påverkar konsekvenserna av översvämningar, erosion, ras, skred, brand m.m. Det krävs dessutom förbättrade schablonvärderingar av dessa konsekvenser i monetära termer. Inom ramen för Göta älvutredningen gjordes en inventering av möjliga positiva och negativa naturmiljökonsekvenser. Det går att kvalitativt beskriva dessa, men vilka som dominerar liksom tidsaspekterna för dessa konsekvenser är svåra att bedöma och svåra att beskriva i kvantitativa termer. Detta gäller även för kulturmiljöaspekter.
För att erhålla mer kunskap om både åtgärder och konsekvenser behövs både forskning i fält och laboratoriestudier. Den kunskap som tas fram behöver också implementeras.
Markprocesser
Det behövs ökad kunskap för att med större säkerhet kunna bedöma erosion i olika jordar under olika förutsättningar. Dessutom behövs kunskap om vilka kvantitativa parametrar som kan och är lämpliga att användas under vilka förutsättningar. Detta gäller även med avseende på släntstabilitet och
framförallt i lösa jordar och med hänsyn till förekomster av till exempel kvicklera. För att ta fram kvantitativa parametrar krävs forskning och validering av befintliga modeller och av de
schablonvärden som ofta används.
Det finns stora behov av att bättre förstå de komplexa och samverkande processer som sker i marken och hur dessa påverkas av de klimatförändringar som kan förväntas. För att kunna bedöma
erosionshastighet, sättningar och sannolikheten för ras och skred i ett framtida klimat behövs bl.a. ökad kunskap om:
• Hur förändringen i genomsnittstemperatur påverkar de fysiska och kemiska egenskaperna på de djup som antar denna temperatur och vad detta innebär för de hydrologiska, geologiska och geotekniska egenskaperna. En viktig fråga är: Hur snabbt sker förändringar och vilken
inverkan får detta på erosion och släntstabilitet?
• Hur de hydrologiska, geokemiska, biologiska och biogena processerna kan beskrivas i omättad zon och hur dess egenskaper kommer att förändras med kommande klimatförändringar. En viktig fråga är: Hur kommer förändrad torka och förändrade nederbördcykler att påverka torrskorpa och sprickbildning?
• Hur lämpliga metoder kan utvecklas och implementeras (även kunskap och kompetens) utanför universitet och högskolor. Metoder som kan användas för att bedöma hur sättningar och horisontella deformationer ska bedömas och beräknas i ett framtida klimat.
• Hur ökad amplitudförändring i grundvattennivåer påverkar olika processer och
markegenskaper (sättningar och horisontella deformationer, bärighet, erosion, släntstabilitet). • Hur egenskaper och processer kommer att förändras i övergångszoner mellan olika jordarter
och mellan jord och berg i ett föränderligt klimat.
• Hur förändringar i frost-tö cykler, temperatur, fuktighet och nederbörd, påverkar sprickbildningen i berg, men också deformation och sättningar i framförallt fina jordar. • Lämpliga provtagningsmetoder och kriterier för bestämning av skjuvhållfasthet. Lämpliga
metoder behöver verifieras och implementeras.
• Modeller för erosion, inklusive de variabler och parametrar som ingår i dessa. Modeller för erosion behöver valideras och uppdateras för svenska förhållanden och med hänsyn till kommande klimatförändringar.
• Metoder som kan användas för att bedöma sannolikheten för brott, skred och ras per given tidsenhet. Dessa metoder behöver utvecklas och valideras. På senare tid har metoder för detta börjat utvecklas. SGI gör bedömningen att ytterligare utvärdering och utveckling av befintliga metoder krävs innan någon av dem kan rekommenderas. Dessutom behöver metoderna uppdateras med avseende ny kunskap om markprocesser i allmänhet.
