Fråga 9
Var det någon som rekommenderade dig eller rådde dig att välja just det språk du valde?
Vem var det isåfall? En lärare, en kompis, mamma eller pappa, eller någon annan?
De flesta eleverna har svarat nej på denna fråga. Svaren fördelar sig på detta sätt:
Ja 32 (27 %)
Svarar med namn eller på annat sätt oidentifierbart 2 (1,5 %)
Nej 81 (70 %)
Vet ej 1 (1 %)
Har ej svarat 1 (1 %)
Otydbart svar 1 (1 %)
Det framkommer av denna fråga att de flesta elever har valt utan inrådan av annan person. Av de cirka 27 % som faktiskt rådgjort med någon, har majoriteten talat med sina föräldrar, vilket torde vara naturligt. Flera har även rådgjort med sina syskon, som i flera fall har läst samma språk.
Fråga 10
Fick du välja helt själv eller tycker du att någon bestämde åt dig? Vem var det isåfall? En lärare, en kompis, mamma eller pappa, eller någon annan?
Det man skulle kunna anföra som kritik mot denna fråga är att den kan uppfattas som något ledande formulerad. Elevernas svar visar dock på självständighet. De flesta har i sina svar inte ens lånat formuleringar från frågeställningen. Svaren fördelar sig på detta sätt:
Valde själv 97 (83 %)
Den stora majoriteten valde således på egen hand. Detta är att jämföra med att de flesta inte heller rådgjorde med någon om språkval, vilket framkom med tydlighet i fråga 9 (se ovan). En tanke som kan infinna sig är, att om elevernas val hade grundat sig på egen tankeverksamhet, ett välgrundat beslut av intresse och subjektiv bedömning, hade det faktum att så många som 83 % av eleverna valde på egen hand varit glädjande. Men som vi kan se i svaren på fråga 6 är en stor del av valen träffade av mer eller mindre slumpartade omständigheter. Jag tror att denna rådlöshet och, om uttrycket inte anses stötande, laissez-faire-mentalitet, kan vara en del av orsaken till att många elever tröttnar på språkstudierna. De har inte vetat vad de valde, och har inte haft en klar bild från början av vad språkstudierna skulle komma att innebära. Om man jämför med svaren på fråga 11 (se nedan), kan man även se att en del elever från början har orimligt högt ställda förväntningar på studierna och på sin egen utveckling.
Fråga 6
Varför valde du just det språk du läser? Hur tänkte du?
Svaren på varför eleverna valde som de valde kan fördelas inom ett antal större grupperingar.
Mellan vissa av dessa grupper, och ibland även inom dem, finns intressanta motsättningar.
Vad man slås av vid en närmare analys av svaren, är det stora mått av godtycke eller slump som tycks styra språkvalet. Detta riskerar att på mer eller mindre kort sikt göra eleverna desillusionerade och besvikna på studierna. Kanhända föreställer sig många elever att studierna i något av de tre språken kommer att fungera på samma sätt som engelskinlärningen, som de redan är vana vid, utan att tänka på att engelskan är ett språk som dels ligger betydligt närmare svenskan än de tre andra språken41, dels hörs och syns dagligen i nästan alla upptänkliga sammanhang, till skillnad från de andra språken.
För att motverka att eleverna får en felaktig och på sikt menligt inverkande bild av språkinlärningen skulle man kunna tänka sig en fördjupad valprocess på skolorna. Olika skolor gör på olika sätt, med olika långa introduktions- eller ”prova-på”-perioder i franska, spanska och tyska innan eleverna väljer vilket språk de skall studera. Denna första introduktion till språken är naturligtvis utmärkt. Vad som borde förstärkas är elevernas möjligheter till reflektion och eftertanke. Kan de få hjälp av språklärarkollegiet att resonera kring språk, att samtala om
41 Med undantag möjligen för tyskan, som dock med sin formrikare grammatik torde bjuda större svårigheter än engelskan.
språkens olika kvaliteter, användningsområden och hur språkstudier går till vore mycket vunnet.
Att döma av enkätsvaren verkar i nuläget alltför mycket styras av tillfälligheter. Det är också viktigt, om man tänker sig samtal med lärarna om de olika språken, att lärarna inte revirtänker och slår vakt om sitt eget ämne på bekostnad av andra.
