Identifiering av risker för att sätta upp mål och planera insatser

uppfattar vissa platser som otrygga eller att de upplever att de själva eller andra kränks i vissa situationer. Skolverket anger att skolan ska analysera varför barnen eller eleverna känner så.¹⁶⁵ Slutsatserna av kartläggningen ska intas i den årliga planen mot kränkande

behandling.¹⁶⁶ Skolverket rekommenderar därefter att skolor utifrån de identifierade riskerna ska formulera mål för årets arbete och därefter planera vilka insatser som ska genomföras för att nå målen. I vissa fall anger Skolverket att det kan finnas anledning att inrikta denna del av det förebyggande arbetet enbart på vissa grupper, medan andra insatser gäller hela

verksamheten – det beror på vilka risker som identifierats.¹⁶⁷

Det förebyggande arbetet bygger alltså i denna del på identifierade problem och således på vad som behöver åtgärdas i just den verksamheten. Empiri visar som nämnts att det är viktigt att verksamheterna har som rutin att kartlägga elevernas situation och att de använder

resultatet för att utveckla och justera insatserna i det förebyggande arbetet.¹⁶⁸ Att

verksamhetens aktuella problem och risker utgör utgångspunkten för arbetet är således en förutsättning för att arbetet ska vara effektivt och därmed motverka kränkningar.

Fortsättningsvis ska rekommendationens närmare innebörd undersökas och således huruvida det finns vägledning om hur skolor ska ställa upp mål och därmed vilka mål som är lämpliga samt hur de ska välja effektiva insatser för att uppnå målet (se om mina metodologiska verktyg i avsnitt 1.5). Jag kommer att undersöka om den vägledning som finns har stöd i empiri. Jag kommer också att bedöma om det genom rekommendationerna är tydligt vad skolor ska göra samt hur det ska gå till. Jag kommer avslutningsvis att jämföra den

162 DO, Lika rättigheter i skolan – handledning, s. 37.

163 Skolverket, Skolverkets allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, s 24, och DO, Lika rättigheter i skolan – handledning, s 37-38.

164 Skolverket, Skolverkets allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, s 24, och DO, Lika rättigheter i skolan – handledning, s. 38.

165 Skolverket, Skolverkets allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, s 25.

166 A a s 43.

167 A a s 25.

168 Skolverket, Utvärdering av metoder mot mobbning, s 140-141 och 187.

36 vägledning som ges med de uppräknade problem och risker som kartläggningen syftar till att undersöka,¹⁶⁹ för att se om vägledning finns för alla dessa typer av situationer.

Det ges två konkreta exempel på hur en plats som av elever upplevs som otrygg kan göras tryggare. Först och främst ska en otrygg plats säkras, vilket kan göras genom att skolan dels förändrar den fysiska miljön, dels stärker vuxennärvaron på den lektionsfria tiden.¹⁷⁰ I det första konkreta exemplet anges att rastvakter kan sättas in.¹⁷¹ Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning har visat att mobbning och kränkningar minskar bland både pojkar och flickor på skolor som har ett schemalagt och väl utvecklat rastvaktsystem där personalen ordnar aktiviteter för eleverna. Rastvaktssystemet ska då vara baserat på den kartläggning som gjorts.¹⁷² Åtgärden att införa ett rastvaktssystem har alltså en visad positiv effekt på

förekomsten av mobbning och kränkningar, men jag anser det vara en brist att det i Skolverkets allmänna råd inte anges att rastvakterna ska anordna aktiviteter för eleverna eftersom detta är vad som haft en påvisbar effekt. Empirin har därför inte följts fullt ut, då rekommendationen är mer generellt angiven än vad forskningsresultaten visat stöd för. Det andra exemplet rör hur en skola kan göra ett omklädningsrum tryggare. Det mål som Skolverket rekommenderar skolor att ställa upp är att eleverna alltid ska känna sig trygga i omklädningsrummet vid skolgymnastiken. Den insats som då rekommenderas är att någon ur personalen alltid ska vara med i omklädningsrummet.¹⁷³