Bedömning av kostnader
Det behövs en sammanställning och analys av den information som finns i ROP (databas för robusthetsplanering) och kommuner avseende förseningar, avstängningstider, investerings- och underhållskostnader till följd av förhöjd temperatur (spårutveckling, blödning i asfalt, solkurvor) och risker kopplade till havsnivåökning, skyfall, långvariga regn, förändrade nederbördsmönster och dess påverkan på bärighet, sättningar, erosion ras och skred. En sådan sammanställning är lämplig att använda som underlag för att ta fram schablonvärden för förväntade avstängningstider och kostnader för typsituationer. En sådan sammanställning är också en viktig utgångspunkt för att identifiera ytterligare utrednings-, kunskaps- och forskningsbehov. En aspekt som kan vara svår att utvärdera från en sammanställning från ROP är hur god beredskap och erfarenheter från tidigare liknande händelser påverkar avstängningstiden. Det kan därför behöva utredas särskilt.
Angående lönekostnader, och behov av olika experter och entreprenörer kan den metod som utvecklas för spårburen trafik (Torstensson m.fl., 2019) vara relevant att utveckla för vägar och annan
infrastruktur som ligger inom ramen för Trafikverkets ansvarsområde. I båda metoderna bör hänsyn till klimatförändringar ingå.
Värdering av kostnader och nyttor
Det behövs forskning för att identifiera och kvantifiera andra potentiella värden och kostnader än de som idag är internaliserade i befintliga metoder och modeller för samhällsekonomiska beräkningar. Exempel på värden som normalt inte ingår i befintliga metoder och modeller är påverkan på möjligheter till rekreation, kultur, idrott och upplevelse av trygghet. Andra exempel på värden som normalt inte inkluderas är värdet av ekosystemtjänster (påverkan på vattenkvalitet, vattenhantering, upplevt välbefinnande osv.) samt påverkan på biologisk mångfald inklusive möjligheterna att t.ex. nå miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Myllrande våtmarker.
Förslagsvis tas vetenskapligt baserade kvantitativa och semi-kvantitativa schablonvärden fram genom multidisciplinära forskningsprojekt. Sådan värden tas förslagsvis fram för olika miljöer (urbana-, rurala och skogliga miljöer samt jordbruksområden, olika klimatzoner osv.). Dessutom behövs systematiska, transparanta metoder som kan användas för att göra sådana värderingar i stora projekt, eller för projekt som förväntas få stor inverkan på miljömässiga eller sociala värden. Såväl
schablonvärden som de metoder som ska användas behöver vara utvecklade för att kunna användas under dagens klimat och med hänsyn till framtida klimatförändringar. Det är även angeläget att metoderna tar hänsyn till sociala och socioekonomiska förändringar på kort, mellanlång och lång sikt.
Riskklassning
En riskmatris som baseras på sannolikhets- och konsekvensklasser är användbar som ett första steg för att bedöma om en åtgärd bör vidtas. Det finns en riskmatris med föreslagna risk, sannolikhets- och konsekvensklasser i Figur 2–2. Dock behöver klassindelningarna, framförallt konsekvens-
klassindelningen, uppdateras och verifieras så att det finns en övergripande koncensus inom Trafikverket samt hos relevanta intressenter.
Diskontering
Det krävs en ökad kunskap om hur diskonteringsräntan kan hanteras och vad det innebär med hänsyn till de nyttor och kostnader som åtgärder kan medföra utöver de kostnader och nyttor som är
förknippade med själva skadekostnadsförändringen samt investerings- och underhållskostnader på kort, medellång och lång sikt. Många av de möjliga åtgärderna för att minska erosion, ras och skred är desamma som för att minska översvämningsrisker och ger samma ytterligare nyttor och kostnader och kan därmed också värderas på samma sätt.
Det behövs metoder som kan användas för att bedöma vilken diskonteringsränta som bör användas vid olika fall av samhällsekonomisk analys av klimatrisker och riskreducerandeåtgärder på kort,
Referenser
AFS. (1997:2). Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbete i stark värme. Arbete i stark värme. Hämtad från: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/arbete-i-stark-varme- foreskrifter-afs1997-2.pdf
Alén, C. (2012). Säkerheten för befintliga slänter. Presentation vid Teknologidagene, 2012 Trondheim, 10-11 oktober 2012.
Alén, C., Jendeby, L., Persson, J., Sällfors, G. & Zackrisson, P. (2005). Säkerhet mot stabilitetsbrott
hos befintliga vägar. Modell för beslut om huuvida åtgärd krävs. (Intern skrift, 2015-10-28).
Vägverket.