Den största gruppen av svar på fråga 6 har att göra med elevens direkta intryck av det språk som han/hon senare valde. De flesta svarar här att språket verkade ”roligt”, ”spännande”
eller ”intressant”. Jag har hit även räknat svar som att språket var ”gött” [sic] eller ”häftigt” eller något mer nyanserade svar som ”det var det som tilltalade mig mest”. Eleven har alltså under den ”prova-på-period” som föregått språkvalet fått ett gott intryck av ett av språken, och därför valt det. Detta faktum säger tyvärr inte så mycket, annat än att det möjligen är rena tillfälligheter parade med personlig smak som styr många av valen – vilket naturligtvis kan vara intressant i sig.
Ganska många av eleverna i denna grupp valde språket eftersom de tyckte att det lät vackrast, finast eller på annat sätt mest tilltalande. För dem är det alltså den akustiska, eller kanske fonetiska, aspekten som varit avgörande för träffandet av valet. Majoriteten av dessa elever valde franska, några spanska och en tyska. Även dessa val grundar sig företrädesvis på personligt tycke och smak, tillfälliga intryck och stundens ingivelse, försåvitt jag kan bedöma.
Bland svaren i denna grupp finns även några som i förstone kan verka mycket lika de nyss redovisade, men som skiljer sig, vilket är verkligt intressant, genom att eleverna inte valde ett visst språk för att de uppger sig ha haft ett egentligt intresse av just det språket, utan för att det var roligare/intressantare/häftigare/lättare, och så vidare, än de andra språken de kunde välja bland. Uttryckt på detta sätt blir språkvalet för en icke försumbar mängd elever ett negativt val, ett val bort från andra språk. Det är att betrakta som olyckligt om eleverna snarare än att träffa ett egentligt, genomtänkt val, snarare utför ett ratande. Språkstudierna kan även därigenom bli en besvikelse, då eleverna riskerar att förr eller senare uppdaga att de valt ett ämne de egentligen inte hade intresse av.
Det valda språket verkade roligt eller roligare än de andra språken 39 (33 %) Eleven tyckte att språket lät ”fint”, ”coolt”, vackert eller på annat sätt tilltalande42 12 (10 %) Eleven upplevde språket som ”spännande”, ”häftigt” eller ”gött [sic]” 3 (2,5 %) Eleven ”gillade språket mest”; ”Det var det som tilltalade mig mest” 2 (1,5 %)
Eleven upplevde det valda språket som intressantast 8 (7 %)
Elever upplevde att de andra språken verkade svårare 11 (9 %)
Eleven valde bort de andra språken, utan att ange orsak till varför 6 (5 %)
42 Majoriteten som svarat detta valde franska, resten spanska; en valde tyska med motiveringen att det lät ”brutalt”, vilket uppenbarligen tilltalade eleven i fråga.
Det finns elever som inte nöjer sig med att tycka att de andra språken än det de valde verkade mindre roliga, utan som rentav uppvisar en inskränkt och fördomsfull inställning till olika språk.
Här kommer argument som att ”tyska är fult” och ”franska lät smörigt”, spanska är ett ”turkspråk” eller franska och spanska är ”fjollspråk”. Dessa åsikter är uppenbart befängda, men jag vill ändå belysa att de existerar. Det tyder på en kvarlevande inställning till språk och omvärld som krockar med skolans uppdrag att fostra barnen till demokratiska medborgare med respekt för alla människor. Samma uppfattningar uppdagas även i Skolverkets pilotundersökning43 från år 1999 – man kan tycka att inte mycket verkar ha hänt i fråga om toleransnivå eller värdegrund på de sju år som gått sedan pilotundersökningen. I min undersökning rör det sig lyckligtvis endast om ett fåtal elever.
Eleven uppvisar en negativ och/ eller inskränkt inställning till de andra språken 3 (2,5 %)
Några elever svarar att de valde språket eftersom de fick ett gott intryck av läraren som undervisade i det. Några svarar att de fick ett dåligt intryck av de andra lärarna. Även på detta sätt förekommer alltså negativa val, och det rör sig framförallt om val baserade mer på rena tillfälligheter och personlighet – både elevens och lärarens och samspelet däremellan – än på ett genomtänkt resonemang med fokus på intresse och framtidssyn.
