Ämnet i studien är aktuellt och resultaten som framkom i studien kan tillföra kunskap och nya uppfattningar om det hälsofrämjande arbetet för andra boenden som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Det är även möjligt att ta till sig nya arbetssätt för att förbättra hälsan hos målgruppen. Studien kan utgöra underlag för andra aktörer och förhoppningen är att detta enbart inte ska ligga till grund för boenden utan även till andra relevanta aktörer som är intresserade av hälsofrämjande arbete.
Förslag till fortsatt studie är fokus på flyktingbarnen, vad barnen anser är hälsofrämjande för dem. Detta perspektiv skulle kunna jämföras med personalen och genom detta är det möjligt att se om fokus ligger på rätt saker och om båda grupperna anser samma sak. Större urval skulle även rekommenderas för att göra det möjligt att överföra resultatet till andra tänkbara miljöer.
REFERENSLISTA
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber AB. Andersson, B-L. (2001). Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn: en psykologisk
modell. Lund: Studentlitteratur AB.
Angel, B & Hjern, A. (2004). Att möta flyktingar. Lund: Studentlitteratur AB. Angelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser. Att utveckla en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats. Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Oxford University Press, 11 (1): 11-18. doi: 10.1093/heapro/11.1.11
Barrington, A-J., & Shakespare-Finch, J. (2013). Working with refugee survivors of torture and trauma: An opportunity for vicarious post-traumatic growth. Counselling
Psychology Quarterly, 26:1, 89–105
http://dx.doi.org/10.1080/09515070.2012.727553
Berthold, S.M., & Fischman, Y. (2014). Social Work with Trauma Survivors:
Collaboration with Interpreters. National Association of Social Workers. doi: 10.1093/sw/swuOl 1
Birkeland, M-S., Nielsen, M-B., Knardahl S., & Heir, T. (2015). Associations between Work Environment and Psychological Distress after a Workplace Terror Attack: The
Importance of Role Expectations, Predictability and Leader Support. PLOS ONE, 10(3): e0119492. doi:10.1371/journal.pone.0119492
Borwick, S., Schweitzer, R-D., Brough, M., Vromans, L., & Finch, S. (2013). Well-Being of Refugees from Burma: A Salutogenic Perspective. IOM International Migration, 51(5) 0020-7985. doi: 10.1111/imig.12051
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Brülde, B. (2011). Folkhälsoarbetets etik. Lund: Studentlitteratur AB.
Carlson, B., Cacciatore, J., & Klimek, B. (2012). A risk and resilience perspective on
unaccompanied refugee minors. National Association of Social Workers, 57, 3. doi: 10.1093/SW/SWS003 6
Chang, L.C., Liu, C.H., & Wen Yen, E.H. (2008). Effects of an empowerment-based education program for public health nurses in Taiwan. Journal of Clinical Nursing, 17, 2782– 2790.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Doody, O., & Noonan, M. (2013). Preparing and conducting interviews to collect data. Nurse Researcher, 20, 5, 28-32.
Edberg, M., Cleary, S., & Vyas, A. (2011). A trajectory model for understanding and assessing health disparities in immigrant/refugee communities. Journal of Immigrant and Minority Health, 13, 576–584. doi: 10.1007/s10903-010-9337-5
Förenta Nationerna. Overview. (2015). Hämtad den 29 april, 2015, från http://www.un.org/en/sections/about-un/overview/index.html
Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling – elva målområden. (2015). Hämtad den 10 april, 2015, från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/
Folkhälsomyndigheten. Delaktighet och inflytande i samhället. (2014). Hämtad den 05 juni, 2015, från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/delaktighet-och-inflytande-i- samhallet/
Forsythe, D-P. (2012). Human rights in international relations. United Kingdom: Cambridge University Press.
Graneheim, U-H., & Lundman., B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Haglund, B.J.A., Petersson, B., Finner, D., & Tillgren, P. (1996). Creating supportive environments for health. Stories from the Third International Conference on Health Promotion Sundsvall, Sweden. Geneve: WHO.