Alm, L.-O. (1977). Spårbildning i vägbeläggningar, olägenheter, kritiska spårdjup och mätmetoder. (VTI Rapport 129). VTI. Hämtad från: http://vti.diva-
portal.org/smash/get/diva2:674330/FULLTEXT01.pdf
Amini, B. & Tehrani, S. S. (2014). Simultaneous effects of salted water and water flow on asphalt concrete pavement deterioration under freeze–thaw cycles. International Journal of Pavement
Engineering, 15(5). 383-391. https://doi.org/10.1080/10298436.2012.677844.
Anderson, C. A. (1989). Temperature and Aggression: Ubiquitous Effects of Heat on Occurrence of Human Violence. Psychological Bulletin, 106(1). 74-96. 10.1037%2F0033-2909.106.1.74.
Andersson-Sköld, Y. (2011). Metodik konsekvensbedömning – Känslighetsanalys, klassindelning, och
applicering av metodik i hela utredningsområdet. SGI. Hämtad från:
https://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/gota-alvutredningen/gau_delrapport_13.pdf Andersson-Sköld, Y. & Davidsson, G. (2016). Riskhänsyn vid hantering av översvämningsrisker-
Bakgrund, förutsättningar och ansatser för utveckling av metod för riskhantering av översvämning i detaljplaner. Göteborgs stad, Stadsbyggnadeskontoret. Hämtad från:
https://goteborg.se/wps/wcm/connect/fdc9cd9f-123a-4852-a24b- d9f4af8973a5/Slutrapport_160426.pdf?MOD=AJPERES
Andersson-Sköld, Y. & Johannesson, M. (2018). Klimatförändringens påverkan på sjöfart och
luftfart. Översiktligt underlag för handlingsplan. (VTI rapport 960). VTI. Hämtad från: http://vti.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1179532/FULLTEXT01.pdf
Andersson-Sköld, Y., Klingberg, J., Gunnarsson, B. & Thorsson, S. (2018). Metod för bedömning och
värdering av ekosystemtjänster i staden (VEKST), Handbok version 1.0. (Rapport C123, ISSN 1400-
383X). Göteborgs universitet. Hämtad från:
https://www.mistraurbanfutures.org/sites/mistraurbanfutures.org/files/Metod%20f%C3%B6r%20bed %C3%B6mning%20och%20v%C3%A4rdering%20version%201.0%20januari%202018_0.pdf Andersson-Sköld, Y., Nyberg, H., Göransson, G., Lindström, Å., Nordbäck, J. & Gustafsson, M. (2007a). Föroreningsspridning vid översvämningar - Etapp II. (11006692 (ISSN)). Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:swedgeo:diva-640
Andersson-Sköld, Y., Nyberg, H. & Nilsson, G. (2007b). Föroreningsspridning vid översvämningar -
Andersson-Sköld, Y. & Nyberg, L. (2016). Effective and Sustainable Flood and Landslide Risk Reduction Measures: An Investigation of Two Assessment Frameworks. International Journal of
Disaster Risk Science, 7(4). 374-392. https://doi.org/10.1007/s13753-016-0106-5.
Andersson-Sköld, Y., Suer, P., Bergman, R. & Helgesson, H. (2016). Sustainable decisions on the agenda – a decision support tool and its application on climate-change adaptation. Local Environment,
21(1). 85-104. https://doi.org/10.1080/13549839.2014.922531.
Andersson-Sköld, Y., Thorsson, S., Rayner, D., Lindberg, F., Janhäll, S., Jonsson, A., Moback, U., Bergman, R. & Granberg, M. (2015). An integrated method for assessing climate-related risks and adaptation alternatives in urban areas. Climate Risk Management, 7(31-50.
10.1016/j.crm.2015.01.003.
Andersson, E. & Åkersson, B. (2006. 11 december). Översvämning drabbar tåg och vägar. Uppsala
Nya Tidning, Hämtad från: https://www.unt.se/omvarld/oversvamning-drabbar-tag-och-vagar-
404682.aspx [2019-04-08].
Arcement, G. J. & Schneider, V. R. (1989). Guide for selecting Manning's roughness coefficients for
natural channels and flood plains. (2339). Hämtad från: http://pubs.er.usgs.gov/publication/wsp2339
Arvidsson, A., Blomqvist, G., Erlingsson, S., Hellman, F., Jägerbrand, A. & Öberg, G. (2012).