Eleven fick ett gott intryck av läraren i det språk han/hon senare valde 6 (5 %) Eleven fick ett dåligt intryck av lärarna i de språk han/hon inte valde 2 (1,5 %)
Två elever tycks ha fallit för grupptrycket och valde ”som alla andra”. Inte heller ett genomtänkt val, alltså.
Eleven föll för grupptrycket och valde som ”alla andra” 2 (1,5 %)
Glädjande är att många elever uppger att de valde språket för att de ser att de har nytta av det – nu eller i framtiden. Flera hänvisar till att språket talas i stora delar av världen (detta gäller framförallt elever som valt spanska); andra ser att de kan ha nytta av det i det yrke de vill ha.
Åter andra elever talar om språkets användbarhet för resor. Hit kan även räknas de elever som
43 Jfr. Sörensen, Christer, Språkvalet i grundskolan – en pilotundersökning, Skolverket, 1999, diarienummer 99:610, s. 13.
uppgett att de har släkt eller vänner i ett målspråksland, och som valt språket för att kunna tala med släktingarna eller vännerna.
Det är framförallt spanskstuderande som betonar nyttoaspekten, språkets användbarhet.
Elever som valt tyska är i majoritet när det gäller släktkontakter.44 I fråga om att läsa ett språk för att man vill ut och resa, är svaren tämligen jämnt fördelade mellan språken.
Till denna grupp räknar jag även de elever som valde språk efter kulturellt intresse. Det rör sig om elever som är intresserade av musik eller andra kulturyttringar från ett visst språkområde.
Jag menar att även dessa elever ser nyttoaspekten i språket, dess användbarhet, och träffar ett medvetet och mer eller mindre genomtänkt val.
Eleven understryker att språket är användbart – exempelvis i ett framtida yrkesliv 25 (21 %) Eleven reser mycket till något målspråksland, eller vill göra det 9 (8 %)
Eleven har släkt i ett målspråksland 7 (6 %)
Eleven är intresserad av musik eller annan kultur med anknytning till målspråksområdet 2 (1,5 %)
Eleven har en målspråkstalande vän 1 (1 %)
Eleven har bott i ett målspråksland 1 (1 %)
En del elever har valt språk för att de har en eller flera familjemedlemmar som läst samma språk.
Flera ser det praktiska i att kunna få hjälp hemma med studierna. Det finns också de som har släkt i ett målspråksland och som ser nyttan i att kunna prata med sina släktingar. En elev har bott i ett målspråksland och känner naturlig anknytning dit, en har en målspråkstalande vän.
Till undantagen hör en elev som valde ett annat språk än det en familjemedlem hade valt, av anledningen att han/hon ville läsa något annat.
Eleven har en familjemedlem eller släkt som kan språket och valde därför
samma språk (många ser det praktiska i att kunna få hjälp med studierna) 11 (9 %) Eleven har en familjemedlem som kan språket och valde därför ett annat språk 1 (1 %)
Många elever valde ett visst språk för att de tyckte att det var lätt, ”lagom lätt” eller inte för svårt.
Fler valde bort språk för att de var svårare än det de valde (dessa svar har redovisats ovan bland de elever som valde bort språk istället för att välja efter eget intresse). Några elever valde språk som låg nära svenskan eller annat språk som eleven talar.
44 Detta var även fallet 1999; jfr. Sörensen, Christer, Språkvalet i grundskolan – en pilotundersökning, Skolverket, 1999, s. 11. Författaren skriver även: ”Eleverna har oklara föreställningar om motivet för sina val. Det vanligaste skälet för val av tyska är att någon av föräldrarna har läst tyska och därigenom kan hjälpa dem.” (Språkvalet i grundskolan, s. 14).
Eleven upplevde språket som lagom lätt/inte svårt 8 (7 %) Det valda språket ligger nära svenskan eller ett annat språk som eleven talar 2 (1,5 %)
Sju elever uppger att de inte vet eller minns varför de valde ett språk, eller uttrycker det att ”det bara blev så”.
Eleven vet inte eller minns inte varför han/hon valde språket,
eller uppger att ”det bara blev så” 7 (6 %)
Fråga 11
Vad tänkte du när du skulle börja läsa ett nytt språk? Hur kändes det? Hur hoppades du att det skulle bli?
Många har inte svarat på frågan, särskilt i de yngre årskurserna. Att så många nöjer sig med svar som ”kul” eller ”bra” kan man tycka tyder på otränad förmåga till reflektion, eftertanke och brister i formuleringsförmåga; det kan förstås också bero på stress över att ha många frågor att besvara.
Det stora flertalet elever uttrycker, om än i enkla ordalag, att de hade goda förväntningar inför de begynnande språkstudierna. Några av dessa elever poängterar att studierna inte har blivit så som de hoppades. Ämnet har blivit svårare, tråkigare eller så orkar eleverna inte med studiebördan; i synnerhet tas läxorna upp:
Det kändes bra och/eller roligt 48 (41 %)
Det kändes roligt och intressant med ett språk utöver engelskan 11 (9 %)
Det kändes spännande, ”pirrigt” 9 (7 %)
Det kändes viktigt att få lära sig ett språk till, att kommunicera 1 (1 %)
Studierna kändes allmänbildande 1 (1 %)
Det var roligt att få lära sig mer om en annan kultur 1 (1 %) Eleven uttrycker stark motivation inför studierna 1 (1 %)
Ganska många elever som uttrycker sig med ord som ”kul”, ”spännande”, ”roligt” inför de stundande studierna ger på samma gång uttryck för en lättare ängslan inför det nya studieämnet.
Dessa elever uttrycker inte lika stark motivation eller entusiasm inför språkstudierna som eleverna i gruppen ovan, utan uttrycker snarare en förhoppning att studierna skall vara lätta och
inte medföra för mycket arbete. Svaren i denna grupp kan tyckas få, men det rör sig ändå om dryga trettiotalet elever av 118. Jag tror att oron eller osäkerheten kan bottna i att ganska många elever i år 6 inte har särskilt klart för sig vad det innebär att studera språk och inte heller vilka krav som kommer att ställas på dem – eller för den delen vilka krav de kan vilja ställa på sig själva. Mer samtal i skolorna inför språkvalen om vad det innebär att lära sig ett främmande språk vore av godo, inte minst för elever av detta slag. Deras svar fördelar sig på detta sätt:
Eleven hoppades att studierna skulle gå bra 16 (14 %)
Eleven hoppades att studierna skulle bli lätta 10 (8 %)
Eleven hoppades att det skulle bli kul 6 (5 %)
Eleven hoppades på att det skulle krävas liten arbetsinsats 1 (1 %)
Eleven var orolig för mer läxor 1 (1 %)
Vidare kommer en grupp elever, ganska liten, tämligen jämnt fördelad mellan de olika språken, som uttryckte direkta farhågor inför språkstudierna:
Även här poängterar några elever nyttan av språkkunskaper och förklarar att de i språkstudiernas linda hoppades att verkligen få lära sig det nya språket i mindre eller större utsträckning. Fyra elever verkade nöjda med att få lära sig ”lite” – att kunna uttrycka sig enkelt. Lika många ville nå större kunskaper, så att de skulle klara sig gott på en resa till ett målspråksland eller i ett framtida yrkesliv i ett målspråksland. Denna grupp ligger nära de elever (6 till antalet) som klart uttrycker en förhoppning och vilja att lära sig att tala språket flytande. Flera av dessa har inte siktet inställt på många års studier av språket, utan hoppas kunna tala det flytande på några (få) års sikt. Det är inte underligt om dessa elever med sina högt ställda förväntningar efter en tid blir besvikna, då de inser att det inte går så fort och lätt att nå de uppställda målen. Elever säger ”ett par år” som målsättning för flytande kunskaper. Lärarna bör poängtera i början, och kontinuerligt under språkstudierna, att språk tar tid.
