Implementationsförslag

I detta kapitel presenteras olika förslag av rekommendationer för fortsattas studier samt implementation för applikationen. Den fortsatta forskningen utfår från insamlade data.

6.1 Förslag till fortsatta studier

Enkätundersökningar med personer i alla åldrar för att få en bild om behovet kring en sjukvårdsrådgivningsapplikation var den främsta metoden för datainsamling. Inga intervjuer med vården gjordes och inga frågor av behovet av en liknande applikation utfördes med dem. Fortsatt forskning skulle därför kunna vara att undersöka kring behovet av en rådgivningsapplikation från vårdens sida. Främst att intervjuer med ansvar för hälso- och sjukvårdsrådgivning via telefon på 1177 utförs. Även fler datainsamling i form av intervjuer och enkätundersökningar med en större målgrupp en som valdes i studien skulle kunna utföras.

Deltagare inom designprocessen var endast personer inom målgruppen för primära användare och personer inom vården var inte delaktiga. Fortsatt forskning skulle därför även kunna vara att få människor som är experten inom vården delta i designprocessen för att studera om olika funktioner är möjliga samt om de utför nytta. Även att experten deltar för att få beslutsmodellen att fungera korrekt inom applikationen kan studeras vidare. Genom att använda sig utav en större målgrupp och inte endast fokusera på de primära användarna kan vidare forskning för låg verklighetstrogna prototyper utvecklas. Innan val av implementation av applikationen utförs är det viktigt att alla faktorer och komponenter är förstådda och designade för att det senare blir enklare att implementera det.

6.2

Fortsatt design av prototypen

För en hög verklighetstrogen prototyp är det viktigt att designen implementeras genom att använda sig av exempelvis eclipse. Eftersom prototypen är designat utifrån en android applikation rekommendationerna att fortsätta utveckla i android i första hand. Vidare när en implementation är klar för android kan ios implementeras.

66

7. Slutsatser

I detta kapitel sammanfattas resultatet av studien och frågeställningarna besvaras. I denna studie har vi visat hur en applikation för sjukvårdsrådgivningen kan designas och utvecklas. Vi har även diskuterat vilka designbeslut måste tas och vila principer är viktiga att designa utifrån. Studien har även tagit fram en design för vidare utveckling och forskning.

 Finns det ett behov för en sjukvårdsrådgivningsapplikation?

Genom enkätundersökningen för behovet av en sjukvårdsrådgivningsapplikation samt intervjuer, visade resultatet att det finns en saknad tjänst vilket erbjuder rådgivning via mobilen. Enkätundersökningar visade att majoriteten sökt rådgivning via telefon genom att kontakta 1177 eller deras vårdcentral men att de flesta gärna skulle se ytterligare en tjänst vilket uppfyllde samma behov. Datainsamlingen visade alltså att det finns ett behov för ytterliga en tjänst då många av deltagarna inte upplevde att de alltid fick den hjälp de önskat på grund av olika faktorer, exempelvis kötid.

 Hur kan en mobil sjukvårdsrådgivningsapplikation, baserad på Oinas-Kukkonen(2010)

designprinciper samt 1177s beslutsmodell designas?

För att få svar på frågan skulle intervjuer med personer insatta i beslutsmodellen ske, då ingen kontakt kunde uppnås fick en grov slutsats utifrån teorin ske. Efter informationen från teorin är det möjligt att implementera 1177s beslutsmodell på en applikation för egenvård. Vidare finns det tillgängliga datakällor på landstingen för Östergötlands hemsida(Minavårdkontakter 2014). Datakällor liknande till ICD koder, vilket är en katalog över diagnoser för symptom och även vårdprogram vilket används för

vägledning inom olika symptom och dylikt finns tillgängliga för alla att använda och kan därför implementeras i applikationen.

Baserad på de designprinciperna studien använt, kan en liknande mobil applikation tjäna till att endast ge råd till en användare och aldrig ange en diagnos. Den ska fungera som ytterliga ett alternativ för att sjukvårdsrådgivning och fungera som ett stöd för

användaren. Applikationen ska tjäna till att användaren har möjlighet att söka sjukvård dygnet runt. Funktionen ska tjäna personer i alla olika åldrar och ska därför ha ett gränssnitt som anses enkel att använda av personer med olika bakgrunder och åldrar. Ett krav från datainsamlingen var att knapparna och texten ska vara stor nog att kunna läsa och trycka på samt att rubrikerna ska vara exakta så att användaren vet vart hon eller han är. Funktioner som inte har någon nytta ska inte implementeras och alla funktioner som implementeras ska vara tydligt förklarade för vad de ska användas till. Det är även viktigt att informera användaren, så ofta det behövs, att applikationen inte anger en diagnos utan endast ett antagande om vad det kan vara för problem.

67

Referenser

Alvarez, R. C. (2002). The promise of e-Health–a Canadian perspective. Ehealth

international, 1(1), 4.

