Det sista temat behandlar självbild och identifikation. Med identifikation avses tankar om hur egna upplevelser kan relatera till uppdraget, och de man hjälper. I detta ingår koder som har att göra med den ideelles egna upplevelser och om hur dennes självbild påverkas av uppdraget, samt vilka egenskaper hos en själv som man bedömer vara viktiga för engagemanget.
Egna upplevelser
Subjektiva erfarenheter som respondenterna själva upplevt tycks vara en faktor bakom det ideella engagemanget, då de många gånger menade att de har en förmåga att sätta sig i andras
26
situationer. När Frida blev medveten om könsnormer, menar hon att hennes engagemang började ta form;
”Jag började upptäcka hur jag hade behandlats som tjej, att jag agerade på ett speciellt sätt för att det förväntades av mig. Att jag styrdes av andra mer än mig själv. Så det fanns en definitiv koppling till mitt engagemang.”
Liknande upplevelser uttrycks av Gunilla, som menar att könsrollerna är något som följt med från familjen;
”Min pappa var lantbrukare och hade en dotter och efter fem år så får han ytterligare en dotter. Och då kände jag redan från det att jag var liten att det var olämpligt att jag var en flicka, att det hade varit bättre om jag hade varit en pojke för då hade jag kunnat ta över gården och sådär.”
Systerskap, identifikation, solidaritet
Då de organisationer som vi har undersökt hjälper utsatta kvinnor är det inte så konstigt att ord som solidaritet och systerskap använts av respondenterna. Vidare uttrycks en identifikation med de utsatta som tycks vara en orsak till uppdraget. Linda menar att subjektiva upplevelser påverkar engagemanget. Då finns det en förståelse för den utsatte som leder till ett engagemang;
”Jag har haft en tuff barndom, så jag vill göra något bra, jag vill hjälpa människor som inte mår bra. Det här i mitt liv har fått mig att växa, jag har lärt mig mycket och jag vet hur det är att inte har en bra barndom.”
Elisabeth hävdar att detta gäller för andra såväl som henne själv, både erfarenheter samt identifikation kan vara ett motiv bakom ett engagemang;
”Jag tror att det har en koppling till personer som har varit utomlands, att när de kommer hem så känner dem nått, speciellt om de har varit i tredje världen
någonstans /…/ jag känner en direkt koppling, jag är själv från X så det känns som att jag hjälper mina egna.”
Att försöka förändra världen är något Cassandra förespråkar, därför menar hon att det blir mer viktigt att engagera sig;
”Att jag inte bara pratar om hur världen ska se ut utan jag gör något åt det /…/ om man brinner för något så ska man göra något åt det. Omsätta tanke i handling. Så var det för mig jag visste att jag skulle kunna göra något bra och det ville jag ta tillvara på.”
Hon fortsätter sitt resonemang och menar att det är viktigt att göra sin del, att bidra med något till samhället, vad detta bidrag nu än är;
”Att vilja göra något, att man ser att världen inte är helt okej. Att du försöker göra det lilla för att rättfärdiga din egen existens. Om det så är att du jobbar i
bostadsföreningen för att du vill göra det bättre, jag tror allt sånt beror på att du vill dra ditt strå till stacken.”
27
Elisabeth menar att det är enklare att engagera sig om man har egna erfarenheter, medan Sanna belyser att även om identifikation är något bra så bör det inte vara huvudanledningen bakom engagemanget;
”Om man kan relatera till det själv då vill man kanske hjälpa andra som har varit i samma sits som man själv.”
”Det är många som varit med om saker och som vill hjälpa andra och det är fantastiskt att man kan det, men man måste vara klar med sig själv. Man måste ha bearbetat sina egna problem. Man blir så engagerad i ett ärende eller man projicerar känslor, man måste känna att man är klar med sitt.”