45 Eleven uttrycker sig mer målande: det kändes jobbigt att ”inte kunna ett piss”.
Eleven tänkte sig kunna tala flytande på några års sikt46 6 (5 %)
Eleven hoppades få ”lära sig lite” 4 (3 %)
Eleven hoppades att han/hon skulle lära sig tillräckligt för att
klara sig i ett målspråksland, ex.vis på resa eller i yrkeslivet 4 (3 %)
Övriga svar var:
Vet ej/minns ej 8 (7 %)
Kände inget speciellt 4 (3 %)
Valde p.g.a. tvånget att läsa ett språk 1 (1 %)
iv. Framtidsprofil
Fråga 12
Vad tycker du nu om att läsa språket du valde? Hur är det? Har det blivit som du hoppades, eller saknar du något?
Elevernas svar kan indelas i två kategorier: de som upplever studierna positivt, och de som upplever dem negativt.
Elever som upplever studierna positivt
Merparten av eleverna som besvarat enkäten säger sig tycka att språkstudierna har motsvarat förväntningarna. Eleverna trivs, tycker att det är roligt och upplever att studierna går bra. Några tycker till och med att studierna känns bättre än förväntat. De upplevs som intressanta, användbara och motiverande. Mer detaljerat fördelar sig svaren på detta sätt:
46 Även här betonas användbarheten. Jämför också med fråga 12.
Studierna motsvarar förväntningarna, eleverna trivs bra 54 (46 %)
Eleverna nämner språkets användbarhet som något positivt 1 (1 %) Studierna är roliga, men inte lika roliga som i början 1 (1 %)
Elever som upplever studierna negativt
Bland dem som inte trivs med sina studier, uttrycker de flesta att det beror på att språkstudierna är svåra, många att de är svårare än vad de hade trott. Några nöjer sig med att säga att de tycker att studierna är ”tråkiga”, tyvärr utan att precisera varför. Bland dem som förklarar sina svar tycker de flesta att studierna är jobbiga på grund av läxor eller för högt tempo. Några har ganska högt ställda förväntningar, redan efter en kort tids studier, och skulle vilja förstå mer av språket och/eller kunna uttrycka sig mer på språket. Andra faktorer som påverkar negativt är att tempot känns för högt, att skolan har blandade studiegrupper med elever från olika klasser, och att man inte får se så mycket film på lektionerna.
Studierna är svårare än eleverna trott att de skulle bli 29 (25 %)
Eleverna finner studierna tråkiga 11 (9 %)
Eleverna uttrycker att studierna blivit jobbiga, t.ex. p.g.a. läxor 7 (6 %) Eleverna önskar att de förstode mer av målspråket47 3 (2,5 %) Eleverna uttrycker en viss besvikelse (utan att förklara orsaken) 3 (2,5 %)
Eleverna tycker att studietempot är för högt 2 (1,5 %)
Eleverna tycker att det är lätt att glömma språkkunskaperna 1 (1 %) Eleverna tycker att det är jobbigt med blandade
grupper (elever från olika klasser) 1 (1 %)
Eleverna vill se film på lektionerna 1 (1 %)
Eleverna upplever ämnet som svårt och därför allt tråkigare 1 (1 %)
Vet inte 4 (3 %)
Har ej svarat 2 (1,5 %)
Otydbara svar 6 (5 %)
47 Ett exempel på ett svar är: ”Jag trodde jag skulle kunna snacka spanska efter ialf. [sic] 2 ½ år ganska bra men det kan jag inte.” Även här ser vi alltså för högt ställda förväntningar. Jämför med fråga 11.
Fråga 13
Tror du att du kommer att fortsätta att läsa språket i framtiden?
Syftet med denna fråga var att utröna elevernas vilja att fortsätta att satsa på språkstudier. Det är också intressant att se deras motivation att fortsätta att studera samma språk, snarare än att byta till ett annat språk när det första börjar kännas svårt (en tendens man kan se i frågorna 16 och 17).
De flesta eleverna har svarat klart och tydligt på frågan – endast 4 har avstått, 2 har valt att skriva dit ett eget alternativ ”kanske” och 10 ”vet inte”. I de fall då jag fått respons på enkäten, antingen från elever eller från kolleger, har det några gånger framkommit att frågan uppfattats som
De flesta eleverna har svarat klart och tydligt på frågan – endast 4 har avstått, 2 har valt att skriva dit ett eget alternativ ”kanske” och 10 ”vet inte”. I de fall då jag fått respons på enkäten, antingen från elever eller från kolleger, har det några gånger framkommit att frågan uppfattats som