Överväganden och ovisshet kopplat till barnet och den unges bästa
6. AVSLUTANDE DISKUSSION
6.5 Implikationer för forskning och praktik
Här kommer studiens betydelse och applicerbarhet för det sociala arbetets praktik och teori att diskuteras. En tvångsåtgärd är som vi nu har påpekat flertalet gånger en insats som har stor påverkan på barn och unga samt deras familjers liv. Det är ett stort intrång i en individs liv från socialtjänsten. Det är därför av intresse att studera denna process för att se huruvida den
information som presenteras kan gagna framtida forskning och socialsekreterare som arbetar med LVU i praktiken.
Vi har i denna studie fokuserat på socialsekreterare som arbetar direkt med familj samt barnet och den unge för att skapa en förståelse av hur de tänker och resonerar när de utför sitt jobb kopplat till LVU. Vår förhoppning är att resultatet av vår studie går att använda för nyanställda
eller av andra professioner som också jobbar med LVU. Genom att skapa kunskap om de olika situationer som socialsekreterare stöter på och arbetar med samt vilka olika tankar och
funderingar de har i dessa situationer hoppas vi att man kan få en djupare förståelse för deras resonemang och agerande. För andra professioner utöver socialsekreterare är aspirationen även att studien kan användas för att utöka kunskap om yrket och arbetet som utförs, samt en
förståelse för vilka övervägandena och resonemang som görs och på så sätt förbättra samarbetet mellan andra professioner och socialsekreterare. För nyanställda eller redan befintlig personal tror vi att resultatet kan belysa ämnen som är bra att vara medveten om för att på ett bättre sätt arbeta med både familjer och barn när det kommer till utredningar och LVU-handläggningar och på ett bättre sätt vara medveten om sitt eget handlande. Genom att skapa kunskap om hur arbetet som gräsrotsbyråkrat och socialsekreterare i LVU-omhändertaganden kan man eventuellt handskas med praktiska situationer på ett bättre sätt och med mer kunskap som grund. Vi menar även att vår studie kan placeras i ett större sammanhang då den bidrar med kunskap som kan vara viktigt att beakta i arbetet med barn och unga generellt. Socialsekreterares arbete med LVU säger inte endast något om tvångsomhändertaganden, men även om hur arbetet med barn och unga sker inom socialtjänsten. Hur ser mötet med barnet ut? Hur förhåller sig professionellt till relation mellan små barn och familj? Dessa frågor och snarliknande funderingar har belysts och behandlats i denna studie och kan således utgöra en grund för framtida forskning som inte undersöker LVU specifikt.
Således är det ämne som vi har lyft upp i denna studie ett relevant ämne att forska om. Det berör även mycket av samhällets arbete med utsatta familjer och barn. En eventuell praktisk idé för kommande studier är att undersöka våra frågeställningar med vinjetter där socialsekreterarna får olika “case” och ska resonera kring dessa. Detta kan eventuellt göras i både fokusgruppsintervjuer och enskilt. Förhoppningsvis kan vår studie vara en del av en diskussion kring ämnet, där vår studie lägger en grund för tankar och idéer på vidare studier i detta ämne.
REFERENSER
Alexius, B., Ajnefors, L., Berg, K., & Aberg-Wistedt, A. (2002). The decision making process including assessment of ethical principles in the commitment of police-referred, psychiatric patients. Medicine and law, 21(1), 107–119.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (Tr upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Archibald, M. M., Ambagtsheer, R. C., Casey, M. G., & Lawless, M. (2019). Using Zoom Videoconferencing for Qualitative Data Collection: Perceptions and Experiences of Researchers and Participants. International journal of qualitative methods, 18(Journal Article), 160940691987459. https://doi.org/10.1177/1609406919874596
Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden (2., [uppdaterade och utökade] uppl.). Malmö: Liber.