Klimatanpassning av vägkonstruktion, drift och underhåll. Ett temaprojekt. (Rapport 771). VTI.
Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:670640/FULLTEXT01.pdf
Barla, M. & Di Donna, A. (2018). Energy tunnels: concept and design aspects. Underground Space,
3(4). 268-276. https://doi.org/10.1016/j.undsp.2018.03.003.
Bergdahl, K., Odén, K., Löfroth, H., Göransson, G., Jönsson, Å. & Kiilsgaard, R. (2015). Skredrisker i
ett förändrat klimat – Norsälven. Del 2: Metod för kartläggning. (Publikation 18-2). Statens
geotekniska institut, SGI. . Hämtad från: https://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/sgi- publikation/sgi-p18-2.pdf
Berggren, A.-C. & Hommik, A. (2018). Årstidsstyrd beredskapsplan, Nationell, Vintern 2018-2019,
järnväg. (Rapport TRV 20185372. Version 1.0 ). Trafikverket. Hämtad från:
https://www.trafikverket.se/contentassets/9cd8302b921248d9a151dfa93652d571/beredskapsplan_vint er_2018-2019_jarnvag.pdf
Bergström, S. (2012). Framtidens havsnivåer i ett hundraårsperspektiv – kunskapssammanställning. (Klimatologi Nr 5, 2012). SMHI. Hämtad från:
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.27868!Klimatologi%205%202012%20slutversion.pdf Blumenthal, B. (2010). När Vänern svämmade över : Händelseutveckling och konsekvenser av
översvämningen 2000/2001. (978-91-7063-289-1 (ISBN)). Karlstads universitet. Hämtad från:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-8385
Boardman, A. E., Greenberg, D. H., Vining, A. K. & Weimer, D. L. (2010). Cost-Benefit Analysis:
Concepts and Practice, Pearson.
Boyanowsky, E., Calvert, J., Young, J. & Brideau, L. (1981). Toward a Thermoregulatory Model of
Burbey, T. J. (2002). The influence of faults in basin-fill deposits on land subsidence, Las Vegas Valley, Nevada, USA. Hydrogeology Journal, 10(5). 525-538. https://doi.org/10.1007/s10040-002- 0215-7.
Bygg: handbok för hus-, väg-, och vattenbyggnad. (1968-1972). Kapitel 177, Uppsala, Byggmästaren.
Bångman, G., Forsstedt, S., Grudemo, S., Olsson, T. & Sundqvist, B. (2018). Samhällsekonomisk
metod för att beakta transportsystemets påverkan på vatten: En förstudie. (Rapport TRV 2018/39221.
Version: 1.0 ). Trafikverket. Hämtad från:
https://www.trafikverket.se/contentassets/dbf70a5e74b745be8551f3fbde590f00/rapport_vatten_och_s amhallsekonomi_181214.pdf
Carlson, A. & Folkeson, L. (2014). RA-NET Road Energy - Sustainability and Energy Efficient
Management of Roads. . (Final Report). Hämtad från:
https://www.vti.se/en/Publications/Publication/sustainabililty-and-energy-efficient-management- of_742851
Carvel, R. (2016). A review of Tunnel Fire Research from Edinburgh. Fire Safety Journal,
105(https://doi.org/10.1016/j.firesaf.2016.02.004.
Chanson, H. (2004). The hydraulics of open channel flow: an introduction, Elviser.
Chapman, L., Thornes, J. E., Huang, Y., Cai, X., Sanderson, V. L. & White, S. P. (2008). Modelling of rail surface temperatures: a preliminary study. Theoretical and Applied Climatology, 92(1). 121-131.
https://doi.org/10.1007/s00704-007-0313-5.
Chapman, S., Thatcher, M., Salazar, A., Watson, J. E. M. & McAlpine, C. A. (2019). The impact of climate change and urban growth on urban climate and heat stress in a subtropical city. International
Journal of Climatology, 39(6). 3013-3030. https://doi.org/10.1002/joc.5998.