Angående det sistnämnda exemplet kan ett fall från praxis nämnas, där eleven Rebecca bland annat kände sig otrygg i omklädningsrummet och därför inte ville byta om tillsammans med de andra tjejerna.¹⁷⁴ Läraren ”löste” där problemet genom att Rebecca fick hjälpa henne att plocka i ordning i gymnastiksalen till dess att de andra tjejerna lämnat omklädningsrummet.¹⁷⁵ Huruvida detta är en bra insats och om det ligger i linje med Skolverkets rekommendationer är svårt att säga. Skolverket anger inte att deras förslag är det enda rätta, utan de anger endast en möjlig insats. Domstolen tog inte heller ställning specifikt till skolans insats i denna del.

Insatsen innebar dock inte att läraren åtgärdade orsaken till den kränkande behandlingen, utan såg istället bara till att den specifika situationen undveks. Denna situation var dock bara en i raden av situationer då Rebecca kände sig utsatt och således åtgärdades inte den kränkande behandlingen i grunden genom denna insats. Ett lämpligt mål att uppställa i en situation där elever känner sig otrygga i omklädningsrum är som nämnts enligt Skolverket att

omklädningsrummet skulle bli trygga. Genom skolans åtgärd i Rebeccamålet blev

omklädningsrummet inte mer tryggt för Rebecca eftersom kränkningarna i sig inte upphörde, hon togs istället bort från situationen. Någon personal sattes inte in som stöd för Rebecca i den utsatta situationen och övriga elever berördes inte heller av skolans åtgärd. Skolan måste i det fallet haft ett annat mål med sina insatser, såsom exempelvis att denna kränkningssituation undveks istället för att den åtgärdades eller att de inblandade eleverna skulle hållas ifrån varandra. Att uppsättande av mål samt val av insatser således kan göras olika, vid samma typ av situation, samt att insatserna kan ha olika verkan tydliggörs här.

169 De uppräkningar som gjorts anges vid not 146 och avser om någon plats upplevs som otrygg, om det förekommer kränkande språkbruk, om kränkningar förekommer på väg till och från skolan, på internet eller via sms samt hur elevers förtroende för skolpersonalen ser ut.

170 DO, Lika rättigheter i skolan – handledning, s 44.

171 Skolverket, Skolverkets allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, s 12.

172 Skolverket, Utvärdering av metoder mot mobbning, s 144 och 18.

173 Skolverket, Skolverkets allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, s. 25.

174 Fallet gäller i och för sig inte det förebyggande arbetet, eftersom Rebecca här ansåg sig vara utsatt för kränkande behandling, men jag bedömer att det är belysande kring hur mål och insatser väljs.

175 Mål T 3724-10.

37 Det finns också ett exempel på vad skolor kan göra om kartläggningen visat att

nedvärderande språkbruk och jargong förekommer. Då ska skolan tydliggöra sin nolltolerans mot detta, vilket jag tolkar som det mål som då rekommenderas. Skolan kan då ta kontakt med föräldrar samt samtala i personalgruppen och med eleverna om hur rådande normer och värderingar är kopplade till språkbruket och jargongen.¹⁷⁶ Attityder och föreställningar om vad som är att betrakta som normalt eller onormalt har ofta visat sig ligga bakom kränkningar i skolan.¹⁷⁷ Rekommendationen om att samtala om normer och värderingar kan således vara viktig, eftersom detta visat sig vara faktorer som ligger bakom kränkningar och som således ska motverkas.

Ett konkret exempel finns också rörande vad skolan ska göra om kartläggningen visar på brister i respekten för allas lika värde. Då rekommenderas relationsfrämjande insatser mellan elever som en medveten strategi i olika aktiviteter för att skapa närhet och gemenskap.¹⁷⁸ Empiri har visat att denna åtgärd minskar förekomsten av mobbning och kränkande

behandling bland pojkar.¹⁷⁹ Då åtgärden rekommenderas generellt vid bristande respekt och inte endast avseende pojkar, kan rekommendationen sägas vara mer långtgående än vad empirin stöder.

Avslutningsvis ska nämnas de rekommendationer som ges om vad skolor rekommenderas göra när det kartlagts att kränkningar förekommer på internet eller via sms. Skolor rekommenderas då, som en förebyggande åtgärd för att förhindra att fler kränkningar ska förekomma, att ”utveckla metoder för att upptäcka, förebygga och åtgärda” denna typ av kränkande behandling.¹⁸⁰ Skolan rekommenderas också utbilda elever och föräldrar i etiskt förhållningssätt i sociala medier samt se till att skolpersonalen får utbildning i hur de snabbt kan agera för att få bort sådana kränkande inslag. Temaarbeten rekommenderas också kunna genomföras.¹⁸¹

De sistnämnda rekommendationerna avseende kränkningar på internet eller via sms är mycket generellt hållna och ger ingen tydligt vägledning om vare sig vad som ska göras eller hur det praktiskt ska genomföras. Av den anledningen anser jag för det första inte att det går att bedöma dess ändamålsenlighet – det anges inte vilka metoder som ska användas för att upptäcka, förebygga och åtgärda kränkningarna och därmed finns ingen åtgärd att bedöma.

Jag ställer mig något skeptisk till ändamålsenligheten bakom rekommendationen om att utbilda föräldrar i etiskt förhållningssätt, eftersom forskning har visat att föräldrautbildning om mobbning och kränkningar inte har haft någon visad effekt.¹⁸² Det behöver i och för sig inte betyda att denna utbildning inte skulle ha någon positiv effekt på förekomsten av

mobbning och kränkningar, men jag anser det indikera att så är fallet. För det andra innehåller rekommendationen om att ”utveckla metoder” enligt min mening i princip ingen vägledning över huvud taget, eftersom ingenting sägs om hur skolan faktiskt ska agera. Här lämnas det således till skolans bedömning att avgöra vilka åtgärder som ska vidtas. Av Riksrevisionens granskning från november i år (2013) framgår att lärare också i praktiken anser att det saknas stöd i arbetet med att förebygga kränkningar som sker på internet. Lärare har därför

efterfrågat kompetensutveckling dels om kunskap om sociala medier, dels om det

176 DO, Lika rättigheter i skolan – handledning, s 44.

177 Skolverket, Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier, s 36–37.

178 DO, Lika rättigheter i skolan – handledning, s 45.

179 Skolverket, Utvärdering av metoder mot mobbning, s 17 och 18.

180 DO, Lika rättigheter i skolan – handledning, s 45.

181 A a s 45.

182 Skolverket, Utvärdering av metoder mot mobbning, s 19.

38 förebyggande arbetet mot kränkningar. I dagsläget erbjuds inget statligt stöd för att fortbilda lärare i dessa frågor.¹⁸³

Avslutningsvis ska en samlad och övergripande bedömning göras utifrån de typer av problem och risker som kartläggningen ska syfta till att undersöka.¹⁸⁴ Här ska jag nu avslutningsvis återknyta till dessa problem och risker för att dra slutsatser om huruvida vägledning finns kring vad skolor ska göra i alla de situationerna. Kartläggningen skulle för det första undersöka om någon plats upplevdes som osäker. Här finns två exempel på vad skolor ska göra för att komma till bukt med ett sådant problem – vägledning finns således.

Kartläggningen skulle för det andra klarlägga om det förekom kränkande språkbruk – vägledning finns även för detta problem. Skolor skulle för det tredje kartlägga om det förekom kränkningar på väg till och från skolan samt för det fjärde om kränkningar förekom på nätet eller via sms. Här finns endast vägledning om de sistnämna situationerna – om det ens går att kalla dessa skrivelser för vägledning. Kartläggningen skulle för det femte undersöka elevernas förtroende för skolpersonalen – angående detta problem finns ingen närmare vägledning.