Bunn, F., Byrne, G., & Kendall, S. (2004). Telephone consultation and triage: effects on health care use and patient satisfaction. Cochrane Database Syst Rev, 4.

Carolinas HealthCare System, Carolinas mobile app[Elektronisk] <

http://www.carolinashealthcare.org/carolinas-mobile-app> [2014-03-02]

Ernesäter, A., Holmström, I., & Engström, M. (2009). Telenurses’ experiences of working with computerized decision support: supporting, inhibiting and quality improving. Journal of

advanced nursing, 65(5), 1074-1083.

Eysenbach, G. (2001). What is e-health?. J Med Internet Res, 3(2), e20. [Elektronisk] < https://tspace.library.utoronto.ca/html/1807/4615/jmir.html> [2014-02-26]

Free, C., Phillips, G., Galli, L., Watson, L., Felix, L., Edwards, P., & Haines, A. (2013). The effectiveness of mobile-health technology-based health behaviour change or disease management interventions for health care consumers: a systematic review. PLoS medicine,

10(1), e1001362.

Fluidui (2014). Prototypverktyg[Elektroniskt] <https://www.fluidui.com/editor/live/> [2014-03-04]

Goodwin, K (2009). Designing for the digital age: how to create human-centered products and services. Indianapolis, IN: Wiley Pub.

Gould, J. D., & Lewis, C. (1985). Designing for usability: key principles and what designers think. Communications of the ACM, 28(3), 300-311.

Hendler, J., Shadbolt, N., Hall, W., Berners-Lee, T., Weitzner, D. (2008). Web science: an interdisciplinary approach to understanding the web. Communications of the ACM, 51(7), ss. 61-68.

Holmström, I. (2007). Decision aid software programs in telenursing: not used as intended? Experiences of Swedish telenurses. Nursing & health sciences, 9(1), 23-28.

Holmström, I., & Dall'Alba, G. (2002). Carer and gatekeeper'–conflicting demands in nurses' experiences of telephone advisory services. Scandinavian journal of caring sciences, 16(2), 142-148.

Holmström, I., & Höglund, A. T. (2007). The faceless encounter: ethical dilemmas in telephone nursing. Journal of Clinical Nursing, 16(10), 1865-1871.

Hsu, J., Huang, J., Kinsman, J., Fireman, B., Miller, R., Selby, J., & Ortiz, E. (2005). Use of e- Health services between 1999 and 2002: a growing digital divide. Journal of the American

Medical Informatics Association, 12(2), 164-171.

68

Leroy, G., & Chen, H. (2007). Introduction to the special issue on decision support in medicine. Decision Support Systems, 43(4), 1203-1206.

MARKLUND, B., & BENGTSSON, C. (1989). Medical advice by telephone at Swedish health centres: who calls and what are the problems?. Family practice, 6(1), 42-46.

Marklund, B., Ström, M., Månsson, J., Borgquist, L., Baigi, A., & Fridlund, B. (2007). Computer‐supported telephone nurse triage: an evaluation of medical quality and costs.

Journal of nursing management, 15(2), 180-187.

Minavårdkontakter(2014). ICD-koder[Elektroniskt] < http://sdk.minavardkontakter.se/oppen-data/domain/?id=521db37ff686facd4d000003 > [2014-05-21] Minavårdkontakter(2014). Vårdprogram[Elektroniskt] < http://sdk.minavardkontakter.se/oppen-data/domain/?id=5194a3ebfef9254608000003 > [2014-05-21]

Nilsson, C., Öhman, M., & Söderberg, S. (2006). Information and communication technology in supporting people with serious chronic illness living at home–an intervention study.

Journal of telemedicine and telecare, 12(4), 198-202.

Oinas-Kukkonen, H. (2010). Behavior change support systems: The next frontier for web science. Raleigh, NC, USA. April 26-27.

Rettig, M. (1994). Prototyping for tiny fingers. Communications of the ACM, 37(4), 21-27. Rogers, Y., Sharp, H., & Preece, J. (2011). Interaction design: beyond human-computer interaction. John Wiley & Sons.

Saffer, D. (2010) Designing for Interaction: Creating smart applications and clever devices (2nd edn). New Riders Press, Indianapolis, IN

Strom M., Marklund B. & Hilding C. (2006) Nurses’ perceptions of providing advice via a telephone care line. British Journal of Nursing 15, 1119–1124

Vårdguiden (2013). Om 1177 Vårdguiden [Elektronisk] <

http://www.1177.se/Stockholm/Om-1177/Om-1177/> [2014-02-19]

Vélez, O., Okyere, P. B., Kanter, A. S., & Bakken, S. (2013). A Usability Study of a Mobile Health Application for Rural Ghanaian Midwives. Journal of Midwifery & Women’s Health.

Wahlberg, A. C., Cedersund, E., & Wredling, R. (2003). Telephone nurses' experience of problems with telephone advice in Sweden. Journal of Clinical Nursing, 12(1), 37-45.