IFRS 15 – Den komplexa frågan om disclosure overload 24

Generellt kan vi se att mängden upplysningar i finansiella rapporter har ökat de sen- aste årtionderna. Många redovisningsexperter (Bavly, 1999, Iannaconi, 2012, KPMG & FERF, 2011) menar att det har gått till överdrift och att det huvudsakliga värdet av upplysningar därmed har försvagats. Samtidigt visar en empirisk studie (Svenskt Nä- ringsliv, 2014) att aktörer på kapitalmarknaden inte uppfattar upplysningar i de finan- siella rapporterna som överflödiga. Dessa motsägelser bevisar att begreppet disclo-

sure overload är komplext och att det som en individ anser är överflödig information,

inte nödvändigtvis är överflödig för en annan individ. Orsaker till komplexiteten samt varför upplysningar uppfattas olika kan förklaras utifrån ett antal dimensioner (Eppler & Mengis, 2004). Det beror bland annat på informationen i sig själv och hur den pre- senteras, vem som överlämnar eller erhåller informationen och vilken redovisnings- standard som tillämpas.

5.3.1 IFRS 15 vs. nuvarande standarder i u-kurvan

Om vi ser till nuvarande intäktsredovisningsstandarder och implementerar användares uppfattning av finansiella rapporter i u-kurvan kan vi se följande:

Figur 12. Egen illustration av Eppler och Mengis (2004) u-kurva

I kurvans uppgångsfas finns utrymme för ytterligare information som kan öka indivi- dens förmåga att ta beslut och nå optimal nivå. Denna fas kan liknas vid nuvarande standarder för intäktsredovisning då användarna upplever att information i finansiella rapporter är bristfällig och att ytterligare information efterfrågas.

Vad gäller IFRS 15 har IASB infört omfattande upplysningskrav för att hjälpa använ- dare att få en bättre förståelse och underlätta beslutsfattande. Utifrån den omvända u- kurvan kan det ses som ett försök till att nå optimal informationsnivå.IFRS 15 är upp- lysningstung och det har uttryckts delade meningar om huruvida de ökade kraven är överflödiga eller inte. Utifrån de ökade upplysningskraven kan vi konstatera att opti- mal informationsnivå borde nås. Frågan är dock om den även övergår till att bli över- flödig. Om så är fallet kommer användarnas beslut att återspegla ett mindre utnytt-

jande av den tillgängliga informationen och IFRS 15 befinner oss då i u-kurvans grå- markerade område.

5.3.2. Olika syn på disclosure overload

Upplysningar behövs för att tydliggöra användbarheten av finansiell information. Dock menar flera redovisningsexperter (Bavly, 1999, Iannaconi, 2012, KPMG & FERF, 2011) att för mycket upplysningar ger negativa effekter för redovisningen. Iannaconi (2012, s. 28) tydliggör det i uttrycket looking but not seeing. I motsats upp- fattar andra aktörer på kapitalmarknaden att transparens är en viktig fråga vid upprät- tande av finansiella rapporter (Svenskt Näringsliv, 2014). Vi anser, i likhet med Hoo- gervorst (2014), att mängden upplysningar är en balansgång mellan olika önskemål från samtliga aktörer på kapitalmarknaden.

Upplysningar är enligt vår mening positiv, om det ökar tydligheten i finansiella rap- porter och därmed förbättrar beslutsfattandet för investerare och analytiker. Ökade upplysningar är oundvikligt enligt Hoogervorst (2014), då vi lever i en allt mer kom- plex ekonomisk verklighet. I arbetet med att ta fram nya standarder inom IFRS arbe- tar IASB med att kompromissa mellan att ge ut så mycket information som möjligt till användare och samtidigt ta hänsyn till upprättares kostnader av dessa upplysningar. Under arbetet med IFRS 15 har investerare och analytiker ställt sig positiva till de omfattande upplysningskraven, medan upprättare framfört åsikter om att upplys- ningskraven är överflödiga. De omfattande upplysningskraven ger även ökad inform- ation till konkurrenter vilket vi tror kan ha bidragit till upprättarnas missnöje. Utifrån detta anser vi att IASB beaktat investerares åsikter i högre grad än upprättares.

5.3.3 IASB:s åtgärder för att förbättra upplysningskraven

Vi anser att IASB tagit åt sig av kritiken gällande disclosure overload, då de har två pågående projekt för att förbättra upplysningar i de finansiella rapporterna. I samband med publikationen av IFRS 15 var dock inget av dessa projekt färdigställda och IFRS 15 anses dessutom som upplysningstung. Därför frågar vi oss om IFRS 15, precis som tidigare standarder, kommer att få kritik för disclosure overload. IASB:s vilja att ta tag i problemet ser vi som positivt, medan timingen med IFRS 15 kunde vara bättre. En uppdatering av föreställningsramen kan komma att innehålla ett eget ramverk för upplysningar. Där ska bland annat införas ett antal begrepp som underlättar arbetet vid utveckling av upplysningskrav i kommande standarder. Då den omarbetade före- ställningsramen förväntas vara färdig först år 2016, har den inte påverkat utvecklandet av IFRS 15.

Förutom uppdateringen av föreställningsramen pågår projektet Disclosure Initiative. Där vill IASB bland annat förbättra informationsgivningen genom att ge tydligare vägledning om hur begreppet väsentlighet ska tillämpas av företag i praktiken. Be- greppet anses vara avgörande för att kunna bedöma huruvida viss information övergår

till att vara överflödig. En aktuell fråga är därför om upprättare idag bedömer väsent- lighet felaktigt och därmed ger ut mer information än vad standarden kräver. Med tydligare vägledning tror vi därför att företag i stor utsträckning kommer kunna undgå överflödiga upplysningar. Eftersom projektet fortfarande pågår är det dock inte till någon nytta för företag som snart ska börja tillämpa IFRS 15. Vidare syftar Disclo-

sure Initative till att analysera och förbättra upplysningskraven i befintliga standarder.

I vår diskussion om huruvida IFRS 15 kan ses som disclosure overload finns en risk att IASB inom en snar framtid kommer att behöva se över den nya standarden för intäktsredovisning igen.