Autonomi. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-03-16 från http://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/autonomi
Ayre, P. (1998). Significant harm: Making professional judgements. Child abuse review (Chichester,
England: 1992), 7(5), 330–342. https://doi.org/10.1002/(SICI)1099-0852(1998090)7:5<330::AID-CAR502>3.0.CO;2-E
Beckett, C., McKeigue, B., & Taylor, H. (2007). Coming to conclusions: Social workers
perceptions of the decision-making process in care proceedings. Child & family social work,
12(1), 54–63. https://doi.org/10.1111/j.1365-2206.2006.00437.x
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in
psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Clark, B. A. Preto, N. Everett, B. Young, J. M. & Virani, A. (2019). An ethical perspective on the use of secure care for youth with severe substance use. Canadian Medical Association journal
(CMAJ), 191(7), E195–E196. https://doi.org/10.1503/cmaj.71504
Cook, L. L. (2020;2019). Storytelling among child welfare social workers: Constructing
professional role and resilience through team talk. Qualitative social work: QSW: research and
practice, 19(5–6), 968–986. https://doi.org/10.1177/1473325019865014
Dahl, T. S. (1978). Barnevern og samfunnsvern: Om stat, vitenskap og profesjoner under barnevernets oppkomst
i Norge (Doctoral thesis, Vol. 555). Oslo: Pax. Hämtad från https://urn.nb.no/URN:NBN:no-nb_digibok_2010120905052
Eldén, S. (2020). Forskningsetik: Vägval i samhällsvetenskapliga studier (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Evans, T. (2013). Organisational Rules and Discretion in Adult Social Work. The British journal of
social work, 43(4), 739–758. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcs008
Evans, T., & Harris, J. (2004). Street-Level Bureaucracy, Social Work and the (Exaggerated) Death of Discretion. The British journal of social work, 34(6), 871–895.
https://doi.org/10.1093/bjsw/bch106
Foucault, M. (1987). Övervakning och straff: fängelsets födelse. Lund: Arkiv.
Fournier, V. (1999). The Appeal to ‘Professionalism’ as a Disciplinary Mechanism. The Sociological
review (Keele), 47(2), 280–307. https://doi.org/10.1111/1467-954X.00173
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hem, M. H., Gjerberg, E., Husum, T. L., & Pedersen, R. (2018). Ethical challenges when using coercion in mental healthcare: A systematic literature review. Nursing Ethics, 25(1), 92– 110. https://doi.org/10.1177/0969733016629770
Hem, M. H., Molewijk, A. C., & Pedersen, R. (2014). Ethical challenges in connection with the use of coercion. A focus group study of health care personnel in mental health care. BMC
medical ethics, 15(1), 82–82. https://doi.org/10.1186/1472-6939-15-82
Jones, L. (1993). Decision making in child welfare: A critical review of the literature. Child &
adolescent social work journal, 10(3), 241–262. https://doi.org/10.1007/BF00757822
Kendall, S., & Hugman, R. (2016). Power/Knowledge and the Ethics of Involuntary Treatment for Anorexia Nervosa in Context: A Social Work Contribution to the Debate. The British
journal of social work, 46(3), 686–702. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcu134
Klient. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-05-17 från https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klient
Lindahl, R., & Bruhn, A. (2017). Foster children’s experiences and expectations concerning the child‐welfare officer role—Prerequisites and obstacles for close and trustful relationships.
Child & family social work, 22(4), 1415–1422. https://doi.org/10.1111/cfs.12362
Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy: Dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation.
Molander, A., Grimen, H., & Eriksen, E. O. (2012). Professional Discretion and Accountability in the Welfare State. Journal of applied philosophy, 29(3), 214–230.
https://doi.org/10.1111/j.1468-5930.2012.00564.x
Padgett, D. (2008). Qualitative methods in social work research. (2. ed.) Los Angeles, Calif.: Sage Publications.
