Litteraturstudiens resultat visar på att sjuksköterskor bör uppmärksammas på betydelsen av tillgänglighet, delaktighet, kommunikation och information med och till de anhöriga. Genom att anhörigvårdarna ges stöd och trygghet kan deras
förutsättningar för att ta hand om sin närstående förbättras. Detta är gynnsamt både för patient och anhörig, men också för samhället.
En forskningsfråga för framtiden att studera som väckts hos författarna under arbetets gång är ”Vad är det som gör att det många gånger finns ett bristande stöd
24
REFERENSLISTA
Referenser med (*) framför är artiklar som ingått i resultatet.
Beck-Friis, B. & Strang, P. (2010). Inledning. I B. Beck-Friis & P. Strang (Red.)
Palliativ medicin (ss.13-14). Stockholm: Liber AB.
Brännström, M., Ekman, I., Boman, K. & Strandberg, G. (2007). Being a Close
Relative of a Person with Severve Chronic Heart Failure in Palliative Advanced Home Care – a Comfort but Also a Strain. Journal of Scandinavian Caring Science 21(3), 338-344. DOI: 10.1111/j.1471-6712.2007.00485.x
*Cagle, J & Kovacs, P.J. (2010). Informal Caregivers of Cancer Patients: Perceptions About Prepardness and Support During Hospice Care. Journal of Gerontological
Social Work 54(1), 92-115. DOI: 10.1080/01634372.2010.534547
Clemmer, S.J., Ward-Griffin, C. & Forbes, D. (2008). Family Members Providing Home-Based Palliative Care to Older Adults: the Enactment of Multiple Roles.
Canadian Journal on Aging 27(3), 267-283. DOI: 10.3138/cja.27.3.285
CODEX (2016). Regler och riktlinjer. Informerat samtycke. Hämtad 2016-11-21 från
http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
Danielsson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss.329-343).Lund:
Studentlitteratur AB.
Eckerdal, G. (2010). Vad är hospice? I B. Beck-Friis & P. Strang (Red.) Palliativ
medicin (ss.186-192). Stockholm: Liber AB.
*Epiphaniou, E., Hamilton, D. Bridger, S. Robinson, V., Rob, G., Beynon, T.,
Higginson, I. & Harding, R. (2012). Adjusting to the Caregiving Role: the Importance of Coping and Support. International Journal of Palliative Nursing 18(11), 541-545. DOI: 10.12968/ijpn.2012.18.11.541
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.) Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (ss. 133-143). Lund:
Studentlitteratur AB.
Fridegren, I. (2013). Palliativ vård ur historiskt och filosofiskt perspektiv. I I. Fridegren & S. Lyckander (Red.) Palliativ vård (ss. 9-18). Stockholm: Liber AB. Försäkringskassan (2015). Närståendepenning. Hämtad 2016-12-22 från
http://www.forsakringskassan.se/privatpers/tjanster/sok#/?text=n%C3%A4rst%C3 %A5endepenning&plats=&typ=&rows=20&i=1
Gomes, B., Higginson, I.J., Calanzani, N., Cohen, J., Deliens, L., Daveson, B.A…. & Harding, R. (2012). Preferences for Place of Death if Faced With Advanced Cancer: a
25 Population Survey in England, Flanders, Germany, Italy, the Netherlands, Portugal and Spain. Annals of Oncology 23(8), 2006-2015. DOI: 10.1093/annonc/mdr602 Harding, R., Epiphaniou, E., Hamilton, D., Bridger, S., Robinson, V., George,
R....Higginson, I.J. (2012). What are the Perceived needs and Challanges of Informal Caregivers in Home Cancer Palliative Care? Qualitative Data to Construct a Feasible Psycho-educational Intervention. Support Care in Cancer 20(9), 1975-1982. DOI: 10.1007/s00520-011-1300-z
Henderson, M., Glozier, N. & Elliot, K.H. (2005). Long Teeerm Sickness Absence.
British Medical Journal 330(7495), 802-803. DOI: 10.1136/bmj.330.7495.802
Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 471-479). Lund:
Studentlitteratur AB.
Henricson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.)
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss.
130-137). Lund: Studentlitteratur AB.
*Janze, A. & Henriksson, A. (2014). Preparing for Palliative Caregiving as a Transition in the Awareness of Death: Family Carer Experiences. International
Journal of Palliative Nursing 20(10), 494-501. DOI: 10.12968/ijpn.2014.20.10.494
Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig
teori och metod (ss. 95-113). Lund: Studentlitteratur AB
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur AB.
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 69-89). Lund:
Studentlitteratur AB.
Ko, W., Miccinesi, G., Beccaro, M., Moreels, S., Donker, G.A., Onwuteaka-Philipsen, B. … & Van den Block, L. (2014). Factors Associated with Fulfilling the Preference for Dying at Home Among Cancer Patients: the Role of General Practioners. Journal of
Palliative Care 30(3), 141-150.
*Linderholm, M. & Friedrichsen, M. (2010). A Desire to Be Seen: Family Caregivers’ Experiences of Their Caring Role in Palliative Home Care. Caner Nursing33(1), 28-36. DOI: 10.1097/NCC.0b013e3181af4f61
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Graneskär & B. Höglund-Nielsen (Red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-
och sjukvård (ss. 187-201). Lund: Studentlitteratur AB.
Luijkx, K.G. & Schols, J.M.G.A. (2011). Perceptions of terminally ill patients and family members regarding home and hospice as places of care at the end of life.
European Journal of Cancer Care 20(5), 577-584. DOI:
26 Lyckander, S. (2013). Etik och estetik. I I. Fridegren & S. Lyckander (Red.) Palliativ
vård (ss. 21-33). Stockholm: Liber AB.
Lyckander, S. (2013). Kommunikation med vårdtagare och närstående. I I. Fridegren och S. Lyckander (Red.) Palliativ vård (ss.51-61). Stockholm: Liber AB.
McNamara, B. & Rosenwax, L. (2010). Wich carers of family members at the end of life need more support from health services and why? Social Science and Medicine
70(7), 1035-1041. DOI: 10.1016/j.socscimed.2009.11.029
Milberg, A. (2010). Anhöriga vid palliativ vård. I B. Beck-Friis & P. Strang (Red.)
Palliativ medicin (ss.147-154). Stockholm: Liber AB.
Milberg, A., Strang, P. & Jakobsson, M. (2004). Next of Kin’s Experience of
Powerlessness and Helplessness in Palliative Home Care. Support Care Cancer 12(2), 120-128. DOI: 10.1007/s00520-003-0569-y
*Munck, B., Fridlund, B. & Mårtensson, J. (2008). Next-of-kin Caregivers in Palliative Home Care – from Control to Loss of Control. Journal of
Advanced Nursing 64(6), 578-586. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2008.04819.x
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och
kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Polit, D.F. & Tatano Beck, C. (2012). Nursing Research: Generating and
Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer
Health/Lippincott Williams & Wilkins
*Proot, I.M., Abu-Saad, H.H., Crebolder, H.F.J.M., Goldsteen, M., Luker, K.A. & Widdershoven, G.A.M. (2003). Vulnerability of Family Caregivers in Terminal Palliative Care at Home; Balancing Between Burden and Capacity. Scandinavian Journal of Caring Science 17(1), 113-121. DOI: 10.1046/j.1471-6712.2003.00220.x
Rose, K.E., Webb, C. & Waters, K. (1997). Coping Strategies Employed by Informal Carers of Terminally Ill Cancer Patients. Journal of Cancer Nursing 1(3), 126-133. DOI: 10.1016/S1364-9825(97)80072-7
ta
Saunders, C. (1996). Into the valley of the shadow of death. A personal therapeutic journey. Brittish Medical Journal 313(13), 1599-1601
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Hämtad 2016-12-20 från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
27 Singer, Y., Bachner, Y.G., Shwarzman, P. & Carmel, S. (2005). Home death, the
cargivers’ experiences. Journal of Pain and Symptom Management 30(1), 70-74. DOI: http://dx.doi.org.proxy.ub.umu.se/10.1016/j.jpainsymman.2005.01.016 Socialstyrelsen (2006). Vård i livets slutskede. Socialstyrelsens bedömning av
utvecklingen i landsting och kommuner. Hämtad 2016-11-08 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9430/2006-103-8_20061038.pdf
Socialstyrelsen (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets
slutskede. Vägledning, rekommendationer och indikationer. Stöd för styrning och ledning. Hämtad 2016-11-08 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19107/2013-6-4.pdf
Socialstyrelsen (2016). Nationella riktlinjer – utvärdering. Palliativ vård i livets
slutskede sammanfattning med förbättringsområden. Hämtad 2016-12-22 från
file:///D:/C-uppsats/socialstyrelsen/2016-12-3.pdf
Socialstyrelsen (2016). Termbanken. Hämtad 2016-12-22 från http://www.termbank.socialstyrelsen.se
St. Cristopher’s (2016). Dame Cicely Saunders: her life and work. Hämtad 2016-12-11 från http://www.stchristophers.org.uk/about/damecicelysaunders
SOU 2001:6. Döden angår oss alla – värdig vård vid livets slut. Stockholm: Socialdepartementet.
Thorén Todoulos, E. (2010). Läkarens roll. I B. Beck-Friis & P. Strang (Red.) Palliativ
medicin (ss. 371-376). Stockholm: Liber AB
Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (ss. 481-496). Lund:
Studentlitteratur AB.
Zapart, S., Kenny, P., Hall, J., Servis, B. & Wiley, S. (2007). Home-Based Palliative Care in Sydney, Australia: the Carers’ Perspective on the Provision of Informal Care.
Health and Social Care in the Community 15(2), 97-107. DOI:
10.1111/j.1365-2524.2006.00665.x
*Ward-Griffin, C., McWilliam, C.L. & Oudshoorn, A. (2012). Relational Experiences of Family Caregivers Providing Home-Based End-of-Life Care. Journal of Family
Nursing 18(4), 491-516. DOI: 10.1177/1074840712462134
WHO (2002). National Cancer Control Programmes. Policies and Managerial
28 *Wong, W.K.T., Ussher, J. & Perz, J. (2009). Strength Through Adversity: Bereaved Cancer Carers’ Accounts of Rewards and Personal Growth from Caring. Palliative
and Supportive Care 7(2), 187-196. DOI:10.1017/S1478951509000248
The World Medical Association (2016). WMA Declaration of Helsinki - Ethical
Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 2016-11-21 från