Health Promotion Glossary. (1998). Hämtad den 06 april, 2015, från
http://whqlibdoc.who.int/hq/1998/WHO_HPR_HEP_98.1.pdf
Healthy Documents. (1986). Hämtad den 09 april, 2015, från
http://healthydocuments.org/public/healthydocuments-doc10.pdf
Hollander, A-C. (2013). Social inequalities in mental health and mortality among refugees
and other immigrants to Sweden – epidemiological studies of register data. Glob
Health Action, 6, 21059. doi:10.3402/gha.v6i0.21059
Holloway, I. & Wheeler, S. (2010). Qualitative research in nursing and healthcare. United Kingdom: John Wiley & Sons, Ltd.
Inspektionen för Vård och Omsorg. (2013). En trygg och säker vård - Har personalen
lämplig utbildning? Utgiven år 2013 Hämtad den 15 maj, 2015, från
http://www.ivo.se/globalassets/dokument/bilder-och-nyheter/2013/en-trygg-och-
saker-vard-har-personalen-lamplig-utbildning-hvb.pdf Kostenius, C., & Lindqvist, A.K. (2006). Hälsovägledning: Från ord och tanke till handling.
Lund: Studentlitteratur AB.
Langeland, E., Riise, T., Hanestad, B-R., Nortvedt, M-W., Kristoffersen, K., & Wahl, A-K. (2006). The effect of salutogenic treatment principles on coping with mental health problems: A randomized controlled trial. Patient Education and Counseling, 62(2), 212-219.
Lewandowski, J., Rosenberg, B.D., Parks, J.M & Siegel, J.T. (2011). The effect of informal social support: face-to-face versus computer-mediated communication. Elsevier, Computers in Human Behaviour, 27 (5) (2011), 1806–1814.
Melrose, K.L., Brown, G.D.A & Wood, A.M. (2015). When is received social support related to perceived support and well-being? When it is needed. Elsevier Science Journal, 77, 97- 105. doi:10.1016/j.paid.2014.12.047
Migrationsverket. (2015). Hämtad den 06 april, 2015a, från
http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i- Sverige/Asylregler.html
Migrationsverket. (2015). Årsredovisning år 2014. Hämtad den 09 april, 2015b, från
http://www.migrationsverket.se/download/18.39a9cd9514a346077212ead/142470242 4160/%C3%85rsredovisning+2014.pdf
Migrationsinfo. (2015). Hämtad den 09 april, 2015, från
http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande/ensamkommande-barn M.L. Voon, M.L., Lo, M.C, Ngui, K.S., & Ayob, N.B. (2011). The influence of leadership styles
on employees’ job satisfaction in public sector organizations in Malaysia. International Journal of Business, Management and Social Sciences, 2, (1), 24-32.
Ohlson, L. (2011). Hälsopedagogik. Stockholm: Liber AB.
Oravecz, L.M., Osteen, P.J., Sharpe, T.L., & Randolph, S.M. (2010). Assessing low-income African-American pre-schoolers behaviour problems in relationship to community violence, inter-partner conflict, parenting, informal social support and social skills. Child & Family Social Work, 16 (3): 310-24. doi:10.1111/j.1365-2206.2010.00742. Socialdepartamentet. (2008). Regeringens proposition. 2007/08:110. En förnyad
folkhälsopolitik. Hämtad den 12 maj, 2015, från
http://www.regeringen.se/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca9846/en- fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110
Socialdepartamentet. (2002). Regeringens proposition. 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Hämtad den 3 juni, 2015, från
http://data.riksdagen.se/fil/4324E0A2-E80C-4D2A-B1A4-6951B487E7FE
Socialstyrelsen. (2013). En kartläggning av ensamkommande barns och ungas behov år 2013. Hämtad den 15 maj, 2015, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19276/2013-11- 37.pdf
Socialstyrelsen. (2000). Psykisk hälsa hos flykting och invandrarbarn (En litteraturöversikt, 2000). KopieCenter, Stockholm.
