Implementering av Salix och bladvass vid Lagunen

4.3 Implementering av Salix och bladvass vid Lagunen

Som ett resultat av tidigare forskning visar att Salix och bladvass har möjlighet att reducera eller stabilisera metaller och näringsämnen i jord och markvatten. Det är däremot viktigt att poängtera att vissa arter är effektivare än andra och variationen i upptag mellan olika metaller är stor. Fältstudiens analysresultat visar att det inte går att se någon tydlig reduktion av metaller i jordmaterialet, men att det även förekommer stora osäkerheter kring resultatet.

Eftersom växterna som analyserats vid denna studie ursprungligen kommer från det förorenade området är sannolikheten stor att de även skulle trivas att odlas i större skala i en naturlig miljö. Hur en implementering skulle kunna gå till och om det skulle vara lönsamt får vidare studier påvisa. Till att börja med skulle en mindre pilotstudie kunna utföras för att se hur växterna reagerar utanför en växthusmiljö.

Specifika biobränslen kan generera mer eller mindre halter aska inklusive metaller. Som slutprodukt skulle målet med åtgärdsmetoden kunna vara att använda föroreningarna som en resurs istället för en belastning. Avkastningen som kan fås av föroreningar från Ekebyverket är i dagsläget svårt att uppskatta då fler studier och beslut behöver tas inför val av metoder och hur bränslet hanteras. Genom en gemensam samverkan mellan flera aktörer skulle föroreningarna kunna anrikas på ett och samma ställe och därmed öka avkastningen. Alternativt skulle en tillräckligt stor spridning av föroreningarna göra att de kommer tillbaka till kretsloppet utan att de överskrider eller överträder de rekommendationer och lagar som finns. Eftersom ett åtgärdsprojekt baserat på fytoremediering är tidskrävande och inkluderar flera skördetillfällen blir den totala massan som förs ut från området stor och skulle mycket väl kunna vara lika stor som vid schaktsanering. Däremot är fördelen med fytoremediering i jämförelse mot konventionellt schaktarbete en efterföljande försäljning av biobränsle till värmeverk, minskad total halt av mängden farligt avfall och därmed en reducerad kostnad för hantering av avfallet. Lagunen är på flera ställen vattenmättad, vilket skulle öka den totala massan som skulle behöva schaktas bort och därmed ökad kostnad. I och med

42

en implementering av fytoremedierande växter bibehålls en stor del av markens struktur och djurliv som annars skulle bli starkt påverkad genom konventionella metoder.

Energiinnehållet i bladvass (47-50 MWh/ha vid 10 ton TS/ha) är betydligt lägre än i Salix (88-154 MWh/ha vid 20-35 ton TS/ha), men eftersom bladvass kan skördas varje år i jämförelse med Salix (3-5 år) blir det totala energiinnehållet under samma period för bladvass potentiellt större. Vilken avkastning som fås är däremot en viktig variabel och eftersom 10 ton torrsubstans bladvass per hektar är ett ”bästa fall” scenario kan resultatet blir lägre. Fältstudien visar även att bladvass har svårare att etablera sig vid odling då flera av växterna dog. Vid en eventuell implementering bör ytterligare studier genomföras i syfte att bestämma avkastningen för den aktuella lokalen och övriga hanteringskostnader.

Ur en miljösynpunkt skulle halten metaller, men troligtvis även näringsämnen reduceras vid Lagunen genom en implementering av Salix och bladvass. Genom en pilotstudie med användandet av redan beprövade arter eller kloner som har en dokumenterad effekt på de föroreningar som gäller vid detta specifika fall skulle resultatet bli tydligare. När jorden får renas ”naturligt” genom en implementering av fytoremedierande växter skulle området behålla mycket av det växt- och djurliv som finns där idag. Att implementera olika typer av växter avsedda för ändamålet att rena den förorenade marken och samtidigt ge området en naturlig karaktär skulle kunna vara ett mål med området. I ett vidare begrepp skulle detta innebära en trivsam miljö att vistas i för personal och besökare.

För att en åtgärdsplan med fytoremediering ska fungera behövs en tydlig skötselplan och ett genomtänkt underlag för hur de praktiska delarna ska genomföras. Hantering av det odlade materialet efter skörd är kanske det viktigaste momentet vid en implementering, eftersom det är i biomassan som föroreningarna ackumuleras. Att materialet tas om hand och förs bort från området eller hanteras genom reningsmetoder på plats är en förutsättning för att minska föroreningarna i marken. Eftersom metaller gärna binder till

43

organiskt material kan de inte bara tas upp av växterna, men även fastläggas, vilket minskar spridningen till grundvattnet.

4.3.1 Åtgärdspotential

Då en stor del av tungmetallerna ackumuleras i bladen kan en effektiv uppsamling av dem minska tidsåtgången att återställa halterna till platsspecifika riktvärden. I Tabell 3 redovisas åtgärdstiden för Salix och bladvass vid en eventuell implementering vid Lagunen baserad på uppgifter i Bilaga 9. Resultatet visar att stora skillnader spelar roll för hur länge det skulle dröja innan föroreningsnivån återgår till platsspecifika riktvärden. Några av de faktorer som påverkar åtgärdspotential är vilken typ av växt (och/eller klon) som används, föroreningsnivå samt vilken typ/vilka typer av förorening som finns på den aktuella platsen. Resultatet visar på hur viktig beslutsprocessen är över vilken metod/vilka växter som ska användas vid det förorenade området. Inga tydliga skillnader kunde observeras i krukexperimentet i denna studie, vilket kan styrkas utifrån de resultat som presenteras i detta avsnitt då flera av metallerna skulle ta flera generationer att åtgärda enbart med de växter som använts i kalkylen för åtgärdspotential. Åtgärdspotentialen för de utvalda växterna kan utvärderas med större noggrannhet om den skördade växtbiomassan istället för jordmaterialet skulle analyseras med avseende på metaller. Ytterligare studier över vilka plantor som skulle vara av intresse vid en eventuell implementering bör undersökas vidare.

Tabell 3. Åtgärdspotentialen av metaller, dvs. tiden det tar att nå PSR för metaller där halterna ligger över PSR. Potentialen är baserad på litteraturstudier presenterade i Bilaga 9 för respektive växt. Observera att de tidsperioder som anges endast är exempel och kan vara både mindre och större.

Jordprov Metall Salix Bladvass Skott Tid, år Skott+Blad Tid, år Skott Tid, år NC33 Kadmium 303 – 541 92 - 124 3 120 – 703 297 Krom - 419 076 1 980 – 26 952 Koppar 3 338 – 8 876 1 587 – 1 706 2 896 – 17 143 Nickel 2 274 – 27 292 1 484 – 2 295 522 – 36 170 Zink 149 – 1 168 52 – 114 5 647 – 284 444 NC34 Kadmium 394 – 704 120 – 149 4 057 – 914 286 Krom - 225 657 1 067 – 14 513 Koppar 1 113 – 2 959 529 – 569 965 – 5 714 Nickel 884 – 10 614 577 – 893 203 – 14 066