Idrottsrörelsens roll i det förebyggande arbetet handlar främst om att informera, stimulera till diskussion och vaksamhet, samt att följa upp och rapportera misstänkta händelser. I detta avsnitt vän-der vi oss i första hand till de idrotter som misstänks vara drab-bade – fotboll och basket – men även andra idrotter kan givetvis se skäl att arbeta förebyggande.
Redan i dag görs en hel del, exempelvis har Riksidrottsförbun-det sedan 2013 en specifik funktion för att samordna idrottsrörel-sens arbete mot manipulerade matcher. De har bland annat tagit fram ett antimatchfixningsreglemente, upprättat en tipstelefon och utvecklat en särskild hemsida med information och utbildning mot matchfixning.
Svenska Fotbollförbundets informationsarbete riktas bland an-nat till klubbledningar och distriktsförbund, som i sin tur för-väntas informera sina föreningar och spelare. Ambitionen är att matchfixning ska utgöra en stående punkt på alla återkommande utbildningar och informationstillfällen (för föreningar, spelare och funktionärer) inom förbundets verksamhetsområde. I vissa fall åker representanter för förbundet själva ut och informerar lagen.
Förbundet bedriver ett omfattande utbildnings- och informations-arbete riktat mot unga elitspelare, bland annat vid landslagssam-lingar och ett veckolångt elitläger där man samlar de 16 mest ta-langfulla spelarna i femtonårsåldern på både flick- och pojksidan från vart och ett av Svenska Fotbollförbundets 24 distriktsförbund (det vill säga totalt 768 spelare varje år).
Svenska Fotbollförbundet skickar också ut matchrapportörer när förhandstips om misstänkta matcher kommer in. Förbundet har därtill en samordnare som bland annat samarbetar med mot-svarande funktion i andra länders förbund.
Inom basketen har det förebyggande arbetet framför allt riktats mot domarkåren eftersom det är där problem förekommit. För några år sedan fattade Svenska Basketbollförbundet ett beslut om
att filma alla matcher i de två högsta nivåerna, bland annat för att kunna granska domarbesluten och se att allt har gått rätt till.
Flera idrotter har också intresseorganisationer som liknar fack-förbund, där idrottsutövare kan få hjälp med frågor om exempel-vis avtal, löner och försäkringar. Vi har intervjuat representanter från intresseorganisationer för spelare i fotboll och basket. De har i varierad grad, och med varierad struktur, åkt ut till sina medlem-mar och pratat om matchfixning. Intresseorganisationen för fot-bollsspelare utvecklar också arbetet med en smartphone-app som är tänkt att fungera som en kanal för spelare att meddela om de upptäckt något misstänkt eller själva blivit tillfrågade om att fixa en match.
Det förebyggande arbete som finns på plats ute i idrottsfören-ingar tycks, såvitt vi kan bedöma utifrån våra spelarintervjuer, i hög grad vara beroende av enskilda drivande personer. Föreningar hanterar det förebyggande arbetet på olika sätt, och spelare i olika klubbar har varierande grad av insikt i fenomenet och dess kon-sekvenser.
Nedan diskuterar Brå brottsförebyggande strategier riktade mot identifierade sårbarheter för idrottsrörelsen.
Öka riskmedvetenheten
Målsättning
• Att understödja idrottsrörelsens integritet
• Att försvåra matchfixning genom att öka upptäcktsrisken
• Att angripa följande sårbarhetsfaktorer:
- Okunskap om riskfaktorer - Rationalisering av beteende - Sårbara organisationskulturer
De utsatta idrotternas viktigaste uppgifter i arbetet mot manipule-rade matcher handlar om att informera om riskerna och att stimu-lera till samtal och öppenhet kring problemet. Ökad kommunika-tion kan, i bästa fall, ha flera positiva effekter. Det kan bidra till att stärka idrottares integritet och motståndskraft genom att vär-deringar och regler tydliggörs. Kunskap kan också göra idrottsak-törer mindre naiva, lättövertalade eller lättlurade, och mindre be-nägna att försätta sig i utsatta situationer. Kommunikationsarbetet kan även bidra till att öka upptäcktsrisken genom att verksamma inom idrottsrörelsen lär sig känna igen misstänka företeelser och blir mer benägna att anmäla dem.
Som redan nämnts utförs redan en hel del informationsarbete, men Brå bedömer ändå att mer kan göras på detta område. Som resultatdelen visat är kunskapen om matchfixning mycket varie-rande ute i föreningarna. Även om det är svårt att uppnå måste
målet vara att alla som har förmåga att påverka matcher känner till fenomenet och de risker som är förknippade med det. Brå ser här två möjliga strategier:
Se över samordning och arbetsfördelning
Initiativ till att exempelvis informera spelare om matchfixnings-problematiken kommer i dag från både förbund, föreningar och intresseorganisationer. Denna bredd kan i och för sig ses som en styrka, men risken är att det förebyggande arbetet blir fragmenta-riskt och inte når ut till alla berörda. Vi har också sett indikationer på att föreningar och intresseorganisationer ser sig tvingade att axla ett ansvar de inte klarar av. Brå föreslår en översyn och syste-matisering av arbetsfördelningen för att undvika att viktiga frågor faller mellan stolarna, att resurser slösas på dubbelarbete eller att konflikter uppstår.
Fortsätta att fördjupa kommunikationsarbetets innehåll
När det gäller kommunikationsarbetets innehåll har man redan kommit en bra bit på väg. Riksidrottsförbundets informations-filmer, som bland annat åskådliggör rekryteringsmetoder och konsekvenser på ett realistiskt sätt, är ett gott exempel på detta.
Förhoppningsvis kan denna rapports resultat användas för att för-djupa innehållet i informationsarbetet ytterligare. Ett antal aspek-ter av resultatgenomgången framstår för oss som särskilt viktiga att lyfta fram:
• Rekrytering till en manipulerad match kan bestå i att någon, ibland en vän, ber om en liten tjänst. Den som går med på att hjälpa till riskerar att plötsligt befinna sig i en situation som från vänskapskorruption och kanske vissa ekonomiska förde-lar övergår i utpressning, till och med hot och våld.
• Matchfixning kan framstå som ett enkelt sätt att tjäna lite extra pengar. I realiteten får de värvade idrottsaktörerna ofta inte betalt, och hamnar i stället i skuld till externa match-fixare.
• Konsekvenserna av ett litet avsiktligt misstag på planen går långt utöver matchen eller serien. Pengar från manipulerade matcher finansierar organiserad brottslighet. Dessutom ska-das idrottsrörelsens trovärdighet på sikt.
• Det har framkommit sårbarhetsfaktorer, såsom ekonomiska problem och kriminella kopplingar, hos en del – men långt ifrån alla – personer som rekryterats. ”Det skulle aldrig kun-na hända i mitt lag” stämmer helt enkelt inte.
• Det finns en rad olika situationer och relationer man kan und-vika eller vara särskilt vaksam på, bland annat avskilda möten med okända eller avlägset bekanta som vill ”prata fotboll”, förfrågningar om stalltips, eller frågor om kontaktuppgifter till eller information om spelare eller funktionärer.