Socialstyrelsen. Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar – en vägledning. (2013). Hämtad den 4 juni, 2015, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19276/2013-11- 37.pdf
Statens institutionsstyrelse, SIS (2014). Hämtad den 04 juni, 2015, från http://www.stat-inst.se/faktabank/hvb-hem/
Statens offentliga utredningar. (2014). Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga. Delbetänkande av Utredningen om tvångsvård för barn och unga. (SOU 2014:3). Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Stewart, C. (2015). Alternative Psychological Approaches for Social Workers and Social Work Students Dealing with Stress in the UK: Sense of Coherence, Challenge Appraisals, Self- Efficacy and Sense of Control. Brittish Journal of Social Work, 45 (1): 69-85. doi: 10.1093/bjsw/bct103
Stewart, M., Simich, L., Shizha, E., Makumbe, K., & Makwarimba, E. (2012). Supporting African refugees in Canada: insights from a support intervention. Health and Social Care in the Community, 20(5), 516–527 doi: 10.1111/j.1365-2524.2012.01069.x
Tjora, A. (2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap: kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB.
United Nations High Commissioner for Refugees. (2002). Refugees by numbers 2002. Hämtad den 05 april, 2015, från
http://www.irinnews.org/pdf/in-depth/IDP/unhcr_2002.pdf
United Nations High Commissioner for Refugees. Hämtad den 09 april, 2015a, från http://www.unhcr-northerneurope.org/where-we-work/sweden/
United Nations High Commissioner for Refugees. Hämtad den 09 april, 2015c, från http://www.unhcr.org/pages/49e48f056.html
United Nations High Commissioner for Refugees. Hämtad den 23 maj, 2015b, från http://sverigeforunhcr.se/om-oss/unhcrs-historia
United Nations Children's Fund. Hämtad den 09 april, 2015, från https://unicef.se/barnkonventionen
Utrikesdepartamentet. (2005). Regeringens proposition. 2005/06:46. Mottagande av ensamkommande barn. Hämtad den 29 april, 2015, från
http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/25/31/db8dc15e.pdf
Veronese, G., & Pepe, A. (2014). Sense of Coherence Mediates the Effect of Trauma on the Social and Emotional Functioning of Palestinian Health Providers. Bicocca American Journal of Orthopsychiatry, 84(5), 597– 606.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Västerås Stad. (2014). Överenskommelse om mottagande av ensamkommande flyktingbarn år 2015. Hämtad den 17 mars, 2015, från
http://www.vasteras.se/download/18.1dc82af414bc5e5cb71ad3/1425038825035/02+- +%C3%96verenskommelse+om+mottagande+av+ensamkommande+flyktingbarn+%C 3%A5r+2015.pdf
Westlund, P. & Sjöberg, A. (2010). Antonovsky inte Maslow: för en salutogen omsorg och vård. Solna: Fortbildning i Stockholm AB.
WMA. (1964). Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad den 03 juni, 2015, från
World Health Organization. (1991). Sundsvall statement on supportive environments for health. Third international Conference on health promotion, Sundsvall Sweden. Hämtad den 05 juni, 2015, från
http://www.who.int/healthpromotion/conferences/previous/sundsvall/en/ World Health Organization. (2015). Physical activity. Hämtad den 05 juni, 2015, från
BILAGA A: ANTAL ASYLSÖKANDE ENSAMKOMMANDE BARN
I SVERIGE
Tabellen visar hur antal asylsökande ensamkommande barn från år 2004-2014 har ökat i Sverige (Migrationsinfo, 2014).
2
BILAGA B: ÖVERENSKOMMELSER MED KOMMUNER
3
BILAGA C: MISSIVBREV
Hej!
Jag heter Nadia Escobar och är en student från Folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola. Jag går sista terminen och ska skriva min kandidatuppsats i ämnet
folkhälsovetenskap, på grundnivå. Fokus kommer att vara på det hälsofrämjande arbetet och syftet med uppsatsen är att undersöka personalens uppfattningar om arbetet på boenden med ensamkommande flyktingbarn är ur ett hälsofrämjande perspektiv.