Malin för ett allmänt resonemang om människans behov av att hjälpa andra. Hur detta kan påverka både individen som ger men även den som mottar hjälpen;
”Jag tror människan mår så bra av att känna sig behövd. Alla har vi det behovet, att ta hand om varandra. Ge och ta. Man hjälper sig själv genom att hjälpa andra, och man känner sig själv genom andra.”
Självbild
Att synen på sig själv och därmed den egna självbilden påverkas av engagemanget var något som uttrycktes bland flera av respondenterna. Att känna sig behövd och känna att man gör något bra, var överlag återkommande beskrivningar när informanterna beskrev varför de valt att engagera sig. I kombination med detta beskrev flera av respondenterna att uppdraget fått dem att utvecklas och växa som människor. Stina berättar hur hon upplever att hon själv utvecklats genom sitt ideella arbete.
”Egentligen gör man ju det för sin egen skull, man vill känna sig behövd, som en bättre människa. Själv kan jag säga att jag har utvecklats mycket sen jag började, jag tänker på ett annat sätt, känner mig mer insiktsfull, jag dömer inte andra lika fort. Det har jag lärt mig. Det är nog en anledning till att man fortsätter, att man vill lära sig mer, både om sig själv och om andra”
Samma tanke återkommer hos många av respondenterna, både Elisabeth och Linda uttrycker det som att de själva mår bra av engagemanget;
”Det känns bra i mitt hjärta när jag engagerar mig, jag blir rörd när jag ser att jag kan hjälpa någon.”
”Jag tror det, det får mig att känna mig bra, jag mår bra av att hjälpa andra /…/
Jag gör något bra så därför mår jag bra.”
Egentligen så vet den ideelle ej hur den som mottar hjälpen känner, menar Sanna. Därför hävdar hon att engagemanget görs för de fördelar hon själv upplever;
”Man gör det ju mycket för sig själv, det är ju svårt att veta hur den andra personen som tar emot hjälpen känner /…/ Det är samvetet, att fylla på karmakontot. Jag tappade min plånbok på tåget fick tillbaka den med allt i, jag tror det finns ett
28 samband.”
Förutom den kunskap som fås av ett engagemang kan andra situationer i livet rättfärdigas.
Cassandra uttrycker det som;
”Jag känner mig lite mer kunnig och vågar tro på min egen kunskap. Och jag kan trösta mig de dagar jag inte gör något att jag ändå har ett möte på trosdag så jag kan ligga i sängen och kolla på serier, typ Gossip girl.”
Att känna sig som en bättre människa ger den tydligaste effekten på självbilden, dock behöver detta ej vara i förhållande till andra utan Frida menar att detta handlar om hur man definierar sig själv;
”Jag vill vara någon som gör saker som kommer andra till nytta. Så jag känner mig väl lite bättre, alltså inte bättre än andra, men att jag är en bättre person än om jag inte skulle engagera mig.”
Tema tre visar på att respondenterna i flera fall har egna upplevelser som gör att de kan identifiera sig samt förstå personerna dem hjälper. Dock poängteras det att det är viktigt att engagemanget inte blir en form av självhjälp, alltså ska egna upplevelser inte bearbetas genom detta engagemang. Istället är det pga. systerskap och av solidariska skäl som arbetet görs. Självbilden hos respondenterna stärks genom engagemanget då synen på än själv blir mer positiv. Genom att vara engagerad och därmed hjälpa andra mår respondenterna själva bättre, vilket är en väldigt väsentlig anledning till engagemanget.
Diskussion
Då denna studie är av ett kvalitativt slag gör den ej anspråk på någon form av representativitet, utan detta är en mindre undersökning med nio respondenter. Att slutsatserna som presenterats skulle kunna ses som allmängiltiga är därför föga troligt. Vidare har enbart en typ av ideellt engagemang studerats, därmed är eventuella slutsatser ej generella för alla typer av frivilligt arbete. Exempelvis är en feministisk grundsyn en faktor bakom denna typ av engagemang, dock är det föga troligt att det är en faktor bakom ett engagemang i en bostadsrättsförening. Dock har resultaten samt eventuella slutsatser både hög validitet och reliabilitet. Vidare innebär inte en låg representativitet att det resultat som studien genererat inte skulle vara av värde eller intresse.
Likt nämnt i teoriavsnittet kan det, med utgångspunkt i Marcel Mauss, ses som en gåva att arbeta ideellt. En sådan parallell görs eftersom det inte finns en tydlig koppling till motprestationer. Att det ideella arbetet i själva verket innehåller flertalet förväntningar om reciprocitet kan dock konstateras med hjälp av det analyserade materialet. Bra meriter,
29
tacksamhet från organisationen och av mottagarna, en erhållen kunskapsbas samt respekt från omgivningen är återkommande tankar som de ideella ger uttryck för. Att då den så kallade
”gåvan” är förknippade med vissa dolda villkor kan alltså tas för visst, även om dessa motprestationer är av högst försåtlig karaktär. Kanske borde det istället formuleras så, att det är svårt att föreställa sig om det finns några handlingar som är helt frikopplade från förväntningar om motprestationer. Så länge de bakomliggande motiven inte påverkar det utförda arbetet negativt, kan tänkas att förväntningar om exempelvis ett bättre CV istället kan fungera som ett incitament till att ta sitt uppdrag på stort allvar och därmed ge god hjälp till någon som är i stort behov utav det.
För att återknyta till Bourdieus teorier kan det vidare konstateras att det är kapitalstarka individer som ingår i det empiriska materialet. Samtliga har eller är på väg att skaffa sig en högre utbildning, vilket på många sätt öppnar dörrar för mer inflytelserika positioner.
Samtidigt har de flesta kommit i kontakt med uppdraget genom sitt sociala kapital.
Uppdragets tillkomst beror till stort av exponering för olika sociala arenor, där vänkrets, och lärosäten tycks vara de mest dominerande. Även detta fick stöd av bland annat Louis Penners artikel The causes of sustained volotarism och i Sköndalsinstitutets rapport, då det talades om hur nätverk och högre utbildning ofta hörde samman med ett engagemang. I det ideella fältet tycks det även finnas ett habitus där oegennyttighet är normen, vilket innebär att sätta sig själv före andra samt att göra detta oavsett om det erkänns eller inte. Trots detta kan ju givetvis det sagda kopplas ihop med Marcel Mauss resonemang, samt även med Bourdieu, som menar att det bakom allt till synes oegennyttigt, finns tankar om symbolisk vinst och prestige. Precis som nämnts ovan, är denna symboliska vinst utan intresse så länge ett ideellt uppdrag utförs med de utsatta personernas bästa för ögonen, och att sådant arbetsresultat också genereras av den ideelle. Ett sådant resultat nås givetvis inte om den ideella, likt en av våra respondenter nämner, stjäl från kassan och därmed tar från dem som behöver det mest.
En viss föreningsanda i den ideelles liv tycks inverka positivt på beslutet att engagera sig, vilket analysdelen vittnar om, då de flesta kommer från miljöer där flera är engagerade, även om detta engagemang kan se mycket olika ut. Förvånansvärt kan vara att få tycks ha familjemedlemmar som är eller har varit aktiva i organisationer riktade mot kvinnor och barn, dock fanns en stor representation som hade politisk aktiva i sin familj och sin vänkrets vilket även det kan sägas tyda på ett starkt engagemang för människor och förändringsarbete.
30
När det kommer till Mead och social spegling kan ju denna teori ligga till grund för att förstå vad som sagts i intervjuerna. Många vittnade om hur de speglade sig i andras värderingar som uttryckte att de gjorde något bra, samt hur den egna självbilden förstärktes av organisationens uppmuntran, uppmuntran från mottagarna men även av en inre övertygelse innebärande en känsla utav att göra något bra, vilket i sin tur förde med sig att andra, sämre värderade beteenden kunde rättfärdigas genom engagemanget. Således utvecklades ett mig som inbegrep en känsla av att vara duktig, ambitiös och behövd. I samspel med detta utvecklades också en person som tar hand om andra. Denna bild visade ju sig dock inte vara enbart positiv, utan istället vittnade fler om att de stundtals fick försvara sitt val av att jobba gratis, även om detta inte påverkade den ideelles helhetsbild av att denne gjorde något bra. Att engagera sig kvalificerade istället en bild av sig själv som medmänsklig, åsiktsstark och empatisk, där det frivilliga uppdraget blev en slags yttre manifestation om att så var fallet.
Även von Essens begreppsdefinition stämmer i vissa delar överens med de begrepp som vi har fått genom materialet. De aktiva pratar många gånger om en feministisk övertygelse, vilket i sin tur har lett fram till ett feministiskt påvisbart engagemang, där just sakfrågan och viljan att förändra står i centrum för valet av organisation. Att de som drar nytta av uppdraget ska vara en obekant person för den ideelle står klart, då det pratas en form av arbete, vilket är grundat i en stark förpliktelse men som samtidigt är ett utlopp för den aktives intresse. De volontärrelaterade motiven presenterade av Penner samt även Ramirez-Valles studie får därmed stöd, då många av de bakomliggande motiv som presenterades där även får stöd i denna uppsats.
Det handlar om att generera kunskap om ett område som man intresserar sig för, om att få meriter så att man kan få mer inflytande i organisationen, alternativt lyckas bättre i sitt yrkesliv, eller om att man vill träffa likasinnade för att utbyta erfarenheter. Flertalet av de som intervjuats poängterar att det inte är något fel med att vilja hjälpa andra om man varit i en liknande situation själv. Dock enbart i de fall då den ideelle har bearbetat sina egna upplevelser och känner att denne kan göra en ytterligare insats på grund av möjligheten till identifikation.
Således finns det flera olika motiv till ideellt arbete där egen tid och gratis arbete utbyts mot företeelser av immateriell karaktär. Ett sådant upplägg tycks innebära att den ideelle kan bibehålla ett engagemang under en lång tid då uppdraget är kopplat till ren personlig
31
tillfredställelse och inte till prestationer såsom löneökningar och konkurrensfördelar som ofta återfinns i arbetslivet.
Slutligen kan konstateras att många av de teorier som använts har fått stöd i uppsatsen, vilket på ett sätt kan upplevas som lite tråkigt då vi hade hoppats att komma fram till resultat som emotsäger vad som redan finns. Intressant är dock att relatera tidigare forskning och teorier till just detta specifika fält, då kopplingen till hjälporganisationer, kvinnor och barn, inte varit framträdande i samtliga av dessa.
Fortsatt forskning
Under studiens gång har nya frågeställningar väckts som i sin tur kan leda till nya studier. En fortsättning på denna studie skulle kunna vara att enbart intervjua män som är ideella i liknande organisationer. Detta då män är i minoritet i dessa grupper och därmed blir det intressant att se hur dessa män resonerar kring sitt val av organisation. Ett ytterligare steg skulle vara att sedan jämföra de manliga samt kvinnliga respondenternas svar för att se om det finns gemensamma motiv bakom engagemanget eller om det råder stora skillnader.
Då den fenomenologiska ansatsens syfte är att finna den gemensamma kärnan i erfarenheten, vore en lämplig studie att välja respondenter från helt skilda organisationer. Detta för att på så sätt finna de generella orsakerna till varför människor lägger ner tid på frivilligt arbete. Finns det gemensamma utsagor mellan en person engagerad i bostadsrättsföreningen, en person aktiv i schackklubb och i stadsmissionen? Vad binder dessa individer samman och vad skiljer dem åt?
