Denna studie har visat att glesbygdsskolan har ett arbetssätt och en organisation som gynnar SUM-elever. Kunskapen om de olika teman som framkommit i denna studie kan hjälpa speciallärare, lärare och rektorer att utveckla undervisningen, eftersom dessa teman kan gynna SUM-elever. Studien kan även användas i debatten om glesbygdsskolornas kvalité och bidrar till forskning på området. I arbetet med bakgrund och tidigare forskning upptäcktes att det inte fanns så mycket tidigare forskning på området. Därför skulle detta område undersökas närmare. Det som framkom i detta arbete är att lärarna anser att det går bort mycket tid för resor till tätorten. Därför hade det varit av vikt att undersöka om glesbygdsskolans arbetssätt och organisation kan kompensera för tiden som försvinner till bussåkning. Detta blir extra viktigt att undersöka med tanke på SUM-eleverna som behöver undervisningstiden för att klara av målen.
Flera av de teman som identifierades i analysen skulle även behövas utforskas ur ett elevperspektiv. Även om lärarna uppfattar att de har en bra relation till eleverna, vet vi i denna undersökning ingenting om vad eleverna har för uppfattning i den frågan. Flera av de teman som framkom i denna studie går att undersöka ur ett elevperspektiv.
Avslutningsvis hoppas jag att denna studie har bidragit till att öka din kunskap om matematiska stödinsatser i glesbygdsskolan. Jag vill även tacka alla som hjälpt mig i detta arbete, handledaren Anette Bagger, lärarna på utbildningen, informanterna, studiekamraterna och familjen!
30
Referenslista
Ahlberg, Ann. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. Pedagogisk forskning i Sverige, 12, (2), 84-95.
Allan, Julie & Persson, Elisabeth. (2016). Students’ perspectives on raising achievement through inclusion in Essunga, Sweden. Educational Review,68, (1), 82–95.
Almqvist, Lena, Malmqvist, Johan, & Nilholm, Claes. (2015). Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? – En syntes av meta-analyser. Tre forskningsöversikter
inom specialpedagogik/inkludering. Stockholm: Vetenskapsrådet. Backman, Jarl. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Barley, Zoe A., & Beesley, Andrea D. (2007). Rural School Success: What Can We Learn?. Journal of
Research in Rural Education 22(1). Hämtat 2017-10-10 från
http://www.umaine.edu/jrre/22-1.pdf
Berg-Olsen, Anita. (2012). Aldersblanding som læringssytem. Norsk pedagogisk tidsskrift, 96, (5), 361-372.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson övers.). Stockholm: Liber (originalarbetet publicerat 2008).
Danielsson, Karin, Modin, Laila & Neuman, Dagmar. (2011). Pröva med tal: gruppdiagnos och
samtalsunderlag i matematik för nybörjare: handledning. (2. tr.) Stockholm: Hogrefe
Psykologiförlaget.
Denscombe, Martyn. (2016). Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Engström, Arne. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik (Forskningsrapport 2015:40). Karlstad: Karlstad universitet.
Hargreaves, Linda M. (2009). Respect and resonsibility: Review of research on small rural schools in England. International Journal of Educational Research, 48, 117-128.
Kalaoja, Esko & Pietarinen, Janne. (2009). Small rural primary schools in Finland: A pedagogically valuable part of the school network. International Journal of Educational Research, 48, (2), 109-116.
31
Karlberg-Granlund, Gunilla. (2009). Att förstå det stora i det lilla: Byskolan som pedagogik, kultur och
struktur. (Avhandling för doktorsexamen, Åbo Akademi).
Kirk, Walters, Smith, Toni M., Ford, Jennifer & Scheopner Torres, Aubrey. (2014). Gearing up to Teach the Common Core State Standards for Mathematics in the Rural Northeast Region. Stated Briefly. REL 2015-066 Regional Educational Laboratory Northeast & Islands
https://eric.ed.gov/?q=%22%22+mathematic*+rural&id=ED549979 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lindström, Elly-Ann & Lindahl, Erica. (2011). The Effect of Mixed-Age Classes in Sweden. Scandinavian
Journal of Educational Research, 55, (2), 121–144.
Ljungblad, Ann-Louise. (2016). Takt och hållning - en relationell studie om det oberäkneliga i
matematikundervisningen (Avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet).
Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel. (2009). Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om svårigheter att
förstå och använda tal. Nationellt centrum för matematik, Göteborgs Universitet.
Lunde, Olav. (2011). När siffror skapar kaos – matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt
perspektiv (S. Andersson övers.). Stockholm: Liber (originalarbetet publicerat 2010).
Marklund, Ingrid. (2009). Skolan mitt i byn. Diskussionsunderlag och checklista för eventuell
nedläggning av en byskola. Sundsvall: Glesbygdsverket.
McIntosh, Alistair. (2008). Förstå och använda tal : En handbok (1. uppl. ed.). Göteborg: Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM), Göteborgs universitet.
Nilholm, Claes & Alm, Barbro. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children's experiences. European Journal of Special Needs Education, 25, (3), 239-252.
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin. (2014). Inkluderande undervisning – vad kan man lära sig av forskningen?. FoU skriftserie nr 3: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Pettersson, Gerd. (2017). Inre kraft och yttre tryck - Perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i
32
Pettersson, Gerd, Ström, Kristina & Johansen, Jan-Birger. (2016). Teachers’ Views om Support in Small Rural Schools for Students with Special Educational Needs. Nordic Studies in
Education, 36, (1), 20-37.
Reevens, Cynthia. (2008). Liten är naggande god – den lilla skolan och kvaliteten i ljuset av forskning. Byaverksamhet i Finland rf:s publikationsserie 1/2008.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sjöberg, Gunnar. (2006).Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? En multimetodstudie av eleven i
matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv (Avhandling för doktorsexamen, Umeå
Universitet).
Skolinspektionen. (2009).Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och ändamålslighet. Skolinspektionens rapport 2009:5: Stockholm.
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar – kvalitetsgranskningsrapport. Kvalitetsgranskning 2016, Diarienummer: 2015:2217.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11). Stockholm: Edita.
Skolverket. (2013). Diamant, diagnoser i matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och
särskilt stöd. Stockholm: Lenanders Grafiska AB.
Skolverket. (2016). Bedömningsstöd i taluppfattning. Stockholm: Skolverket.
Szklarski, Andrzej. (2004). Empirisk fenomenologi. Presentation av forskningsansatsen och erfarenheter från en fenomenologisk studie. Nordisk Psykologi, 56(4), 274-288. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Åberg-Bengtsson, L. (2009). The Smaller the Better? A Review of Research on Small Rural Schools in Sweden. International Journal of Educational Research, 48, (2), 100-108.
33