Jag skulle gärna vilja att du delar med dig av dina erfarenheter då du har värdefull kunskap om ämnet och genom dina svar kommer du att bidra med viktig information. Samtalet kommer att ske i form av en intervju som kommer att vara mellan 25 till 60 minuter och kommer att spelas in på band samt ditt namn och personuppgifter kommer att göras om till siffror (kodas) vid överföring från ljudband till text i datorn. Intervjuerna kommer att vara individuella och kommer att ske på en plats som bestäms gemensamt med intervjuperson och intervjuaren. Du som deltar kan när som helst avbryta ditt deltagande i studien och dina svar kommer endast att användas till studiens syfte. Endast jag kommer att ta del av denna information och du kommer att vara anonym i uppsatsen. När uppsatsen är godkänd kommer all material att raderas. Du får självklart ta del av uppsatsen när den är klar. Om du är intresserad av att delta önskar jag att du kontaktar mig så snart som möjligt, se kontaktuppgifter nedan.
För övriga frågor kan du kontakta mig eller min handledare. Vänliga hälsningar Nadia Escobar
Nadia Escobar Maria Norfjord Zidar Student Handledare
Tel: 072-9471200 E-post:maria.norfjord.zidar@mdh.se E-post: ner12001@student.mdh.se
4
BILAGA D: INTERVJUGUIDE
Börja med att berätta vad jag heter och utbildning sedan syftet med intervjun för att ge en överblicksbild. Syftet med studien är att undersöka personalens uppfattningar om arbetet på boenden med ensamkommande flyktingbarn är ur ett hälsofrämjande perspektiv. Berätta om hur de etiska riktlinjer skall användas(har rätt att inte svara på alla frågor och kan dra sig ur). Berätta om hur datan kommer att användas. Spela in.
Bakgrund:
1. Hur gammal är du? 2. Vilken utbildning har du?
3. Hur länge har du arbetat på detta boende?
4. Har du tidigare erfarenhet av att arbeta med ensamkommande flyktingbarn? 5. Hur kom du i kontakt med detta arbete?
Tema 1: Hälsofrämjande perspektiv
1. Vad innebär ett hälsofrämjande perspektiv för dig? (Begreppet hälsofrämjande perspektiv, vad säger det dig?)
2. Tror du att ett hälsofrämjande perspektiv är samma sak för alla i personalgruppen? Tema 2: Arbetet på boendet
1. På vilket sätt arbetar man på boendet utifrån ett hälsofrämjande perspektiv?
1.2 (Följdfråga ifall ämnet kommer upp) Hur anser du att arbetet med ensamkommande barn bör vara?
Tema 3: Ensamkommande flyktingbarn
1. Hur kommer barnen till boendet, hur går processen till?
2. Hur ser du på ditt arbete (din roll) med ensamkommande barn?
2.2 (Följdfråga ifall ämnet kommer upp) Har barnen möjlighet att påverka personalens arbete?
3. Ser du utvecklingsmöjligheter för det hälsofrämjande arbetet gällande de ensamkommande barnen?
4. Har ni några riktlinjer (regler,policys) kring det hälsofrämjande arbetet med ensamkommande barn?
Tema 5: Underlättande och hindrande faktorer
1. Om du fick välja något, i ditt arbete som du ser som en nödvändighet, så är det….? (förmåga, resurs, faktor, etc).
2. Vilka faktorer underlättar det hälsofrämjande arbetet vid boendet enligt dig? (information, utbildning, stöd etc)
5
Avslutningsvis
1. Finns det något annat du vill tillägga gällande det hälsofrämjande arbetet eller annan relevant information?
6
BILAGA E: INFORMERAT SAMTYCKE
Härmed bekräftar jag att jag blivit informerad om;
Studiens syfte och frågeställningar
Mina svar kommer att bli ljudinspelade på band.
Jag bekräftar att jag har blivit informerad om att mina personuppgifter och svar kommer att;
- avidentifieras
- behandlas konfidentiellt
- endast användas för denna studie
Bekräftar att jag även fått information om att;
- intervjumaterialet endast kommer att handhas av Nadia Escobar
- efter att studien är genomförd kommer det ljudinspelade materialet raderas
-Jag ger mitt samtycke till att delta i studien och vet att mitt deltagande är helt frivilligt. -Jag är medveten om att jag när som helst och utan förklaring kan avsluta mitt deltagande.
……….. ………... ... ……….. Datum /Ort Forskningspersonens namnteckning Namnförtydligande