Slutligen skulle det vara ytterst intressant att studera hur hjälpen mottas. Överensstämmer den hjälp som ges med den som behövs, och vem avgör vilken typ av hjälp som krävs/ska ges?
Vidare är det intressant att genomföra en studie utifrån hur mottagaren känner. Finns det en skyldighet att återgälda den hjälp som ges alternativ känner personen att det ställs krav på denne att vara tacksam?
Slutsats
Det kan fastslås att det finns en mängd olika faktorer till varför kvinnor väljer att engagera sig ideellt för främst andra kvinnor, där de som vi hittade i empirin är presenterad som olika teman i vår analysdel. Dessa teman är; tema 1 personliga förutsättningar såsom normer i omgivningen och egna värderingar, tema 2 kallat vinning av engagemang, vilket innebär exempelvis möjlighet till bättre förutsättningar på arbetsmarknaden eller möjlighet till ny eller
32
mer omfattande kunskap samt tema 3 vilket kallas identifikation och personlig utveckling, och som berör hur den ideelles egna upplevelser och självbild har lett fram till ett beslut att engagera sig.
Att kvinnor hjälper just andra kvinnor går att finna i detta, då ett intresse, kopplat till identifikation och en feministisk grundsyn, kan förklara både viljan att engagera sig såväl som valet av organisation. Även om dessa motiv kan var av väldigt skiftande karaktär bör det noga påpekas att det inte går att peka vad som skulle vara ”rätt” anledning att engagera sig. Alla de intervjuade berättar om olika faktorer i det egna livet samt om andra mer konkreta anledningar som har lett fram till engagemanget. Oavsett anledning så står det klart att de verksamma som ingår i vårt material tydligt brinner för sitt uppdrag, där motivet bakom denna gnista redovisats i tema ovan. Vi anser att vår forskning är relevant av den anledningen att den visar att det finns flera olika anledningar till att engagera sig och att vissa av dessa går att tillskriva de flesta av respondenterna. Med vetskap om dessa motiv kan ideella verksamheter få förståelse för hur de ska attrahera kompetenta och engagerade medarbetare, och därmed säkra att de på bästa sätt fyller den viktiga samhällsfunktion de är tänkta att fylla.
Källförteckning
Tryckta källor:
Aspers, Patrik (2007). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. 1. uppl.
Malmö: Liber
Boström, Magnus; Forssell, Anders; Jacobsson, Kerstin och Tamm Hallström, Kristina, 2004, Den organiserade frivilligheten, Liber Ekonomi, Malmö
Bourdieu, P. (1984) Distinction: a social critique of the judgement of taste. London:
Routledge & Kegan Paul
Bourdieu, P. (1994/1995) .Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori. Bokförlaget Diadalos AB, Göteborg.
Creswell, John W. (2007). Qualitative inquiry & research design: choosing among five approaches. 2. ed. Thousand Oaks: SAGE
Clary, E. Gil; Snyder, Mark; Ridge, Robert D.; Copeland, John; Stukas, Arthur A.; Haugen, Julie; Miene, Peter (1998) Understanding and assessing the motivations of volunteers: a functional approach. Journal of personality and social psychology, vol 74, No6 1516-1530.
Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Essen, Johan von (2008). Om det ideella arbetets betydelse: en studie om människors
33
livsåskådningar. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8423
Hellevik, Ottar (1984). Forskningsmetoder i sociologi och statsvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur
Kjær Jensen, Mogens (1995). Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Krag Jacobsen, Jan (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur Lundström, Tommy & Wijkström, Filip, 1997, The nonprofit sector in Sweden,
Manchester University Press, Storbritanien.
Mauss, Marcel (1990). The gift: the form and reason for exchange in archaic societies.
London: Routledge
Mead, George Herbert (1976). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos
Miles, Matthew B. & Huberman, A. Michael (1994). Qualitative data analysis: an expanded
Miles, Matthew B. & Huberman, A. Michael (1994). Qualitative data analysis: an expanded