Chow, V. T. (1960). Open-Channel Hydralics. Science, 131(3408). 1215.
https://doi.org/10.1126/science.131.3408.1215-a.
Clark, P. U., Shakun, J. D., Marcott, S. A., Mix, A. C., Eby, M., Kulp, S., Levermann, A., Milne, G. A., Pfister, P. L., Santer, B. D., Schrag, D. P., Solomon, S., Stocker, T. F., Strauss, B. H., Weaver, A. J., Winkelmann, R., Archer, D., Bard, E., Goldner, A., Lambeck, K., Pierrehumbert, R. T. & Plattner, G.-K. (2016). Consequences of twenty-first-century policy for multi-millennial climate and sea-level change. Nature Climate Change, 6(360. https://doi.org/10.1038/nclimate2923.
Danielsson, P., Kling, J., Rydell, B. & Kiilsgaard, R. (2016). Naturanpassade erosionsskydd i
vattendrag. (SGI Publikation 28). Statens geotekniska institut, SGI Hämtad från:
http://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/sgi-publikation/sgi-p28.pdf
DCLG. (2009). Multi-criteria analysis: A manual. Department for Communities and Local
Government. Hämtad från:
https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/761 2/1132618.pdf
Dindar, S., Kaewunruen, S. & Sussman, J. M. (2017). Climate Change Adaptation for GeoRisks Mitigation of Railway Turnout Systems. Procedia Engineering, 189(199-206.
Erlingsson, S. (2012). Rutting development in a flexible pavement structure.
Europeiska rådet. (2019). Parisavtalet om klimatförändringar. Europeiska rådet och Europeiska unionens råd. Hämtad 2019-07-04 från https://www.consilium.europa.eu/sv/policies/climate- change/timeline/.
Fallsvik, J., Hågeryd, A. C., Lind, B., Alexandersson, H., Edsgård, S., Löfling, P., Nordlander, H. & Thunholm, B. (2007). Översiktlig bedömning av jordrörelser vid förändrat klimat.
Klimatförändringens inverkan i Sverige. (11006692 (ISSN)). Hämtad från:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:swedgeo:diva-641
Fujino, Y. & Siringoringo, D. M. (2011). Bridge monitoring in Japan: the needs and strategies.
Structure and Infrastructure Engineering, 7(7-8). 597-611.
https://doi.org/10.1080/15732479.2010.498282.
Galbraith, R. M., Price, D. J. & Shackman, L. (2005). Scottish Road Network Climate Change Study. Scottish Executive. Hämtad från:
https://www.webarchive.org.uk/wayback/archive/20180519100628/http://www.gov.scot/Publications/ 2005/07/08131510/15117
Gelin, S.(2015). Gothenburg & Mölndal´s present and future vulnerability against weather-related
flood events (Degree of Master of Science). Department of Economy and Society, Human Geography
& Department of Earth Sciences. , University of Gotheburg.
Grahn, T. & Jaldell, H. (2017). Assessment of data availability for the development of landslide fatality curves. Landslides, 14(3). 1113-1126. https://doi.org/10.1007/s10346-016-0775-6. Gregory, K. J. (1979). The fluvial system, S. A. Schumm, New York, Wiley, . Earth Surface
Processes, 4(1). 97-98. https://doi.org/10.1002/esp.3290040121.
Gustafsson, M. (2016). Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm. Utvärdering av vintersäsongen
2014–2015. (VTI rapport 897). VTI. Hämtad från: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:937274/FULLTEXT02.pdf
Gustavsson, L. (2007). Handbok BVH 583.13 Öppningsbara broar. Banverket. Hämtad från:
https://www.trafikverket.se/contentassets/ae26c562046a410c8611b1bce0f15631/filer/banverkets_hand bok_bvh_583_13_oppningsbara_broar.pdf
GÄU. (2012). Skredrisker i Göta älvdalen i ett förändrat klimat Slutrapport. Del 2 – Kartläggning. Statens geotekniska institut (SGI). Hämtad från:
https://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/gota-alvutredningen/gau_slutrapport_del2.pdf Göransson, G., Hedfors, J., Ndayikengurukiye, G., Blied, L. & Odén, K. (2015). Skredrisker i ett
förändrat klimat - Norsälven. Framtida erosion i Norsälven med hänsyn till klimatförändring. Del 3:
Fördjupningsbilaga. Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:swedgeo:diva-301
Göteborgs stad. Stadskansliet. (2006). Extrema vädersituationer - Hur väl rustat är Göteborg? . Hämtad från: https://goteborg.se/wps/wcm/connect/202e8126-ff7c-4ef7-9161-
Haas, C., Pfaffling, A., Hendricks, S., Rabenstein, L., Etienne, J.-L. & Rigor, I. (2008). Helicopter- borne sea ice thickness measurements during cruises ARK-XX/2 and ARK-XXII/2 (SPACE) in the Arctic Ocean. Geophysical Res. Lett., 35(https://doi.org/10.1594/PANGAEA.778336.
