Den genomförda studien och förbättringsarbetet skulle kunna användas som inspiration för andra verksamheter som önskar integrera kvalitetsregister i det dagliga arbetet samt förbättra arbetet med nutrition för det allra svårast sjuka äldre patienterna. Den skulle också kunna användas som ett exempel på hur förbättringsarbeten kan genomföras på ett äldreboende.
29
Referenser
Baker, GR. (2011). The contribution of case study research to knowledge of how to improve quality of care. BMJ Quality & Safty, 20. (1), 30–35.
Basun, H., Skog, M., Wahlund, L., & Wijk, H. (2013). Boken om demenssjukdomar. Stockholm: Liber AB.
Batalden, P. B., & Davidoff, F. (2007). What is "quality improvement" and how can it transform healthcare?. Quality and Safety In Health Care, 16, 2–3.
Batalden, P. B., & Stoltz, P. (1993). A Framework for the continual Improvement of Health Care. The Joint Commission Journal on Quality Improvement, 19, 424–425.
Bell, CL., Lee, AS., & Tamura, BK. (2015). Malnutrition in the nursing home. Current Opinion in Clinical Nutrition and Metabolic Care, 18, 17–23.
Bergman, B. & Klefsjö, B. (2007). Kvalitet från behov till användning. Lund: Studentlitteratur. Bergqvist Månsson, S. (Red.). (2017). Teamarbete & Förbättringskunskap två kärnkompetenser för god och säker vård. Solna: Svensk Sjuksköterskeförening & Svenska läkarsällskapet.
Carlström, E., Kvarnström, S., & Sandberg, H. (2013). Teamarbete i vården. I A-K. Edberg, A. Ehrenberg, F. Friberg, L. Wallin, H. Wijk, & J. Öhlén (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå. Kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (s.63–101). Lund: Studentlitteratur. Danielson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och Metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.329–343). Lund: Studentlitteratur.
Edström, A., Svensson, C., & Olsson, J. (2005). Att mäta för att veta. Praktiska råd och tips om mätning och uppföljning i samband med utvecklings- och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården. Sveriges kommuner och landsting. Hämtad den 16/11–2017 från:
http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/att-mata-for-att-veta-praktiska-rad-och-tips-om-matning-och- uppfoljning-i-samband-med-utvecklings-oc.html
Edvinsson, J., Rahm, M., Trinks, A., & Höglund, P. (2015). Senior Alert: A Quality Registry to Support a Standardized, Structured, and Systematic Preventive Care Process for Older Adults. Quality
Management in Health Care, 24. (2), 96–101.
Ekman, I., Norberg, A., & Swedberg, K. (2014). Tillämpning av personcentrering inom hälso- och sjukvård. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso- och sjukvård. Från filosofi till praktik (s.69–96). Stockholm: Liber.
Ellegård, L. (2015). Klinisk nutrition. Lund: Studentlitteratur AB.
Faxén Irving, G. (2016). Sjukdomsrelaterad undernäring hos äldre. I G. Faxén Irving, B. Karlström, & E. Rothenberg (Red.), Geriatrisk nutrition. (s.109–121). Lund: Studentlitteratur AB.
Gjerde, S. (2012). Coaching. Vad, varför, hur. Lund: Studentlitteratur AB.
Grol, RP., Bosch, MC., Hulscher, ME., Eccles, MP., & Wensing, M. (2007). Planning and studying improvement in patient care: the use of theoretical perspectives. The Milbank Quarterly, 85. (1), 93– 138.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedure and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105–112.
Graneheim, U. H., Lindgren, B-M. & Lundman, B. (2017). Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education Today, 56, 29–34.
30
Johansson, L., Wijk, H., & Christensson, L. (2017a). Health Care Professionals' Usage and Documentation of a Swedish Quality Registry Regarding Preventive Nutritional Care. Quality Management in Health Care, 26. (1), 15–21.
Johansson,L., Wijk, H., & Christensson, L. (2017b). Improving nutritional status of older persons with dementia using a national preventive care program. The journal of nutrition, health & aging, 21. (3), 292–298.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I. M. Henricson, (Red.), Vetenskaplig teori och Metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.69–92). Lund: Studentlitteratur.
Kotter, J.P. (1995). Leading Change: Why Transformation Efforts Fail. Harvard Business Review, 73. (2), 59–67.
Langley, GJ., Moen, R., Nolan, KM., Nolan, TW., Norman, CL., & Provost, LP. (2009). The
improvement guide: a practical approach to enhancing organizational performance. 2nd ed. San Francisco: Jossey-Bass.
Lannering, C., Ernsth Bravell, M., & Johansson, L. (2016). Prevention of falls, malnutrition and pressure ulcers among older persons - nursing staff's experiences of a structured preventive care process. Health & Social Care in the Community, 25. (3), 1011–1020.
Lannering, C., Ernsth Bravell, M., Midlöv, P., Östgren, CJ., & Mölstad, S. (2016). Factors related to falls, weight-loss and pressure ulcers-more insight in risk assessment among nursing home residents. Journal of clinical nursing, 25. (7–8), 940–950.
Lindström Kjellberg, I. & Hök, J. (2014). Från att tro att man vet till att faktiskt göra det – att gå mot en personcentrerad vårdprocess. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso- och sjukvård. Från filosofi till praktik (s.69–96). Stockholm: Liber.
Murphy, E. (2001). Micro-level qualitative research. I N. Fulop, P. Allen, A. Clarke, & N. Black (Red.), Studying the organisation and delivery of health services. Research methods (s.40–55). London: Taylor & Francis Books Ltd.
Nelson, E. C., Batalden, P. B., & Godfrey, M. M. (2011). Quality by design: a clinical microsystems approach. San Fransisco: Jossey-Bass.
Nordin, A., Andersson Gäre, B., & Andersson, AC. (2017). Emergent programme theories of a national quality register – a longitudinal study in Swedish elderly care. Journal of Evaluation in Clinical Practice. 1–7.
Ödlund Olin, A., Karlsson, M., & Lönnberg, H. (2015). Regionalt Vårdprogram Nutrition med inriktning undernäring. Stockholm: Stockholms Läns Landsting.
Pezzana, A., Cereda, E., Avagnina, P., Malfi, G., Paiola, E., Frighi, Z., Capizzi, I., Sgnaolin, E., & Amerio, ML. (2015). Nutritional Care Needs in Elderly Residents of Long-Term Care Institutions: Potential Implications for Policies. The journal of nutrition, health & aging, 19. (9), 947–954.
Provost, L., & Murray, S. (2011). The Health Care Data Guide. Learning from data for Improvement. San Francisco: Jossey-Bass.
Rothenberg, E. (2017). Hämtad den 26 januari 2017 från:
http://www.vardhandboken.se/Texter/Nutrition/Malsattning-for-nutritionsbehandling/. Uppdaterad: 2017-03-21.
Senior Alert. (2017a). Hämtad den 30 september 2017 från: http://plus.rjl.se/senioralert. Uppdaterad: 2017-09-29.
31
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2008:355. Patientdatalag. Stockholm: Socialdepartementet. SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SKL. (2011). Undernäring:åtgärder för att förebygga. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting (SKL).
SKL. (2016). Nationella Kvalitetsregister. Guide – Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete. Hämtad 4/4–2017 från:
http://www.kvalitetsregister.se/tjanster/omnationellakvalitetsregister/publikationer.2497.html Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom – Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2011a). Näring för god vård och omsorg: en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2011b). Hämtad 30/9–2017 från:
http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTerm=dW5kZXJuw6RyaW5n&fsrcLang=sv&trgLa ng=en&fSubject=
SOSFS 2011:9. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring. Stockholm: Socialstyrelsen. Tonnquist, B. (2012). Projektledning. Stockholm: Sanoma utbildning.
Vellas, B., Villars, H., Abellan, G., Soto, ME., Rolland, Y., Guigoz, Y., Morley, JE., Chumlea, W., Salva, A., Rubenstein, LZ., & Garry, P. (2006). Overview of the MNA-Its history and challenges. The Journal of Nutrition, Health & Aging, 10. (6), 456–463.
Wibeck, V. (2012). Fokusgrupper. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och Metod. Från idé till examination inom omvårdnad (s.193–214). Lund: Studentlitteratur.
32
Bilaga 1
33
Bilaga 2
34
Bilaga 3
35
Bilaga 4
36
Bilaga 5
Intervjuguide som användes i intervjuer med personal
Muntlig information om att intervjun skulle handla om personalens erfarenheter från förbättringsarbetet om nutrition gavs.
• Vilka erfarenheter har du av förbättringsarbetet med nutrition kopplat till patienterna? - Förbättringar för patienterna, om så ge exempel?
- Lärdomar om våra patienter?
- Lärdomar om nutritionsvård för personer med demenssjukdom? - Hur hade projektet kunnat bli ännu bättre för våra patienter?
Erfarenheter kopplat till arbetssätt? - Förändrade arbetssätt?
- Möjligheter?
- Förbättringar för fortsatt arbete? - Utmaningar?
Till sjuksköterskorna ställdes även frågan om kvalitetsregistret Senior Alert eftersom de är dem som endast arbetar i det:
• Erfarenheter kopplat till Senior Alert?
- Har kvalitetsregistret Senior Alert används i förbättringsarbetet inom nutrition, tycker du? Om så, på vilka sätt?
- Tycker du att kvalitetsregistret Senior Alert har bidragit till förbättringar för våra patienter inom nutrition? Om så, på vilka sätt?
37
Bilaga 6
Journalgranskningsmall för journalerna utifrån vad som behöver finnas i en nutritionshälsoplan. Journalgranskning HSL – nutrition
Granska 14 st slumpmässigt utvalda HSL-journaler varannan vecka. Vecka:_______
1. Har patienten en aktuell nutritionshälsoplan?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Ja: Nej:
2. Innehåller planen VAR, NÄR, HUR, VEM och UTVÄRDERAS?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Ja: Nej:
3. Innehåller planen adekvata åtgärder/ordinationer t ex konsistensanpassad kost, E+P-rik kost, max nattfasta, anpassning av omgivning/miljö?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Ja: Nej:
4. Har planen utvärderats på Team-möten?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Ja: Nej:
5. Har patienten MNA-riskbedömning utförd senaste 6 månaderna som finns dokumenterad i planen?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Ja: Nej:
6. Är vikt tagen senaste månaden (vid risk för undernäring) eller senaste tre månaderna (vid ingen risk för undernäring) och dokumenterad i planen?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Ja: Nej:
7. Är anhöriga tillfrågade om delaktighet i upprättandet av planen?
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
Ja: Nej:
38
Bilaga 7
39