Paternalism. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2021-03-16 från http://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/paternalism
Ponnert, L. (2007). Mellan klient och rättssystem—Tvångsvård av barn och unga ur socialsekreterares
perspektiv (Doctoral thesis, Lund Dissertation of Social Work). Lunds universitet,
Ruch, G. (2014).” Helping Children Is a Human Process”: Researching the Challenges Social Workers Face in Communicating with Children. The British journal of social work, 44(8), 2145– 2162. https://doi.org/10.1093/bjsw/bct045
Ruth, J.-E. (1991). Reliabilitets- och validitetsfrågan i kvantitativ respektive kvalitativ forskningstradition. Gerontologia 5(4): 277–290, 1991.
Sjöstrand, M., Sandman, L., Karlsson, P., Helgesson, G., Eriksson, S., & Juth, N. (2015). Ethical deliberations about involuntary treatment: Interviews with Swedish psychiatrists. BMC
medical ethics, 16(1), 37–37. https://doi.org/10.1186/s12910-015-0029-5
Sohlberg, P., & Sohlberg, B.-M. (2013). Kunskapens former: Vetenskapsteori och forskningsmetod (3., [kompletterade och utvidgade] uppl.). Stockholm: Liber.
Sohlberg, P., & Sohlberg, B.-M. (2019). Kunskapens former: Vetenskapsteori, forskningsmetod och
forskningsetik (Fjärde upplagan). Stockholm: Liber.
Svensson, K., Johnsson, E., & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: Utmaningar i socialt arbete (1. utg.). Stockholm: Natur & kultur.
Sverige. Socialstyrelsen (2004). Socialt arbete med barn och unga i utsatta situationer förslag till
kompetensbeskrivningar. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/_api/publication/huvuddokument/?artikelnummer=2004-110-5
Sverige. Socialstyrelsen (2020). LVU: handbok för socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/lvu/
Sveriges kommuner och regioner. (2013). Stabilitet som kompetensstrategi för social barn- och
ungdomsvård. Hämtad från Sveriges kommuner och regioner
https://webbutik.skr.se/sv/artiklar/stabilitet-som-kompetensstrategi-for-social-barn-och-ungdomsvard.html
Sveriges Radio. (2010, 23:e september). Allvarlig kritik mot socialen—Stora brister i barnärenden. I P4 Sjuhärad. Hämtad från https://sverigesradio.se/artikel/4038858
Trost, J. (2014). Att skriva uppsats med akribi (4., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Winter, K., Cree, V., Hallett, S., Hadfield, M., Ruch, G., Morrison, F., & Holland, S. (2017). Exploring Communication between Social Workers, Children and Young People. The
BILAGOR
Bilaga 1 intervjuguide
Inledande frågor
- Hälsa och tacka för att de för att de ville vara med i studien. Informera om vad konfidentialitet innebär samt att samtycket kan dras in utan motivering närsomhelst innan 24/5
1) Hej kan du inledande beskriva vad du jobbar med och vad din befattning är? 2) Hur länge har du jobbat med din nuvarande befattning?
3) Vilka arbetsuppgifter har du? Frågor om tvångsomhändertaganden
1) Kan du inledande beskriva hur arbetet med ett LVU ärende ser ut? 2) Vilka dilemman och osäkerheter upplever du i LVU omhändertaganden?
3) Är det några speciella överväganden som du beaktar kopplat till barnet eller ungdomen innan ett LVU omhändertagande?
a) Beskriv gärna vilka, varför beaktar du just detta?
4) Hur hanterar du eventuella osäkerheter och svårigheter kopplade till överväganden av LVU handläggning?
a) Beskriv gärna
5) Beskriv gärna om du upplever att det uppstår funderingar kring när man ska avstå från ett omhändertagande och när man ska ingripa?
a) Beskriv gärna varför du resonerar så, finns det något särskilt som gör att
denna typ av fundering blir aktuell?
6) Vad är det som gör att du avstår från att besluta om ett LVU omhändertagande?
7) Vad är det som du upplever indikerar att ett LVU omhändertagande ska göras? Ytterligare Följdfrågor
● Vad är det som du som socialsekreterare behöver för att hantera svårigheter i tvångsvården av unga?