Hansen, J., Sato, M., Hearty, P., Ruedy, R., Kelley, M., Masson-Delmotte, V., Russell, G., Tselioudis, G., Cao, J., Rignot, E., Velicogna, I., Tormey, B., Donovan, B., Kandiano, E., von Schuckmann, K., Kharecha, P., Legrande, A. N., Bauer, M. & Lo, K. W. (2016). Ice melt, sea level rise and
superstorms: evidence from paleoclimate data, climate modeling, and modern observations that 2 °C global warming could be dangerous. Atmos. Chem. Phys., 16(6). 3761-3812.
https://doi.org/10.5194/acp-16-3761-2016.
Hanson, G. J. (1990). Surface erodibility of earthern channels at high stresses. Part I - Open channel
testing.
Hanson, G. J. & Cook, K. R. (1997). Development of excess shear stress parameters for circular jet testing. ASAE Meeting presentation, Paper No. 972227.
Harlan, S. L., Brazel, A. J., Prashad, L., Stefanov, W. L. & Larsen, L. (2006). Neighborhood microclimates and vulnerability to heat stress. Social Science & Medicine, 63(11). 2847-2863.
https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2006.07.030.
Hedquist, B. C. & Brazel, A. J. (2014). Seasonal variability of temperatures and outdoor human comfort in Phoenix, Arizona, U.S.A. Building and Environment, 72(Supplement C). 377-388.
https://doi.org/10.1016/j.buildenv.2013.11.018.
Huang, B., Shu, L. & Yang, Y. S. (2012). Groundwater Overexploitation Causing Land Subsidence: Hazard Risk Assessment Using Field Observation and Spatial Modelling. Water Resources
Management, 26(14). 4225-4239. https://doi.org/10.1007/s11269-012-0141-y.
Huang, Y. H. (1993). Pavement Analysis and Design, Prentice Hall.
Hultén, C., Olsson, M., Rankka, K., Svahn, V., Odén, K. & Engdahl, M. (2005). Släntstabilitet i jord.
Underlag för handlingsplan för att förutse och förebygga naturolyckor i Sverige vid förändrat klimat.
Deluppdrag. (11006692 (ISSN)). Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:swedgeo:diva-
620
Höglund, C.-M. (2011, 24 juli). Tågstopp efter översvämning. Borås tidning, Hämtad från: http://www.bt.se/boras/tagstopp-efter-oversvamning/ [2019-04-08].
IPCC. (2013). Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to
the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Stocker, T.F., D.
Qin, G.-K. Plattner, M. Tignor, S.K. Allen, J. Boschung, A. Nauels, Y. Xia, V. Bex and P.M. Midgley (eds.)], Hämtad från:
https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2017/09/WG1AR5_Frontmatter_FINAL.pdf
IPCC. (2014a). Climate Change 2014: Impacts, Adaptation, and Vulnerability. Part A: Global and
Sectoral Aspects. Contribution of Working Group II to the Fifth Assessment Report of the
Intergovernmental Panel on Climate Change. [Field, C.B., V.R. Barros, D.J. Dokken, K.J. Mach,
M.D. Mastrandrea, T.E. Bilir, M. Chatterjee, K.L. Ebi, Y.O. Estrada, R.C. Genova, B. Girma, E.S. Kissel, A.N. Levy, S. MacCracken, P.R. Mastrandrea, and L.L.White (eds.)],, Hämtad från: https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/WGIIAR5-PartA_FINAL.pdf