Frågor om makt i kopplat till LVU[JF1]
1) Upplever du att makt påverkar arbetet med LVU? Kan du resonera kring vilka sätt
makt påverkar ditt arbete med LVU?
2) Upplever du som socialsekreterare dig någon gång maktlös kopplat till LVU omhändertaganden? Beskriv gärna hur och varför, hanterar du detta på något sätt? 3) Hur hanterar du svårigheter där klienten kan upplevas som utsatt i mötet?
a) Utveckla beskriv gärna några av dina strategier
4) Hur hanterar du ifall en klient eller dennes familj motsätter sig LVU omhändertagandet?
a) Utveckla beskriv gärna några av dina strategier
5) I vilken grad upplever du att klienten och dennes familj kan påverka ett beslut om LVU omhändertagande? Utveckla gärna
Ytligare följdfrågor:
· Beskriv gärna svårigheterna med en i mötet med klienten ytligare, vad är dina strategier i ett sådant möte?
· I vilka fall kan klienten och dennes familj mest inverkan på beslutet om ett LVU omhändertagande?
Frågor om handlingsutrymme kopplat till LVU
1) Hur upplever du att dina valmöjligheter ser ut i LVU handläggning? Hur reflekterar
du kring eventuella valmöjligheter?
2) Beskriv gärna om du upplever att det finns situationer där du har mer eller mindre möjlighet att påverka en LVU handläggning?
a) Varför just dessa situationer?
3) Upplever du någonsin att du använder kreativa lösningar i arbetet med LVU omhändertaganden?
a) Varför just dessa situationer? Hur ser dessa kreativa lösningar ut? Vad är det som gör att du inte använder kreativa lösningar?
4) Beskriv om du upplever att det finns svårigheter med att representera en organisation i mötet med en individ i LVU omhändertaganden? Utveckla, vad är det som gör det
svårt/inte?
Ytterligare följdfrågor:
● Känner du att du har en påverkan på beslut om LVU omhändertaganden utöver bestämda riktlinjer?
● Hur uppfattar du att din position som socialsekreterare påverkar dina valmöjligheter i ett LVU omhändertagande?
Avslutande frågor
● Finns det något du vill tillägga/ta bort och ändra? Eller något du inte fått chansen att säga?
Tacka intervjupersonen för dennes tid och beskrivs sedan att samtycket går att dra in närsomhelst utan motivering en gång till, ge dem även information om när uppsatsen förväntas bli klar och vart dem kan läsa den.
Bilaga 2 informationsbrev
Informationsbrev
Uppsala universitet,
Sociologiska institutionen/Centrum för socialt arbete (CESAR) Socionomprogrammet
Till xx-xx
En förfrågan om deltagande i studie
Vi är två socionomstudenter som nu skall påbörja vårt examensarbete på 15 högskolepoäng vid Centrum för Socialt Arbete, Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet. I
examensarbetet undersöker vi hur socialsekreterare resonerar kring handläggningen av LVU-omhändertaganden och hur de resonerar kring svårigheter som kan uppstå i samband med beslutsfattande av LVU, exempelvis kopplat till etiska dilemman, makt och
handlingsutrymme. Detta gör vi genom att bedriva intervjuer med socialsekreterare som beslutar om tvångsvård vid LVU ärenden. Observera att alla intervjuer genomförs via zoom, intervjuerna tar cirka 45 minuter.
Du tillfrågas därför som socialsekreterare vid xxxx i xxxx kommun att delta i denna studie i form av en intervju.
Deltagandet är naturligtvis frivilligt och du kan när som helst utan särskild förklaring avbryta deltagandet. Det insamlade materialet kommer att förvaras så att endast vi och handledare kommer åt det under arbetets gång. De inspelade intervjuerna kommer att transkriberas och presenteras på ett sådant sätt att de inte går att härleda till intervjupersonerna.
Uppsala den xxxx-xx-xx Med vänliga hälsningar
Bergqvist Anton, Farsiani Leo,
Socionomstudent Socionomstudent Handledare: